Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig-. 2.
ernås på så sätt, att dieselmotorn suger en del av
sin förbränningsluft ur förarhytten, dvs. indirekt ur
vagnens inre. Den luft, som på så sätt avlägsnas,
ersättes genom luft, som kommer in vid en kanal (e)
vid vagnens undersida. Såväl den luftkvantitet, som
avsuges av motorn, som den inkommande
luftmängden regleras medelst spjäll, varigenom lämplig
friskluftmängd ernås.
Den inkommande friskluften filtreras av ett vid (e)
beläget filter och blandas omedelbart efter
filtreringen med den från vagnen kommande cirkulerande
luften. Luftströmmen passerar därefter genom en
luftkylare (c), som är belägen i en avbalkning i
vagnen och transporteras därefter av en fläkt (a)
åter in i vagnen.
Den för luftens kylning erforderliga kylan alstras
i en kylanordning, som utgör luftanläggningens
dyraste och mest komplicerade del och som skall
närmare beskrivas här nedan.
Själva kylprincipen framgår av fig. 3. Såsom
kylmedel användes den vid luftanläggningar allt
vanligare difluor-diklor-metan, CF2 Cl2, som i praktiken
i regel kallas för "freon". Freon avdunstar i den ovan
nämnda luftkylaren (c) och avger härvid kyla till
den luft som skall behandlas. Den uppvärmda
freonen suges därefter till kompressorn (ni), där den
komprimeras till mellan 8 och 13 atö, beroende i
huvudsak på ytterluftens
temperatur. Den komprimerade
freon-gasen pressas sedan av
kompressorn till en
kondensator (j), som i sin ordning kyles
av ytterluft, som suges genom
kondensatorn av en till denna
hörande fläkt (I). I
kondensatorn övergår freon-gasen till
flytande form och pressas,
fortfarande av kompressortrycket, till en liten
samlingstank (t), som rymmer ca o liter, och därifrån via en
regleringsventil (r) åter till luftkylaren (c), där den
flytande freonen avdunstar på grund av det låga
trycket, varigenom återigen den kyla alstras, som tjänar
till den genomströmmande luftens kylning.
Kompressorn är en tre-cylindrig kolvkompressor
på normalt 400 varv per minut och insuger 33 m3
gas per timme. Kompressionstrycket beror som sagt
på ytterluftens temperatur. Freon-gasen inkommer
vid m i kompressorns vevhus (se fig. 4) och därifrån
genom en i kolvens bottenplatta c centriskt anbragt
ventil d in i kompressionsrummet. Cylindern begränsas
upptill av en platta h, som pressas nedåt av en kraftig
spiralfjäder g. Plattan liar till uppgift, att upptaga
eventuella stötar förorsakade av vätskan, som samlas
i kompressionsrummet. Plattan har ävenledes en
centrisk ventil, genom vilken den komprimerade gasen
avledes till tryckledningen n. Vid komprimering till
8 atö uppgår den för kompressorns drift erforderliga
effekten till 5 hkr, vid kompression till 13 atö fordras
ungefär 7 hkr.
Fig. 3.
Fig. 4.
44
1g april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
