- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Fig;. 0. De områden, som nu äro nedförda till Tegelviken.

Dock skall ej liela anläggningen placeras inuti
berget, Anordningarna för kloakslainmets
oskadliggörande skola nämligen förläggas delvis i det fria,
varvid de s. k. rötkamrarna och en gasklocka tankes
förlagda nedsprängda i berget. Den senare kommer
därvid endast att bli synlig i sitt högsta läge. Det
i bassängerna avsatta slammet skall där utruttnas
och den gas, som därvid bildas, kommer att
användas för anläggningarnas uppvärmning samt
förseende med elektrisk kraft. Det utruttnade slammet
torkas sedan på torkbäddar vid Hammarby sjö för
att därefter kunna användas som
jordförbättrings-medel.

Utbyggnadsanordning och kostnader.

Genomförandet av förslaget tog sin början 1934,
för vilket år stadsfullmäktige beviljade ca l1/2 million

kronor för arbetenas påbörjande. År 1935 anslogs
ca 2 millioner, år 1936 21/2 millioner, år 1937 600 000
kronor och innevarande år 500 000 kronor. Totalt
har alltså anvisats ca 7 100 000 kronor. Hela
kostnaden för reningsanordningarna för inre staden var
ursprungligen beräknad till ca 9,5 millioner kronor,
varav för ledningar och pumpverk ca 6 milloner samt
för reningsverket ca 3,5 millioner.

I början av år 1937 kunde praktiskt taget allt
avloppsvatten från Norrmalm, Östermalm och
Södermalm, således från hela inre staden med undantag
för Kungsholmen utsläppas nedströms staden vid
Tegelviken (fig. 9).

Sprängningsarbetena för reningsverket vid
Henriksdal jämte dess till- och utloppsledningar
påbörjades år 1936 och voro i huvudsak färdiga med 1937
års utgång. Hela anläggningen inuti berget beräknas
bliva färdig under nästkommande år (1939), såvida
återstoden av kostnaderna bliva av stadsfullmäktige
beviljade. Vi hava således redan nu fått den
effekten, att huvudparten av avloppsvattnet utsläppes vid
Tegelviken. En tydlig förbättring av Strömmens och
Nybrovikens vatten har därigenom skett. Detta
visas av de vattenundersökningar, som företagas.
Genom hälsovårdsnämndens försorg utföras nämligen
från tid till tid undersökning av vattendragens
syrehalt och bakteriehalt. Den förra ökas och den senare
minskas, allt eftersom vattnet ledes ut i
strömfåran.

Om allt går efter beräkning, skall således
reningsverket kunna vara i drift under år 1940. Redan i
höst tages den nya sopförbränningsanläggningen i
Lövsta i bruk. Man kan därefter anse, att
Stockholm väl har sörjt för oskadliggörandet av stadens
avloppsvatten och avfall, vilka dagligen uppgå till
den icke föraktliga mängden av ca 115 OOO m3
avloppsvatten och 500 ton sopor.

Litt om svovelverket på Thamshavn.

Av souschef KL. SERCK-HANSSEN.1

Det elementære svovel har, som naturlig er, alltid
vært betalt bedre enn svovel i kis. For
svovelfor-brukeren representerer jo kisens øvrige bestanddeler,
de være aldri så verdifulle i og for sig, jo i beste
tilfelle en ekstra materialmasse han får å behandle
for å få tak i svovelet, og i månge eller de fleste
til-feller fører anvendelsen av kis også til økede utgifter
utöver de som følger av at der blir større masser å
behandle. Det er jo også kun i de tilfeller hvor
svovelet skal brukes i form av en surstoff-forbindelse at
kisen kan erstatte det elementære svovel. Det er
imidlertid ikke bare svovelets verdi som nedsettes
gjennem ekteskapet med kisens øvrige bestanddeler.
Enhver kisprodusent lever i en stadig ergrelse over
de beløp som går bort i frakter for at de forskjellige
bestanddeler av kisen skal kunne nyttiggöres. Man
skiber f. eks. sin kis långt op i den Botniske bukt for
å få svovelet avrøstet og så skal avbranden nedover
igjen til Tyskland for at jern og eventuelle andre

i Föredrag på Andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938.

verdier i kisen kan nyttiggjøres. Det har derför alt
fra kisindustriens første tid vært et problem som har
beskjeftiget folks tanker, hvorvidt det ikke skulde
være mulig å utvinne elementært svovel av kisen,
om det ikke skulde være mulig å spalte kisen i sine
bestanddeler og skibe hver del for sig til sine
respektive forbrukere istedet for å slepe omkring med dem
samlet. Månge forslag med dette mål for øie er i
tidens løp blitt fremsatt og månge også forsøkt uten at
det har ført til målet.

Yed Orkla Grube A/B begynte man allerede i 1914
å arbeide med spörsmålet og der blev i årene
frem-over med avbrytelser stadig arbeidet med saken og
en hel rekke forskjellige metoder blev prøvd i større
eller mindre målestokk. I begynnelsen av 1928 blev
der bygget ett forsøkeanlegg for ca, 40 tonn pr. dag
i hovedsak efter de prinsipper som det nuværende
an-legg arbeider efter og i dette anlegg blev da i løpet
av et par år metoden utarbeidet så långt at man
kunde gå til bygging av et anlegg i industriell
målestokk. Dette anlegg blev i sin første utbygging fer-

Sltli »fOlJV!

84

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free