- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

Ångackumulatorerna medföra en ej oväsentlig
hjälp vid pannanläggningens normala drift under den
mörkare delen av året genom utjämning av
förekommande smärre belastningsvariationer. Härigenom
kunna hastiga ändringar i förbränningsförhållandena
i eldstäderna undvikas. En försämring av ekonomien
vid sådana plötsliga variationer i fyrarna är
betydligt svårare att undvika än vid variationer i
ångtrycket.

Utmärkande för en varmhållen ångpanna utrustad
för oljeeldning är den goda verkningsgrad, som kan
uppnås från det ögonblick, då brännarna tändas tills
oljetillförseln avställes, varefter något bränsle ej
finnes kvar i eldstaden. Hela manövern kan snabbt
utföras av 1 man. Denna egenskap utnyttjas med
fördel genom att använda pannan för utjämning av
större tillfälliga i den ordinarie driften uppträdande
belastningsstegringar, som skulle medföra för stor
sänkning i ångtrycket med åtföljande tillfällig för-

sämring i beredskapshållningen. Genom
användandet av snabbstartpannorna för detta ändamål erhåller
personalen även en god övning i pannornas skötsel.

Det för beredskapshållningen med vattenkraften
parallellkopplade turbinmaskineriet, som användes
för faskompensering, måste vara så rikligt, att det
kan lämna beredskapseffekten även om trycket
sjunker 6 à 7 at.

Av det anförda framgår, att den lösning av
beredskapshållningen, som kommit till användning vid
Stockholms elektricitetsverk, och som torde vara
ensam i sitt slag, ej erhållits genom några
nykonstruktioner utan genom användning av lämpliga
kombinationer av kända principer och apparater. Vid
de få tillfällen, då störningar förekommit, har
beredskapshållningen visat sig väl fylla sin uppgift.
Någon olägenhet för turbinerna genom användning
av mättad ånga från ackumulatorerna har ej kunnat
iakttagas.

Dieselmotorvagnar med luftbehandling.

Av ingenjör A. LILLIENDAHL.

Under de senaste åren har luftbehandlingen blivit
allt vanligare inom järn vägs väsendet. Nära 6 000
vagnar ha i Amerika utrustats med luftanläggning
och även i Kanada hör numera luftanläggningen till
snälltågsvagnarnas standard-utrustning. I Europa
har luftbehandlingen blivit föremål för järnvägarnas
uppmärksamhet och praktiska installationer och
undersökningar utföras såväl i England som i Tyskland,
Belgien m. fi. länder. Nu senast har man även börjat
att använda luftanläggning på dieselmotorvagnar.
Dieselvagnen är ju i och för sig en relativt dyrbar
sak, som kan bära den extra kostnad, som är
förbunden med luftanläggningen. Därtill kommer att
den normala luftanläggningen vid lämplig
konstruktion kan utnyttja dieselmaskineriets delar för
behandlingen av luften, varigenom hela anläggningens
vikt och pris avsevärt nedsättas, jämfört med
anläggningen på vanliga vagnar.

Luftanläggningens uppgift är vid dieselvagnen i
stort sett densamma som vid vanliga järnvägsvagnar
och vid luftanläggningar överhuvud: luften i vagnens
inre skall hållas i viss föreskriven rörelse; den skall
filtreras före inträdet i vagnens inre; viss mängd med
friskluft skall ersätta den förbrukade luften, som bör
systematiskt avledas. Under sommaren bör luften
kylas och torkas, under vintern bör den uppvärmas
och befuktas. Slutligen bör såväl temperaturen som
fuktigheten i vagnens inre automatiskt regleras.

För att kunna fylla denna uppgift, måste
luftanläggningen omfatta följande delar:

1. Ett system av luftkanaler.

2. En fläktanordning, som. pressar luften genom
kanalerna.

3. Ett värmeelement.

4. En befuktnings-anordning.

5. En kylanordning.

6. En torkanordning, som i regel sammankopplas
med kylningen.

7. Regleringsorgan för temperatur och fuktighet.

8. Kraftkälla och organ för drivande av
anläggningen.

På grund av klimatets egenart kunna i vissa fall
förenklingar företagas, i det att kylning eller
uppvärmning kan undvaras eller åtminstone starkt
förenklas; därom närmare här nedan.

En synnerligen lyckad och samtidigt typisk
luftanläggning har inbyggts i den å fig. 1 visade
snabb-dieselvagnen för egyptiska statsbanan, som byggts
av den kända vagnfabriken Ganz & Co. i Budapest.
Tio vagnar av denna typ äro nu i drift i Egypten och
ha visat sig fylla alla behov i det fuktiga, varma
klimatet nära kusten mellan Kairo och Port Said.

Vagnen i fråga är en normalspårig, 4-axlig vagn
med 70 sittplatser. Vikten uppgår till 36,5 ton och
totalvikten av den fullbesatta vagnen inkluderande
bagage är 43 ton. Vagnen drives av en dieselmotor
på 30 liter cylindervolym, som ger 220 hkr normalt
och 270 hkr maximalt. Hastigheten på horisontal
sträcka uppgår till ca 120 km/tim.

Vagnens luftanläggning arbetar på följande sätt:
luften kommer in i vagnen genom under taket
belägna kanaler (f), som visas å fig. 2. Den förbrukade
luften avgår genom kanaler (g), som äro belägna vid
underkanten av vagnens långsidor. Luftombytet

Fig-, i.

16 aprtl 1938

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free