- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

vudsak gått ut på att genom destillation under
vakuum utvinna de feta syrorna och hartssyrorna.
(54.) Vid den senast utförda anläggningen vid
Ljusnans sulfatfabrik sker destillationen medels elektrisk
energi. Vidare sker destillationen i kolonnapparat,
varigenom den erhållna oljans kvalitet blir bättre.
De utvunna hartssyrorna, som bl. a. fått användning
för papperslimning inom landet, kunna erhållas i rent
tillstånd och betinga för vissa ändamål ett väsentligt
högre pris än vid användning för papperslimning. För
flytande hartset gäller liksom för terpentinoljan att
genom vidare förädling få ett högre värde på
produkterna, Arbeten på detta område pågå.
Möjligheterna för utvinning av större kvantitet flytande harts
ha utretts. (125.) För närvarande utvinnes nämligen
ofta ej fullt hälften av totala mängden förefintligt
flytande harts. (138.)

Framställning av motorbränsle.1

För omkring 10 år sedan fick laboratoriet i
uppdrag att utreda frågan om framställning av flytande
bränsle ur inhemskt råmaterial. Att en sådan
framställning ej var möjlig i konkurrens med importerade
oljor i normala fall, var redan från början fullt klart.
Vid den tiden var det ej heller tänkbart att för
framställning av flytande bränsle anskaffa millioner för en
anläggning, som veterligen skulle gå med förlust.
Om försöksarbetet direkt skulle resultera i någon
praktisk gärning måste det inriktas på förfaranden,
som genom de erhållna produkternas beskaffenhet
hade någon utsikt att kunna drivas med vinst.

Hydrering. Undersökningar utfördes till att börja
med på hydrering av ved för att närmare klarlägga
förfarandets räntabilitet,2. (40, 86, 99, 100, 106.) Av
undersökningarna framgick, att hydrering av trä och
torv enligt då tillgängliga metoder ej var lämplig för
vårt land. Anledningen härtill var den alltför höga
framställnings- och anläggningskostnaden och
anläggningarnas komplicerade natur. (112.) Detsamma
gällde även metoden att ur koloxid och väte
framställa flytande bränsle.

Kalkförfarandet? Arbetet inriktades därför på det
s. k. kalkförfarandet, vilket då hade utsikt att bli
räntabelt genom de erhållna produkternas högre
försäljningspris som kemiska produkter, sålunda ej i
normala fall som motorbränsle. Efter flera år av
försök har metoden kommit så långt, att ei; anläggning
med en kapacitet av 20 000 l.m3 bokved per år nu är
under uppförande vid Perstorp i Skåne. Metoden kan
även användas för barrved, om ock utbytet för detta
råmaterial blir något lägre. En närmare redogörelse
för förfarandet kan av helt naturliga skäl ej lämnas,
förrän anläggningen varit i gång tillräckligt lång tid.
Man får emellertid vara tacksam för att förfarandet
lämnat laboratoriets dunkel för att närmare kunna
skärskådas i förstoring och i bättre ljus. Jag
begagnar här tillfället meddela, att det är ingenjör
Cederquist, som burit dagens tunga för detta hårdmalda
och tålamodsprövande försöksarbete.

1 I huvudsaklig överensstämmelse med föredrag hållet vid
IVA:s sammanträde i nov. 1936.

2 Undersökningarna på detta område äro till större delen
ej publicerade. Detsamma gäller de arbeten, som utförts på
kalkförfarandet.

3 Svenska patenten 80104, 82615, 91346, 91932. Tyska
patentet 652496. Bergström, Cederquist.

Även ett annat uppslutningsförfarande för ved ocli
torv har blivit närmare avprovat i mindre skala.
Förfarandet har sitt speciella intresse genom den
erforderliga apparaturens relativa enkelhet.

Cellulosaavfallslutar bruka ofta framhållas som
lämpliga råmaterial för framställning av flytande
bränsle. Men vid en verklig kris är det tvivelaktigt,
om cellulosafabrikerna kunna hållas igång. Särskilt
gäller detta sulfatcellulosatillverkningen.
Laboratoriet har undersökt möjligheterna för framställning av
flytande bränsle ur dylika lutar genom hydrering och
även enligt andra förfaranden. (98, 105, 135, 136.)
Mest ingående har arbetet varit för sulfatluten.

Man ansåg länge, att sulfatavfallsluten på grund av
sin svavelhalt ej lämpade sig för framställning av
s. k. biprodukter, en uppfattning som genom senare
undersökningar blivit rättad.1. Yid torrdestillation
med kalk ger svartlut ca 15 % av den organiska
substansen som flytande bränsle i form av oljor och
vattenlösliga produkter. Genom en föregående
tryckupphettning av luten med kalk ökas vid
torrd|estillation utbytet till ungefär det dubbla.1 Ett viktigt
problem i detta sammanhang är naturligtvis alkalits
regenerering, en fråga som här ej närmare kan
behandlas.

Sulfitluten och natriumbisulfitluten ha även
underkastats förberedande undersökningar. (105, 137.)

Sprit ur sulfitlut och ur trä. Sulfitsprit är f. n. det
flytande bränsle, som ställer sig billigast i
framställning. Största möjliga ökning av
sulfitspritproduktio-nen borde sålunda ingå som ett av de första
momenten i landets självförsörjning med flytande bränsle.

Träets försockring med tillhjälp av t. e. svavelsyra
och framställning av alkohol ur det erhållna sockret
är även en fabrikation, som för värt land ligger inom
möjlighetens område. (119.) Denna process har
laboratoriet ingående undersökt, kostnadsberäknat och
studerat i utlandet. Vid ett ev. driftstopp vid våra
sulfitfabriker under en kris vore det naturligtvis av
stor vikt att med användande av sulfitfabrikens
anordningar i så stor utsträckning som möjligt utföra
spritframställningen i samband med vedens
försockring med svavelsyra. Den här relaterade
undersökningen utfördes bl. a. för att få hållpunkter för
bedömande av, hur vedens försockring lämpligast skulle
ske vid ett kristillfälle och i samband med
sulfitsprit-fabrikationen.

Töre. Under senaste världskriget uppfördes som
känt ett stort antal anläggningar för kolning av
tallstubbar, s. k. töre. Tyvärr var denna industri då
mycket illa förberedd.

Vid en enkel torrdestillation av töre erhålles ca 25
% tjära och oljor samt 30 % träkol av törets
torrvikt. Sålunda ett högt utbyte av för motordrift
tjänliga produkter.

Detaljritningar ha utförts för en lämplig ugnstyp
för kolning av töre, och metoder ha utarbetats för
tjärans bearbetning på brännoljor, smörjoljor ni. m.
(111, 122, 124.) Vidare har en utredning planerats
för bestämmande av lämpliga platser för en dylik
industri.

Det är även möjligt, att på annat sätt än genom
torrdestillation bearbeta töre. Ett rationellare till-

1 Svenska patentet nr 86868. Sätt att framställa
brännbara produkter ur avfallslut från sulfatcellulosatillverkningen
(Bergström, Cederquist, Trobeck).

92

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938k/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free