Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
än extrakt från cement som reglerats med
kalciumsalter.
Magnesiumsalter i små mängder reglera bindetiden
hos alkalihaltigt cement och ge hållfastheter likvärda
med vad som uppnås med kalciumsalter. Av
magne-siumsalterna ger sulfatet de bästa hållfastheterna.
I större mängder verka magnesiumsalter starkt
håll-fasthetsnedsättande.
Högbasisk, granulerad masugnsslagg binder som
portlandcement om bindetiden regleras med tillsatser
som utfälla aluminaten. Dylika tillsatser äro aktiv
kalk, enbart eller i blandning med kalciumsalter,
al-kalihydroxid samt blandningar av alkalihydroxid och
kalciumsaltlösning. Enbart alkalihydroxid reagerar
med slaggens svavelföreningar under bildning av
mättad kalklösning som åstadkommer
bindetidsregle-ring. Genom att retardera aluminatens reaktion
medels kalciumhydroxidlösning samt samtidigt påskynda
silikatens reaktion medels kalciumsaltlösning av
lämplig — ej för hög — koncentration kan man med
basisk slagg uppnå betydande hållfastheter.
6. Inverkan av humus.
Halten av skadlig humus i sand bestämmes som
känt enligt Duff A. Abrams and O. E. Harder12 på så
sätt, att man skakar sanden med 3 %-ig natronlut och
sedan jämför lösningens färg med en färgskala.
Luten upplöser härvid humusämnen och lättlösliga
al-kalihumat bildas.
För studerande av humusämnens inflytande på
cement utfördes en del hållfasthetsundersökningar, vars
resultat återgivas i tabell 17. Provkroppar 4 X 4 X
X 16 cm tillverkades av plastiskt cementbruk samt
lagrades sedan i vatten. Härvid användes dels en
starkt humusförorenad sand och dels samma sand
rentvättad medels natronlut och vatten. Av
undersökningarna framgår att alkalihaltigt cement är
speciellt känsligt för humus, sannolikt beroende på att
den bildade alkalihumatlösningen upplöser aluminaten
(se diagram 4) och förorsakar snabbindning.
Alkali-fritt cement däremot påverkas endast obetydligt av
humus. Vidare framgår att humusverkan kan
oskadliggöras medels en tillsats av magnesiumsalt —
speciellt sulfat. Detta beror säkerligen därpå, att
mag-nesiumhydroxid utfaller och alkalihydroxiden
överföres i alkalisalt, som ej förmår upplösa
humussubstansen.
Socker och humus, som består av oxiderade
kolhydrat eller liknande produkter, upplösa aluminaten
(se diagram 4) och förorsaka snabbindning. I det
fall då humus är närvarande, utfälles detta ämne
småningom i form av olösligt kalciumhumat, varefter
cementets normala reaktioner kunna inträda och en
Tabell 17. Inflytande av humus.
[-Cement-]
{+Ce- ment+} nr Sand Tillsats Hållfasthe Tryck i kg/cm2 Drag
2 dygn 7 dygn 28 dygn 2 dygn 7 dygn 28 dygn
11 Ren ....... 55 190 328 16 37 52
11 Humushaltig — 0 88 204 0 18 33
11 >> 1 % MgClo 93 160 252 30 35 38
11 „ 1 % MgS04 63 172 298 12 31 44
7 Ren ....... — 81 203 353 19 37 58
7 Humushaltig — 46 150 249 11 25 39
relativt god hållfasthet ofta kan uppnås. Socker
däremot är betydligt skadligare. Det förblir i lösning,
löser aluminat och förorsakar utfällning av
alumini-umsilikatgel. Normalbindningsprodukter bildas ej alls
och någon nämnvärd hållfasthet uppnås ej.
7. Ytfällningar.
Ytfällningar av olika slag spela en stor roll vid
cementets reaktion med vatten och olika lösningar.
I det följande vill jag omnämna en del experiment
som belysa dessa fenomen.
Magnesiumsalter i lösning förmå reglera cementets
bindetid och utöva även ett starkt retarderande
inflytande på släckning av ren kalk. Bitar av ren kalk
nedlagda i en 10 %-ig magnesiumsulfatlösning voro
till och med efter 24 timmar till största delen osläckta.
Ett skyddsskikt av för vatten relativt
svårgenomtränglig magnesiumhydroxid utfaller tydligen under
dessa betingelser momentant runt kalkbitarna.
Då aluminatcement reagerar med vatten bildas runt
cementkornen en skyddshinna av hydratiserat cement
som retarderar reaktionen. Detta framgår dels av
G. Assarssons mikroskopiska undersökningar dels
även därav, att färdigblandad betong av
aluminatcement ej kan transporteras i roterande blandare,
emedan ytskiktet härvid avslites av grus och
stenmaterial, varigenom reaktionen går vidare, så att
betongen hårdnar i biandaren.
Den effektivt retarderande film, som bildas då C3S
skakas i en utspädd kalciumaluminatlösning kan
åter-upplösas och överföras i föreningar av annan
struktur, om aluminatlösningen avsuges efter lämplig tid
och ersattes med en mättad kalklösning. Ett likartat
fenomen inträder vid betongberedning med
humushal-tig sand. Dylik betong ligger som känt länge blöt,
men kan dock med tiden ge ganska god hållfasthet
om den hålles våt och särskilt om möjlighet
föreligger att stampa densamma — eventuellt först flera
dygn efter gjutningen. Tack vare alkalihumatens
förmåga att upplösa aluminaten bildas runt
cementkornen ett gel av aluminiumsilikat. Trots detta går
reaktionen i någon mån vidare om betongen hålles
våt. En mättad kalklösning bildas slutligen. Denna
utfäller humaten och omvandlar även den bildade
filmen. En mekanisk bearbetning av humushaltig,
blöt betong, som städse rekommenderas för att rädda
ett dylikt arbete, bidrar kraftigt till den retarderande
ytfilmens förstörande.
Betydelsen av ytfällningens bildande vid slaggers
reaktion med vatten framgår av följande
experiment. Slagg blandades med sand och vatten. En del
av denna blandning lämnades orörd i 7 dygn under
det att en annan del av densamma blandades 10
timmar om dagen under 7 dygn. Efter denna tid
bestämdes mängden fast bundet vatten i de olika
proven. I första fallet erhölls 3 % i det andra 31 %.
Sanden förmådde i detta fall avriva den skyddande
filmen av koagulerat aluminiumsilikat på liknande
sätt som vid längre tids blandning av betong med
aluminatcement.
Snabbindande alkalifria cement bli inom mycket
kort tid långsamtbindande genom luftfuktighetens
inverkan. Om de malas ånyo, bli de åter
snabbindande. Retarderingen har uppstått därigenom, att
en tunn film av hydratiserat cement bildats på
cementkornens yta. Genom förnyad målning avslites
10 sept. 1938
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
