- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

det hydratiserade skiktet samtidigt som genom
kornens krossning nya icke hydratiserade ytor friläggas.

Då gipshaltigt portlandcement reagerar med
vatten uppstår momentant en mättad kalk-gipslösning.
Då denna kommer i beröring med en
kalciumalumi-natlösning utfalla kalkrika aluminat. Vid cementets
normala bindning bildar denna fällning en
halv-genomsläpplig membran runt cementkornen.
Bildningen av en sådan film har studerats i följande
experiment. Två kärl med bottnar av porösa
glasplattor fylldes med kalciumaluminatlösning. Ett av
kärlen neddoppades i mättad kalk-gipslösning och det
andra i mättat kalkvatten. Efter två dygn utbyttes
dessa lösningar mot destillerat vatten.
Halvgenom-släppliga membraner hade bildats på de porösa
glasplattorna, vilket visade sig därigenom, att
vätskepelarna i de båda kärlen började stiga på grund av
den kolloidala aluminatlösningens osmotiska tryck.
De båda filmerna analyserades. Den som bildats i
kalk-gipslösning hade sammansättningen 3,7 CaO •

• 1 A1203 • 0,3 CaS04 och den som bildats i kalkvattnet
3,9 CaO • 1 A1203. Det kända fenomenet att
gipshaltigt cement i vissa fall kan vara snabbindande och
fås långsamtbindande genom tillsats av kalk beror
därpå att den gelatinösa skyddsfilmen lättast bildas
i en mättad kalklösning i vilken aluminaten snabbt
utfalla.

Ett annat fenomen som av oss vid olika tillfällen
iakttagits är, att gipsfritt cement som blivit
långsamtbindande genom luftfuktighetens inverkan, är
snabbindande i starkt utspädda kalciumsaltlösningar.
En upplösning eller omvandling av ytfilmen äger
synbarligen rum.

Lättlösliga kaliumsalter såsom klorid, nitrat,
klorat etc. ha mycket större förmåga att effektivt
reglera bindetiden än gips emedan en högre
kalcium-jonkoncentration erhålles, så att den gelatinösa
alu-minatfällningen snabbt bildas.

Sammanfattning.

1. Cementkomponenterna gå i lösning i samma
stökiometriska proportioner som de i vattenfritt
tillstånd äga.

2. Cementets hårdnande består i bildandet av
övermättade lösningar, varur cementlimmet — Ca.,Si04 •

• 4 H,0 — utfaller.

3. Vid normalbindning innehåller lösningen stora
mängder kalciumhydroxid, varigenom aluminatens
löslighet är starkt nedsatt. Reaktionen hämmas av
en skyddsfilm som innehåller
trikalciumaluminat-dubbelsalt med kalciumsalt eller
tetrakalciumalu-minat.

4. Yid snabbindning innehåller lösningen endast
små mängder kalciumhydroxid, varför aluminat och
silikat snabbt gå i lösning. En gelatinös fällning —
som huvudsakligen innehåller kiselsyra och
alumi-niumhydroxid — bildas. Den låga hållfastheten vid
snabbindning beror på detta gels dåliga mekaniska
egenskaper.

5. Retarderare äro föreningar som nedsätta
aluminatens löslighet och som bilda en
halvgenomsläpp-lig membran runt cementkornen.

6. Acceleratorer, såsom kalciumklorid, påskynda,
genom sänkande av pH-värdet och anrikande av
kalcium jonkoncentrationen, silikatens upplösning och

bildandet av cementlimmet, utan att upplösa
aluminaten.

7. Förstörare äro föreningar, såsom socker, borax
och humus, vilka upplösa aluminaten och åstadkomma
snabbindning; eller sådana föreningar som fosfat och
fluorider m. fi., vilka åstadkomma en olöslig och
ogenomtränglig skyddsfilm runt cementkornen.

8. Alkalierna förekomma i cementet som lätt
lösliga föreningar. Yid deras upplösning går aluminat
i lösning, vilket på grund av kalciumhydroxidens
nedsatta löslighet ej utfälles.
Snabbindningsreak-tionen med åtföljande dålig hållfasthet inträder.
Alkaliernas inflytande kan starkt reduceras genom
tillsats av kalcium- eller magnesiumsalter, vilka
neutralisera de bildade alkalihydroxiderna till alkalisalt.

9. Basisk masugnsslagg reagerar likartat som
portlandcement om aluminatens löslighet nedsattes
medels retarderare samtidigt som silikatens
upplösningshastighet stegras medels acceleratorer.

1) W. Dyckerhoff, über den Verlauf der Mineralbildung
beim Erhitzen von Gemengen aus Kalk, Kiselsäure und
Ton-erde. (Dissertation.) Verlag Voss, Leipzig 1935.

2) Lansing S. Wells, Bureau of Standards Research Paper
nr 34 (1928).

3) G. Assarsson, Sveriges geologiska undersökning. Serie
C, nr S99 (1936).

4) E. P. Flint and Lansing S. Wells, Bureau of Standards
Journal of Research 12 751 (1934).

5) H. Le Chatelier. Mortiers Hydrauliques. Paris 1887.

6) P. Schläpfer. Jahresbericht des Vereins schweiz.
Ze-ment-, Kalk- und Gipsfabrikanten 2 b (1934).

7) G. Assarsson. Kungl, vattenfallsstyrelsen. Tekniska
meddelanden. Ser. B, nr 16 93 (1929).

8) Paul S. Roller. Ind. and Eng. Chemistry 26 669, 1077
(1934), 28 362 (1936).

9) R. H. Bogue and Wm. Lerche. Industrial and
Engin-eering Chemistry 26 837 (1934).

10) P. S. Håkanson. Ön measuring heat evolution of
cement. Report to the Internat. Committee ön Special Cements
(1937).

11) Wm. Lerche. Eng. News Record II 523 1934.

12) Duff A. Abrams and O. E. Harder. Proceedings of
the American Society for Testing Materials 29 Part 1 (1919).

NOTISER

Regenerera*! smörjolja. I en del länder -— speciellt

Tyskland — renas den använda smörjoljan i stor
utsträckning och användes därefter på nytt. Man har
emellertid frågat sig, om denna s. k. regenererade olja
helt motsvarar den ursprungliga oljan, eller om de
smörjande egenskaperna försämras av den omraffinering,
som ingår i reningen.

Provkörningar i mindre turbiner med regenererad
olja hava utförts i Tyskland redan 1928. Erfarenheterna
ha varit så goda, att man numera i en del fall
använder dylik olja även för stora maskiner. Man har
sålunda kört flera 50 000 kW-turbiner mer än 32 000
driftstimmar med regenererad olja, utan att några som
helst störningar observerats.

Smörjförmågan tillskrives vissa molekylgrupper, som
vid behandling med svavelsyra kunna förstöras. Det är
därför olämpligt att raffinera med enbart svavelsyra.
Man bör göra en förraffinering med lut och en
efter-raffinering med små mängder svavelsyra.

Olja, som endast regenererats en gång, kan utan risk
användas på nytt. Två gånger regenererad olja bör
emellertid blandas med ny olja, för att full
driftssäkerhet skall uppnås. (Masch. Bau. 11, 194, 1938.) Brt.

72

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free