Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TfëiJmat med:
jooo
a äryKu/h
/7 "VÄ"
/J % r-äxüz ocA
amørtenny.
Fig. 12. Total årskostnad för komplett
luftbehandlingsanläggning med kylning medelst kolvkompressoranläggning.
och där ha även angivits de aktuella anläggningar,
från vilka värdena äro tagna. Fig. stöder sig på det
i början av utredningen visade diagrammet 3 över den
totala anläggningskostnaden för kompletta U. S.
A.-luftbehandlingsanläggningar.
Utgår man från 15 % ränta och amortering, finner
man följande orienterande tabell:
Komplett
luftbehandlingsanläggning för
Ungefärligt
kylbehov kcal/h
Kontor om 27 m2 golvyta ca 2 000 kcal/h
Total
årskostnad i kronor
vid 500 h/år
utnyttning
600: — kr.
ii ii ii ii 3 000 800: — „
„ 120 „ 7 000 1150: — „,
Restaurant för 100 per-
soner ............... 11 000 1 700: — „
Hotellmatsal för 250 per-
soner ............... 70 000 7 000: — „
Teater eller biograf med
600 platser .......... 90 000 9 000:— „
Mötessal med en volym
av 23 X 28 X 8 meter 110 000 11 000: — „
Även om kylbehovet vid svenska förhållanden är
mindre, kanske hälften av det amerikanska, ger
tabellen dock en viss vägledning.
Enligt dessa amerikanska uppgifter, på vilka
diagrammet i fig. 3 är byggt, skulle årskostnaden för
t. e. teatern bliva följande:
Ränta och amortering ca 7 000 kronor, medan
driftkostnad för 1 000 h höjer årskostnaden till ca 10 000
kronor och vid 100 h/år till ca 7 400 kronor.
Det framgår av detta, att driftkostnaden spelar
relativt liten roll, vilket redan tidigare framhållits.
Har man således skaffat en luftbehandlingsanläggning
med kylanordning, synes det vara en dålig politik
att snåla på användningstiden.
I diagrammet ha även uppritats kurvor utvisande
den specifika årsomkostnaden hänförd till maximala
tcal per timme från anläggningen. Kurvorna äro
angivna, dels för icke använd anläggning, dvs. 0 h,
dels vid 500 och 1000 h drift. En anläggning
för 10 000 kcal/h kostar således totalt per år vid
500 h utnyttjande 150 kronor/tcal/h. Med en
anläggning för 100 000 kcal/h är totala årskostnaden vid
samma utnyttningstid ca 102 kronor/tcal/h.
b) Turbomaskiner.
Givetvis kan man tänka sig en turbokompressor
såsom lämplig ersättare för en kolvkompressor.
Sedan lång tid tillbaka har användandet av
turbokompressorer bearbetats av kylteknici.11 Den som
först behandlade denna sak var fransmannen Leblanc.
Hans arbete har återupptagits av föregångsmannen
på luftbehandlingsområdet i Amerika, Carrier.12
Här i Sverige finnes en förnämlig turbinindustri
och vederbörande industrier borde kanske ägna
någon uppmärksamhet åt just
detta område. De svenska
tur-binteknikerna kanske tycka,
att det är vanskligt att giva
sig in härpå, eftersom man
kanske icke känner till dessa
egendomliga kallångor så
mycket,
diklormonofluorme-tan t. e., och turbinteknikern
är van att ha exakta diagram
för sina beräkningar. Det bör
därvid påpekas, att det dock icke torde vara så
krångligt att giva sig i kast med mer eller mindre
obekanta ämnen, om man använder sig av vad fysiken
lär om gaser av olika molekylarvikter osv. Sålunda
kan det adiabatiska värmefallet, som skall bemästras
av turbokompressorn liksom i en kolvkompressor,
med rätt god approximation bestämmas utan att man
egentligen känner till något annat än
molekylarvikten av ämnet, eventuellt kompletterat med
ångbildningsvärmet, Värmefallet, som skall behärskas,
reproduceras ju helt enkelt av den sektionerade ytan
i T—S-diagrammet i fig. 13 och är ungefär basen X
X höjden, dvs.
Fig. 13. Adiabatiska
värmehöjningen
mellan ti och ti.
A i,
som med
och
J- •>
tt = + 25°
+ 5°,
A i„,, =
13,9"
Detta kan omskrivas till A iad oo
450
där m =
— molekylarvikten.13
Vidare kan man visa,13 att antalet hjul under
förutsättning av 200 meters periferihastighet, blir ca
90
1/5 av adiabatiska värmefallet eller ungefär —.
m
Man finner tydligen, att hjulens antal blir
proportionellt mot tx — t^ och omvänt proportionellt mot
11 [10] Sid. 64—69.
12 [7] Sid. 34—43.
13 [5] Sid. 74—77.
92
18 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
