- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

Man ser då lätt av fig. 1, att frästrycket successivt
ökar från skärets början tills fräsen fått fullt skär.
På samma sätt är det vid fräsens utgående ur
arbetsstycket. Fast det då sker i omvänd ordning.
Således minskar här skärtrycket successivt och går ned
till noll vid fräsens totala frigång. Tar man nu för
stora skär eller har för liten skärpa på fräsen, kan
då lätt inträffa, att man får för höga skärtryck, och
då kan den nämnda successiva ökningen resp.
minskningen av skärtrycket ge kuggen en liten krökning
i kuggens bägge ändar. Detta i sin tur ger givetvis
anledning till ojämn kugganliggning med stark
påfrestning av de bägge kugghörnen. Den fjädring,
jag här talat om, kan uppdelas i två komposanter:
l:a fjädring i den långa sträng, som leder drivkraften
fram till delningssnäckan och 2:a i den ävenledes
långa sträng, som leder drivkraften fram till fräsen.

Vid skärning av raka kuggar är det huvudsakligen
fjädringar från fräsen, som äro besvärande. Men vid
skärning av sneda kuggar med en lutning q> har
skärtrycket P en komposant P sin som strävar att
förvrida bordet för arbetsstycket.

Fig. 2, 3, 4 och 5 visa effektdiagram upptagna å
drivmotorn till en kuggautomat vid olika tidsskeden.
Härav ser man med stor tydlighet, hur effekten
successivt stiger, allt eftersom fräsen når djupare in
i kugghjulet.

Man kan emellertid även av andra orsaker än nu
nämnda erhålla krokiga kuggar eller bucklor i kuggen.
Fjädringar kunna nämligen uppstå av andra effekter
än de, som komma från fräsen.

Sålunda är det brukligt att ansätta snäckan
glapp-fritt till delningshjulet. Detta är emellertid
synnerligen riskabelt. Ty då maskinen börjar sitt arbete
utvecklas (särskilt vid stora, tunga hjul med sneda
kuggar) värme i delningshjulet, som kommer detta att
utvidga sig och nypa fast i snäckan. Detta kan
medföra ödeläggande verkan på arbetsstycket. På grund
nämligen av det genom friktionen i delningshjulet
ökade momentet ändrar sig fjädringen i maskinen,

så att kuggen kraftigt
deformeras. Kuggen kan
då bli krokig eller om
momentökningen är
mera kortvarig, kan den
få en buckla. Dylika
fel kunna även
förorsakas av ökade
friktioner hos bordet
åstadkomna av stor vikt hos
arbetsstycket samt
otillfredsställande smörjning av bordets
lagringsställen.

Dylika hastigt
påkommande fjädringsvaria-tioner kunna även verka ödeläggande på fräsen, vars
tänder kunna brytas av på grund av det hastigt ökade
fräsarbetet.

Vid fräsning av stora, tunga hjul bör man därför
alltid se till, att bordets smörjning är fullt
tillfredsställande. Vidare bör man även tillse att glapp
finnes i delningshjulets snäcka. Den rädsla för glapp
härstädes, som verkstadsfolk har, är fullständigt
oberättigad, då delningshjidet alltid är tvångsstyrt av
en åt samma håll verkande direktionskraft.

;> o o os ca c

3 -3- l\) r-l Cs

Fig. 2. Effektdiagram vid fräsens ingång.

O O CO O O

<J- N 1—I CO

Fig. 3. Effektdiagram sedan fräsen gått in ett stycke.

Fig. 4. Effektdiagram sedan fräsen gått in ytterligare.

Då snäckfräsens teori i den tekniska litteraturen
är synnerligen styvmoderligt behandlad, kommer jag
här nedan att i detalj utarbeta en teori för
skärtrycket. Man måste nämligen hava kännedom härom för
att kunna beräkna och avgöra, hur långt man skall
mata in fräsen vid de resp. skär, man använder,
särskilt då vid större moduler.

Skärtrycket är givetvis proportionellt mot den
spånmängd, som fräsen avverkar pr varv tämligen
oberoende av skärhastigheten. Denna spånmängd
åter är lika med (hos engängad fräs) matningen
gånger ytan As hos kuggluckan motsvarande fräsens
inmatning eller As2—Asl vid två på varandra följande
fräsdjup st och s.,.

Har man ett hjul med många kuggar närmar sig
kuggluckan frästanden och således ytan As lika med
den del av frästandens yta, som motsvarar
skärdjupet s.

Detta beräknas ytterst enkelt och är sålunda

A = s j^stga + 2 tga • ^ mj (1)

Detta uttryck gäller alltså för s. k. normal kugg med

7

en kuggtopp hos fräsen av — m. (m = modulen,

6

a — infallsvinkeln.)

rets början och vid fullt skär.

16 juli 1938

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free