Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
UTOIVCN AV Sll[NSHA T CKNOLOGf OR £ NINGEN
INNEHÅLL: Kraftproduktion inom värmeförbrukande industrier, av civilingenjör Gustaf Lönnegren. —
Motordrivet järnvägsmateriel, av ingenjör Th. Nilsson. — Luftinblåsningstrumma för ventilationsanläggningar, av
civilingenjör Olle Stenberg. — Berättelse över Svenska teknologföreningens avdelnings för Mekanik verksamhet
under år 1937. — Litteratur.
Kraftproduktion inom vä rmeförbrukande industrier.
Av civilingeniör GUSTAF LÖNNEGREN.1
Värme och kraft.
Värme och kraft användas inom all industri.
Förbrukningen därav varierar emellertid högst
avsevärt. Dessa nyttigheter framställas ofta var för sig,
ehuru det väl ur såväl praktisk som ekonomisk
synpunkt skulle vara lämpligt att framställa dem
gemensamt, eftersom bägge endast äro olika slag av energi.
V änne.
Värme kan framställas i egna anläggningar, köpas
och säljas på samma sätt som kraft.
Värmo för industriella anläggningar framställas
vanligen i ångpannor eller i enstaka fall, där
överskott på elektrisk kraft står till förfogande, i
elektriska ångpannor.
Kraft.
Kraft framställes till övervägande delen i
vatten-kraftstationer eller i ångkraftstationer. Olje- och
gasmotorer spela en mycket underordnad roll som
kraftproducenter i stationära anläggningar i Sverige.
Det är en allmän föreställning, att den billigaste
kraften erhålles från vattenkraftanläggningar,
eftersom vatten "inte kostar någonting". Vanlig ångkraft
från kondenseringsanläggningar kan också vad
framställningskostnaden beträffar i regel ej konkurrera med
vattenkraft, men om produktionen av värme och kraft
kan kombineras, så kommer ångkraften i många fall
att ställa sig betydligt billigare än vattenkraften,
även om lägre amorterings- och räntekostnader än
vad som betingas av det allmänna marknadsvärdet
förutsattes i det senare fallet.
Kraft och fabrikationsånga.
Den ånga, som användes i industriella
anläggningar, framställes mycket ofta i ångpannor med lågt
ångtryck, säg 10 atm. Ångpannorna äro ofta
fördelade över hela anläggningen för att komma så nära
förbrukningsplatsen som möjligt. Genom
centralisering av alla ångpannor i en enda anläggning och
höjning av ångtrycket kan kraft utvinnas ur ångan ge-
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 11 januari 1938.
nom att utnyttja dess expansion mellan
ångpannetrycket och det erforderliga ångtrycket på
fabrikationsångan. På så sätt erhållen kraft framställes med
en verkningsgrad av praktiskt taget 100 %, om hänsyn
ej tages till strålningsförluster och elektriska förluster.
Förhållandet mellan ånga och kraft inom olika
industrier.
Vid en närmare undersökning av värme- och
kräftproblemet inom olika industrier kunna tre eller fyra
huvudfall särskiljas, nämligen
1) Kraftbehovet är mindre än ångbehovet. Detta
gäller alltså sådana industrier, inom vilka stora
ångmängder förbrukas. Ur den för fabrikationen
erforderliga ångan kan erforderlig kraft framställas och
även ett överskott erhållas.
2) Kraftbehovet täckes av ångbehovet, vilket
betyder, att det erforderliga kraftbehovet praktiskt taget
kan tillgodoses ur den erforderliga ångmängden.
Eftersom fluktuationerna av ånga och kraft ej alltid
följa varandra, är det nödvändigt att på ett eller
annat sätt balansera ång- och kraftbehovet.
3) Kraftbehovet är större än ångbehovet, vilket
betyder, att den kraft, som framställes ur
fabrikations-ångan ej är tillräcklig att täcka behovet.
Skillnaden i kraftbehovet måste täckas antingen från ett
kraftnät eller från egna kondenseringsturbiner.
4) Industrier, som ha ett mycket litet behov av
värme. I detta fall är det sällan ekonomiskt att
framställa kraft från den ånga, som erfordras inom
fabrikationen.
Den första av de ovan omnämnda grupperna
omfattar följande fabriker:
sockerfabriker,
en större mängd kemiska fabriker,
färgerier,
bryggerier,
tvätt- och badinrättningar,
sjukhus, hotell, kontorsbyggnader och större bo
stadshus i viss omfattning,
anläggningar för distribution av värme etc.
Den andra gruppen omfattar:
pappers- och pappersmassefabriker,
en del textilfabriker etc.
16 april 1938. häfte 4
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
