Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
»»ve-
ligare försämra g, och först den
indicerade verkningsgraden eller den
termodynamiska verkningsgraden för
kompressionsprocessen, tji, som vid mindre
anläggningar om ca 2 000 kcal/h ligger vid
70 %, medan den vid mycket stora
anläggningar kan komma upp till 85 %.8
Sedan nedbrytes g ytterligare genom den
mekaniska verkningsgraden hos
kompressorn r]mk och man får den prickade
kurvan utvisande r]i-rimlc. Ytterligare en
försämrande faktor är den elektriska
driftmotorns verkningsgrad rje.9
Multipliceras dessa 3 verkningsgrader erhålles, att
vid ca 2 000 kcal/h en total
verkningsgrad av ca 28 % uppnås. Vid 100 000
kcal/h går den totala verkningsgraden
upp till 60 % och vid 1000 000 kcal/h
till 72 %. Dessa värden skola nu
multipliceras med de värden å
effektfaktorn, som skulle erhållas vid den
ideella kallångprocessen under torr gång i fig. 8.
Detta är gjort i fig. 10, varvid antagits en
köldgenerator- eller evaporatortemperatur av + 5°.
Kurvor över gtot ha inritats som funktion av
anläggningens storlek för olika kondenseringstemperatur t1
ifrån 15°C upp till 40°C.
En viss kontroll erhålles genom de inprickade
värdena, hämtade från en helt ny U. S. A.-katalog,
omräknade till 30° kondenseringstemperatur. Här
är av intresse att iakttaga huru firman ifråga
tydligen låtit verkningsgraden gå längre ned vid större
anläggningar än vid mindre och detta torde bero på
att man för standardiseringens skull använt sig av
små maskiner vid dessa större anläggningar och nöjt
sig med att köra upp varvtalet. I detta diagram har
även inritats kylutbytet per kWh. Här ovan har
antagits, att man i genomsnitt kan räkna med ca
3 000 kcal/kWh. Enligt diagrammet skulle detta
motsvara en kondenseringstemperatur av ca 30° vid
anläggningar av 10 000 kcal/h storlek.
Med stöd av diagrammet i fig. 10 har i fig. 11
uträknats driftkostnaden, som för den elektriska
driftmotorn har inritats uppåt för olika kWh-priser,
alltjämt under förutsättning av en evaporatortem-
f Pn fttost- fàr fart y’d
t - , T, iufttr. tcond.
HxtmptZ: t-JO^fO^^.B^m, el. 26
Vatten 1.9 ■■
nr tcal. 45°*
8 Uträknat från U. S. A.-uppgifter i [7], sid. 7 och 32.
9 [4] Sid. 244.
ro* *°°!b,
Fig. 10. Total effektfaktor och kyleffekt per kW vid
kolvkompressoranläggningar.
»rf
/O’ lemnMfninc lUr ScostnaA per tcctf
’ J iOfrC/rf.j arc
Fig. 11. Driftkostnad för kolvkompressoranläggning.
peratur av -|- 5° men för olika
kondenseringstempera-turer. Nedåt är kostnaden för kylvatten avsatt. Allt
är uttryckt i öre/tcal. Av diagrammet finner man
t. e. följande:
Vid en anläggning om maximum 10 000 kcal/h och
-f- 30° kondenseringstemperatur och 8 öre/kWh, är
driftkostnaden för motorn 2,6 öre/tcal. Om priset är
17 öre/m3, kostar kylvattnet 1,9 öre/tcal.
Totalkostnaden blir då 4,5 öre/tcal, motsvarande den siffra, som
nämndes i början av denna utredning.
Denna enkla kalkyl visar, att man vid kylmaskiner
icke får försumma vattenkostnaden. Någon invänder
kanske, att man kan använda sig av luftkylning. För
att belysa detta något är i diagrammet åt höger
inprickat uppåt, ungefärligen hur stor driftkostnaden10
blir för en fläkt vid en luftkyld kondensor. Även
denna kostnad är rätt stor, även om den är billigare
än om man räknar med vatten till 17 öre/m3.
Man måste emellertid komma ihåg, att om man har
en luftkyld kondensor, får man lov att räkna med
högre temperatur på kondensorn än eljest. Antages
t. e. att 15°C kylvatten är tillgängligt, kan man räkna
med ca 25°C kondenseringstemperatur. Vid en
strömkostnad av 8 öre/kWh erhålles då, att den elektriska
drivmotorn för kolvkompressormaskinen kostar ca
1,7 öre/tcal. Användes en luftkyld kondensor och
luftens temperatur är ca 25°, måste man räkna med
ca 40° kondenseringstemperatur. Driftkostnaden för
den stora motorn blir då 3,4 öre, vartill kommer
driftkostnaden för fläkten 0,5 öre, dvs. 3,9 öre totalt, vilket
blir 2,2 öre mera än vid den vattenkylda anläggningen.
Dessa 2,2 öre skulle täcka vattenkostnaden även om
vattnet skulle kosta 20 öre/m3. Det är tydligen en
ekonomisk fråga, om luftkyld kondensor skall
användas eller icke. Några större skillnader i pris kunna
tydligen icke uppstå, varför diagrammet i fig. 11,
om värdena hopsummeras, giver en god vägledning
för driftkostnaderna.
I fig. 12 har slutligen uppritats kurvan för den
totala årskostnaden, inkluderande ränta och
amortering för hela luftbehandlingsanläggningen. Kurvan
är ritad i funktion av olika anläggningsstorlekar.
Efter abskissan har sålunda inritats maximala kcal/h
10 Uppskattat 0,oo kWh/tcal från tabeller i [9], sid. 318.
16 juli 1938
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
