- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Kemi /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

Bergström, K. N. Cederquist och K. G. Trobeck: IVA 1936: 4
och 1937:1.

130. Metod för bestämning av vatten i
alkohol-keton-biandningar av Kolningslaboratoriet: IVA 1935:1.

131. Gulfärgning av virke vid torkning av Hilding
Bergström, K. N. Cederquist och K. G. Trobeck: IVA 1937:2.

132. Försök att i halvstor skala direkt ur
kolugnsgaserna utvinna högprocentig acetat genom gasernas
tvättning med kalkmjölk av Hilding Bergström och K. N.
Cederquist: IVA 1935 : 3.

133. Försök att öka acetonutbytet vid kolning- av trä av
Hilding Bergström och K. N. Cederquist: IVA 1935:4.

134. Framställning av aceton ur kalciumacetat, erhållet
vid kolning av barrved av Hilding Bergström och K. N.
Cederquist: IVA 1936: 1.

135. Tryckupphettning av tjocklut från
sulfatcellulosakok-ningen av Hilding Bergström, K. N. Cederquist och K. G.
Trobeck: Svensk papperstidning nr 17 1936.

136. Torrdestillation och tryckupphettning av svartlut av
Hilding’ Bergström, K. N. Cederquist och K. G. Trobeck:
Svensk papperstidning nr 3 och 4 1937.

137. Tryckupphettning av avfallslut från kokningen av
ved enligt natriumbisulfitförfarandet av Hilding Bergström,
K. N. Cederquist och K. G. Trobeck: Svensk papperstidning
nr 3 och 4 1937.

138. Hartssyrornas förekomst i svartlut och tvättvatten
av Hilding Bergström och K. N. Cederquist: Svensk
papperstidning 1937.

139. Vattenförorening genom avloppsvattnet från
sulfat-cellulosafabriker av Hilding Bergström och Sten Vallin:
Meddelanden från Statens undersöknings- och försöksanstalt för
sötvattensfisket. Nr 13.

140. Hastig kolning i mila av Hilding Bergström: JKA
1934.

141. Träkol och träkolstillverkning av Hilding Bergström:
JKA 1936.

143. Milans slagning av Hilding Bergström: JKA 1936.

144. Kolningens igångsättning för en skorstensmila av
Hilding Bergström: JKA 1936.

145. Kolning i skorstensmilor av Hilding Bergström:
Skogen nr 24, 1936.

146. Sammansättningen hos den okondenserbara gas, som
kommer från en skorstensmila av Hilding Bergström : JKA 1936.

148. Glödningsförlusten för färska och lagrade träkol av
Hilding Bergström: JKA 1937.

149. Skydda träkolet mot nederbörd av Hilding Bergström,
Jernkontoret 1936.

151—152. Kolning i mila utan rost är förlustbringande för
såväl kolaren som skogsägaren och bör helt enkelt förbjudas.
Avsiktlig varmgångskolning skall ej förekomma av Hilding
Bergström. Jernkontoret 1937.

154. Kolning i mila, andra upplagan, av Hilding
Bergström. Jernkontoret 1937.

155. Provtagningsapparat för träkol av Hilding
Bergström: JKA 1937.

156. ftesmilors volym av Hilding Bergström: JKA 1937.

157. Träkols förändring vid förvaring i luft av Hilding
Bergström: JKA 1938.

158. Framställning av träkol i mindre skala för
motordrift av Hilding Bergström : Tidskrift för Trängtrupperna 1938.

159. Kolningen och kolets hantering skall ske på så sätt
att fullgoda träkol erhållas av Hilding Bergström.
Jernkontoret 1937.

160. Bestämning av mängden hartssyror i avloppsvatten
från sulfatfabriker av Hilding Bergström och K. G. Trobeck:
Svensk papperstidning nr 22 1937.

161. Metod för bestämning av hartssyror i avloppsvatten
från sulfatcellulosafabriker av Kolningslaboratoriet: Svensk
papperstidning nr 23 1937.

162. Kontroll av diffusörtvättning i sulfatcellulosafabriker
av Hilding Bergström och K. G. Trobeck: Svensk
papperstidning nr 11 1938.

163. Träkols värde för masugnsdrift av Hilding
Bergström: JKA 1938, häft. 5.

Litt om svovelverket på Thamshavn.

Av souschef Kl. SERCK-HANSSEN.

(Forts. fr. sid. 88.)

Det annat produkt som tappes fra forlierden er
slaggen. Som nevnt blir denne granulert og rinner
ut i sump som er bygget i selve sjøen.

Fra sumpen skrapes slaggen op på et
transport-bånd som enten bringer den ut i en lekter med
bunntømming som igjen fører slaggen ut midtfjords
for å tømmes dèr, eller den føres til lagerplass
hvor-fra den lästes ombord for eksport. Slaggen holder

vel 40 % Fe og det er i den senere tid lyktes å finne
et visst marked for den som en simpel jernmalm.

Jeg er dessverre avskåret for å gi nogen detaljert
redegjørelse for konstruksjonen og manøvrering av
apparaturen i den del av fabrikken hvor behandlingen
av gassene efter at de har forlatt ovnene föregår.
Det har naturligtvis kostet meget av arbeide, tid og
penger å finne frem til konstruksjoner og materialer,
som er tilfredsstillende ved behandlingen av värme

Fig. 8. Slaggen render ut i sumpen. Fig. 9. Interiør fra fabrikken.

10 sept. 1938

95

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938k/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free