- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

Redaktör: FRITHIOF H. STENHAGEN

INNEHÅLL: Kolningslaboratoriets verksamhet 1907—1937. — Litt om svovelverket på Thamshavn, av souschef
Kl. Serck-Hanssen.

Kolningslaboratoriets verksamhet 1907—1937.

Sedan 1907 ha med understöd av Jernkontoret och
genom kolningslaboratoriet undersökningar utförts,
vilka från början närmast avsågo vedavfallets
tillgodogörande genom kolning i ugn och mila.

En utveckling av laboratoriets verksamhet
möjliggjordes 1927, då I n g o n i ö r s v e te n skåp s ak a d e mien och
Skogens Kolaktiebolag även lämnade anslag och
Jernkontoret samtidigt ökade sitt anslag till
laboratoriet. Ett av de första målen för
undersökningsarbetet var en ökning av biproduktsutbytet vid kolning
av trä i ugn. Detta undersökningsarbete sammanföll
till en del med de år 1930 av laboratoriet påbörjade
statsunderstödda undersökningar, vilka hade till
närmaste uppgift att utreda möjligheterna för
framställning av flytande bränsle ur trä och torv.

Kolningslaboratoriets arbete har sålunda i
huvudsak varit inriktat på tillgodogörande av träavfall,
torv och produkter ur dessa. Undersökningarna
bedrivas med det direkta målet att få till stånd
tillverkningar baserade på dessa råmaterial eller att göra
förbättringar inom redan existerande hithörande
fabrikationer.

Aktuella spörsmål lia sålunda till att börja med
granskats på laboratoriet, och de vunna resultaten
ha, så långt ske kunnat, omsatts i fabriksskala. Som
led i undersökningsverksamheten har alltså
konstruktionsarbeten för apparater och anläggningar ingått.

Utom egen forskningsverksamhet utför även
laboratoriet på uppdrag undersökningar, som stå i samband
med dess verksamhet.

Sedan förfaranden, metoder o. dyl. i liten skala
utprovats på laboratoriet, har det gällt att få dem
utvecklade i halvstor skala för att erhålla ett
preliminärt omdöme om deras lämplighet för fabriksdrift.

Dylika försöksanläggningar i halvstor skala ha
uppförts av diverse företag, och särskilt Skogens
Kol-aktiebolag har här nedlagt ett omfattande med stora
kostnader förenat arbete.

Under arbetets gång visade det sig emellertid
nödvändigt att i närheten av kolningslaboratoriet ha till
förfogande en anläggning i halvstor skala, särskilt
avsedd för försök, som erfordra höga tryck. Med
av staten beviljade medel uppfördes en sådan
försöksanläggning vid Mariebergs Ammunitionsfabrik.
(126.)* Försöksanläggningen togs i bruk i april 1932.

1 Siffrorna hänföra sig tili motsvarande siffror i
kolningslaboratoriets "List of Publications". Den citerade litteraturen
återfinnes i särskild förteckning i slutet av denna uppsats.

I det följande lämnas en uppräknande redogörelse
för laboratoriets huvudsakliga arbeten med samtidigt
angivande av en del av det som publicerats på de
olika områdena.

Träkolning.

Kolning i mila. För omkring 30 år sedan hade
man helt summariska begrepp om kolningens förlopp
i milor. När man t. e. då frågade milkolningens
förnämsta medicinman: "Hur kommer det sig, att en
mila, som står på lutande botten, har benägenhet att
först köla ut i riktning mot milbottnens lägst belägna
punkt", så fick man ungefär följande svar: "De va
den dummaste fråga jag någonsin hört. Begriper du
inte, att det är lättare gå utför än uppför en backe."
Anledningarna till de många vid milkolningen
förekommande företeelserna funnos då ej klarlagda,
vilket bl. a. så sent som 1915 med tydlighet framgick av
ett misslyckat försök att i en lärobok klarlägga
förloppet vid kolning i mila. Milkolningen var sålunda
ett lockande fält för undersökningar. Genom de
försök, som nu i mer än 30 års tid pågått på området,
har kolningsförloppet i milor i det väsentligaste
blivit klarlagt (8, 9, 11). Den härigenom ökade
kunskapen har givit bestämt besked om, att vissa sedan
århundraden för milkolning använda metoder liksom
senare framkomna förslag för milkolning ej äro
lämpliga, och att vissa ändringar till det bättre kunna
göras. Som en direkt följd av dessa undersökningar
tillkom sålunda skorstensmilan i den form, den nu
föreligger. Undervisningen i kolareskolor kunde
läggas på en reellare basis än förut. Den ofta omnämnda
nödvändigheten av kolarens nedärvda skicklighet får
väl numera anses som en saga. Det lyckades t. o. m.
att klarlägga milans slagning, vilket fenomen sedan
århundraden varit föremål för utläggningar av många
slag. (143.)

Genom de försök, som utfördes för utformning av
skorstensmilan (140, 145, 146) fastslogs anledningen
till de olika perioderna vid en milas drift. (154.)
Begreppet kolningshastighet, (140), som visat sig
vara grundläggande vid bedömning av
kolningsförloppet för olika miltyper, blev klarlagt. Genom
åstadkommande av drag i milan genom slaggasens
förbränning (144) kunde slagperioden på ett lämpligt
sätt avkortas, varjämte bottenkolning snabbt
erhölls. De besvärliga frätfyllningarna bortföllo. Vi-

10 dec. 1938. häfte 12

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free