- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

dåre kunde slagningens skadliga verkan i möjligaste
mån undvikas genom fotrymningarnas riktiga
placerande och genom lämplig tändning av milan. (154.)
Skorstensmilan kan även med fördel användas, då
det gäller framställning av mindre mängder träkol på
kort tid för t. e. motordrift. (158.)

Försök pågå fortfarande för att åstadkomma
underlättande av arbetet vid milkolningen liksom även för
en rationalisering av ribbkolningen.

För att på ett riktigare och enklare sätt kunna
bestämma resmilors volym har en tabell uppställts med
korrektionsfaktor för variationer i lutningsvinkeln
för milans sida mot milbottnen. Ett enkelt
instrument har införts för bestämning av denna
lutningsvinkel. (156.)

För milkolning ha handböcker utgivits, vilka
användas av våra kolareskolor och av kolare. (83,154.)
Dessutom ha en del skrifter tillkommit, vilka beröra
milkolning, träkolets täckning m. m. (149, 151—152, 159.)

Särskilt under 1937, då mycket träkol måste
anskaffas, ha i stor utsträckning kurser hållits för
utbildande av kolare på platser, där milkolningen var
utdöd. (163.)

För kolareskolor ha en del förslag uppställts, t. e.
inskränkning av kolareskolornas antal vid den tid,
då så var nödvändigt, samt att genomgång av dessa
skulle göras obligatorisk för inträde i skogshögskola
och skogsskolor, vilket senare förslag, som framkom
1917, först realiserades vid omorganisation av den
lägre skogliga undervisningen 1936.

För organisation av träkolsanskaffningen äro en del
utredningar under utförande.

Kolning i ugn. En av laboratoriets första
uppgifter var som nämnts att utreda möjligheterna för ett
rationellare tillvaratagande av de vid ugnskolningen
erhållna biprodukterna. Undersökningarna på detta
område ha haft följande omfattning:

Metoder ha avprovats i fabriksskala för
framställning av ättiksyra (114) och högprocentigt acetat
(132) direkt ur de från kolugnarna kommande gaserna.
Denna direkta acetatframställning är genom sin
enkelhet av betydelse, då det gäller att snabbt öka
produktionen av ättiksyra och aceton vid våra kolugnar.

Vid framställning av aceton ur barrvedsacetat har
tidigare ett mycket lågt utbyte erhållits, endast
hälften av vad man kunnat vänta. Genom införande av en
enkel anordning vid torrdestillation erhålles emellertid
ett fullgott utbyte av aceton ur barrvedsacetat. (134)

Försök ha vidare gjorts för att direkt i kolugnen
omvandla den primärt vid kolningen erhållna
ättiksyran i aceton, och detta visade sig även till en viss
grad vara möjligt. (133.) Vidare utarbetades ett
förfarande för katalytisk framställning av aceton ur
utspädda ättiksyreångor. (97.)

I fabriksdrift eller i halvstor skala ha även
förfaranden utprovats för framställning av brännoljor,
smörjoljor, fenoler m. m. (103, 122, 124, 127) ur
trätjära. Bl. a. har i fabriksskala påvisats att vanlig
ugnstjära vid torrdestillation i vakuum ger en
torkande tjära,1 att fenolframställning ur trätjära bör
föregås av en partiell krackning av tjäran eller de
fenoler innehållande fraktionerna av tjäran.2

Undersökningar ha verkställts på olika slags trä-

1 Svenska patentet nr 81844. Bergström.

2 Svenska patentet nr 77201. Bergström, Cederquist.

tjäror samt på den vid ugnskolning erhållna B-tjäran,
råoljor och terpentinolja. (41, 42, 43, 44, 45, 46.) I
samband med dessa undersökningar ha reningsverk
uppförts för trätjära och terpentinolja.

Kontroll har utförts för olika ugnsanläggningar,
vilket bl. a. resulterat i en väsentlig ökning av
träsprit-utbytet för två av våra större kolugnsanläggningar.

Vidare har analysmetoder utarbetats för en del vid
träkolningen erhållna produkter. (33, 34, 35, 85, 130.)

Bland arbeten på ugnskonstruktioner för kolning
av trä kan anföras: Förslag till självkolningsmetod
(2), förändring av den amerikanska vagnugnen till
rörvagnugn, införande av en enkel milugn för
kolning av ribb (Sparreholmsugnen), av vilken typ ett
40-tal ugnar under senaste åren uppförts. (7, 141.)1

Undersökningar och värdebestämningar för träkol.
Ett ingående arbete har särskilt under senaste åren
nedlagts på genomförande av metoder för en mera
objektiv värdesättning vid leverans av träkol än som
tidigare skett. En sådan värdesättning och kontroll
vid försäljningen skulle kunna bidraga till höjande av
träkolets kvalitet och till upprätthållande av en
skicklig kolarestam. Förutsättning för denna kontroll är
att tillförlitliga generalprov av träkolet bekvämt
kunna uttagas från t. e. en järnvägsvagn. En
provtagningsapparat, som nu finnes i användning vid
flera av våra järnverk, har konstruerats. (155.)
Analysmetoder ha utarbetats för träkol. (141, 163.) En
närmare redogörelse för förhållanden på här berörda
område återfinnes i Jernkontorets Ann., häft. 5 1938.

Man ansåg förr, att träkolets syreupptagning under
lagringen resulterar i att träkolåtgången blir mindre
på masugnen. Undersökningar visade emellertid, att
så ej var förhållandet, utan att den påstådda
förbättringen vid lagringen är att hänföra till andra
omständigheter. (148, 157.) Träkols vattenupptagning i
luft och vatten har undersökts liksom även andra
egenskaper hos träkolet, t. e. syreupptagning,
jod-och permanganattal, fosforns lokalisering till olika
delar av ved och bark m. m.

Självantändning för träkol och trä. 1907 uppstod
eld i ett järnverks kolhus, och anledningen härtill
befanns vara träkolets självantändning. De
förhållanden, som beröra självantändning av träkol, ha genom
ingående undersökningar blivit klarlagda. Det är i
huvudsak endast ugnskol, som visa benägenhet för
självantändning. Träkol kolade vid ca 425° lia den
största benägenheten för självantändning. Genom att
hålla högsta möjliga temperatur vid ugnskolningen
och genom vissa försiktighetsmått vid lagringen av
träkol kan självantändningen i ett träkolsupplag
förhindras. (16, 77.)

Under vissa förhållanden kan självantändning
inträda i s. k. karvhögar, som utgöras av sågspån och
i korta bitar huggen ribb. Självvärmningen, som
äger rum i en sådan karvhög omedelbart efter
uppläggningen, sker ej högre än till omkring 100°, så
länge vatten finnes i vedmaterialet. Men när veden
i någon del av högen blivit fullt torr, stiger
temperaturen genom oxidation snabbt över 100° och under
vissa förhållanden så högt att kolning inträder. (78.)
Självantändningen i karvhögar ger en sannolik
förklaring till uppkomsten av fusain (träkoisbildningar)
i stenkolsförekomster. (79.)

i Svenska patentet nr 89117. Bergström.

90

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free