Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Den elektriska pannan är utförd som elektrodpanna
och anordnad för drift med 3-fas 50 p/s växelström
med en spänning av 2 500 Y. Det för
ångpanneanläggningen tillgängliga råvattnet är tämligen hårt,
men genom det vid varmhållningen erhållna
kondensatet kan det i systemet cirkulerande vattnet hållas
vid en för anläggningen lämplig sammansättning.
Överskott på vattenkraft finnes i regel disponibel
hela dygnet under den ljusare delen av året, då
beredskapshållningen är bäst behövlig, och kan under
en stor del av den övriga delen påräknas under
natten samt på sön- och helgdagar.
Två ångackumulatorer, levererade av A.-b.
Ruthsaccumulator i Stockholm, finnas uppställda. De ha
vid full laddning en vattenvolym av cirka 100 m3
vardera och äro utförda nitade och för 24 atö, som
år 1931, då den första konstruerades, torde varit det
högsta tryck, för vilket en ångackumulator blivit
utförd. Längden är 23,4 och den invändiga diametern
2,53 m, plåttjockleken är 33 mm. Vid leveransprov
kunde ackumulatorn vid ett tryckfall av 5,7 at under
31/, minut lämna den ångmängd, som det till
ackumulatorn kopplade turbinaggregatet förbrukade vid
en belastning av 10 000 kW. Utfört
uppladdningsprov visade, att trycket kunde höjas från 14 till 21
atö på cirka 7V2 minut. På grund av
ångackumula-torernas anslutning till huvudångledningen samarbeta
de med samtliga pannor, som äro inkopplade på
ledningen, och trycken i pannor och ackumulatorer
följas ständigt åt automatiskt. För att efter en
urladdning av ackumulatorerna snabbt åter kunna höja
ångtrycket till det normala kan återuppladdningen
uppskjutas, tills detta skett. Några svårigheter att
hålla ackumulatorerna täta ha ej förekommit och
anläggningen har i övriga avseenden arbetat
synnerligen tillfredsställande. Tryckfallet i
ackumulatorerna vid de störningar, som förekommit, har
uppgått till cirka 5 à 6 at.
Av de 13 koleldade ångpannor, som finnas
uppställda, äro samtliga utrustade med kedjerost för
gasrika småkol och anordnade med såväl tryck- som
sugfläktar. De tre senast anskaffade äro försedda
med brännare för tillsatseldning med olja, att
användas då hastig uppeldning eller forcering erfordras
även om ingen störning föreligger. De hava en
eld-yta av 573 m2 och cirka 20 m2 rostyta och kunna,
då tillsatseldning med olja användes, vardera lämna
maximalt cirka 55 ton ånga per timme, under det att
de med enbart kol kunna lämna ca 40 ton.
För närvarande finnas installerade två oljeeldade
snabbstartpannor med en eldyta av cirka 800 m2
vardera och beräknade för en normal avdunstning av
tillsammans 100 och en maximal av 150 à 175 ton
per timme. Vid leveransproven uppeldades en panna
till 23,5 atö på en tid av 4x/2 minut från att ha stått
avställd med en temperatur av 60°C. Någon som
helst otäthet i pannan uppstod ej. Från att ligga
varmhållen till ett tryck av 24 atö kunde pannan
lämna 45 ton ånga per timme 2 minuter 40 sekunder
efter startsignalen. Bränslekostnaden vid eldning
med olja är vid nuvarande pris ungefär dubbelt så
hög som vid eldning med kol, varför
snabbstart-pannorna i regel avställas, så snart ångbehovet kan
fyllas med tillhjälp av koleldade pannor. För att
spara tid äro samtliga pannor, som äro avdelade för
beredskapshållningen, anslutna till huvudångledning-
en medelst backventiler, varför inkopplingen av
pannan sker automatiskt.
Beredskapshållningen och dess tagande i bruk är
såsom förut nämnts olika under olika delar av året.
Efterföljande uppgifter hänföra sig till sådana
perioder, då överskottet på vattenkraft är tillräckligt för
generering av all den ånga, som erfordras för
beredskapshållningen. Personalbehovet för den Sci cltt
säga "latenta" beredskapshållningen är naturligen
mindre än det, som uppstår, då densamma skall tagas
i bruk. Eftersom under ifrågavarande period de
årligen återkommande revisionerna av pann- och
maskin-anläggningarna pågå, sysselsättes den del av
beredskapspersonalen. som erfordras först vid
beredskapens tagande i bruk, med sådana revisionsarbeten.
Vid inträffande störning gives medelst sirener och
signalklockor i verkets olika lokaler automatiskt
larmsignal. Den genom signalen tillkallade
personalen, som på förhand är tilldelad vissa åligganden,
sköter igångsättningen på följande sätt. Dragspärren
brytas och spjällen för de varmhållna koleldade
pannorna öppnas. Samtidigt sker fyrstickning och
igångsättning av fläktmaskinerierna,’ varefter
igångsättning av eldningsapparaterna och inreglering av
fyrarna äger rum.
Vid en oljeeldad panna startas medelst
tryckknapp först sugfläktarna, som drivas av kortslutna
3-fasmotorer. Sedan två oljebrännare tänts,
igångsättas medelst tryckknapp även tryckluftfläktarna.
Vid beredskapshållning är en brännoljepump igång,
så att olja av lämpligt tryck och ca 40°C temperatur
alltid finnes disponibel vid brännarna. Den första av
dessa tändes av en ständigt brinnande lysgaslåga,
varefter övriga brännare i bestämd ordning och i
snabb följd tändas. På överhettare och ångsamlare
i huvudångledningen, som under
beredskapshåll-ningen stå under permanentdränering, öppnas för
säkerhets skull huvuddräneringarna strax före
tandningen av oljebrännarna. Den omedelbart vid
tandningen begynnande kraftiga ångalstringen skyddar
materialet i överhettartuberna för alltför höga
temperaturer
Samtidigt med fyrarnas tändning startas en
ångturbin- eller elektromotordriven matarpump.
Allteftersom ångalstringen i de koleldade pannorna
växer, urkopplas brännarna i de oljeeldade pannorna,
tills de äro helt avställda, varefter driften av den i
bruk tagna reserven fortgår uteslutande med
användning av kol.
De för beredskapshållningen utförda anordningarna
utnyttjas även för andra ändamål, av vilka följande
må framhållas.
Vid riklig tillgång på överskottsenergi kan den
elektriska ångpannan användas för diverse
uppvärmningsändamål såsom varmhållning till något över
100° av vatteninnehållet i sådana ångpannor, som
under tiden för den låga belastningen under
sommaren ej kunna stå tömda och utluftade. Härigenom
undvikas de frätningar, som eljest äro svåra att
förhindra. Likaledes kan den medelst överskottsenergi
alstrade ångan användas till framställning för
bad-ändamål etc. av varmvatten, destillerat vatten för
blyackumulatorer etc. Genom varmhållningen till
fulla panntrycket undvikas de påkänningar, för vilka
en panna utsättes vid hastig uppeldning från kallt
tillstånd.
42
16 apwl 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
