Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
geras, men med hänsyn till att maximet hos kurvan
fi — yo är mycket flackt utföres icke detta. Den
korrigerade kastvidden är då
(f l)korr = (f l)mas + à (Il)korr-
Termen 5 (fi)korr, vilken representerar den av
10°-intervallen nödvändiggjorda korrektionen, beräknas
på följande sätt.
Med utgångspunkt från en begynnelsevinkel i
närheten av ip„ (här har värdet y„r=30° valts [4])
beräknas kastvidden, dels med användande av den vid
10°-intervall erhållna m (^/(-funktionen, dels med
användande av en vid 5°-intervall erhållen. Denna
beräkning kan antingen ske medelst
interpolations-metoden eller medelst den grafiska metoden. Det
härvid uppträdande integrationsfelet kan försummas.
Differensen mellan de båda värdena på kastvidden
sammanhänger med intervallbreddens ändring.
S (£,):=£, (h = 5°) — (A r=10°).
Detta värde på à (|j) korrigeras i sin tur med
hänsyn till att inträffar vid ett annat y0-värde än 30°.
Skillnaden mellan de olika fj-värdena bör öka då
fj-värdena själva öka. Antages, att skillnaden är
prop. mot ^-värdet fås
(si) ~
à (fiL„ = <5 (fO • 0 Wo.
De vid denna korrektionsmetod erhållna värdena ha
sammanförts i tabell 3. Resultatet har införts i
tabell 2.
Tabell 3. Sammanfattning av utförda korrektioner
av kastvidden i fallet -t, v — 0,6.
zjv (n^ma X (fl)korr
J,(A = 10°) £,(/<=5°) •Hf,)
0 /0,6 2,339 2,582 0,243 0,250 ! 2,41 2,66
0,6/0,6 1,361 1^595 0,234 0,243 1,411 1,65
0,6/0 1,284 1,284 0 O’ 1^391 j 1,39
Sammanfattningsvis är sålunda felet i kastvidd i
fallen r,v — 0,6
A £,<2,15 + 0,1 + 0,4 co2,6 %.
De räkningar, som ligga till grund för tabellerna
2 och 3 ha utförts av fröken I. Hultquist,
Stockholm. En del av de räkningar, som ligga till grund
för undersökningen av beräkningsmetodens
noggrannhet ha (i annat sammanhang) utförts av civilingenjör
G. wållgren, Stockholm.
Det numeriska räknearbetet har i hög grad
underlättats genom användande av helautomatiska
räknemaskiner. Dylika maskiner ha kostnadsfritt under
längre tid ställts till författarens förfogande av A-b.
Badar Schmidt och av Maskinaffären Carl Lamm,
Stockholm. Författaren ber att få uttala sitt tack
till nämnda firmor för detta välvilliga
tillmötesgående.
Hänvisni/ngar :
[1]. Luthander, S.: Beräkning av största kastvidden vid
fritt kast. Teknisk tidskrift 1937. Häfte 51. Mekanik 12.
Tillägg till d :o: Teknisk tidskrift 1938, Mekanik 7.
[2]. Runge, C. und König, H.: Vorlesungen über
Nume-risches Rechnen. Berlin 1924. S. 286.
[3], Litt.-ref. [2]) S. 238.
[4]. Det naturliga är, att välja just vinkeln I detta
fall har emellertid av praktiska skäl värdet y)0 = 30° valts.
Dels ha härigenom dessa räkningar kunnat utföras oberoende
av de övriga, dels har resultatet blivit användbart även för
ett annat ändamål.
En ny amerikansk filmaskin.
Att fila bra är som bekant en konst, som kräver
stor övning och skicklighet. Denna konst eller
yrkesskicklighet, som endast kan förvärvas genom träget
och mycket påfrestande arbete, blir allt mera sällsynt,
och det är förklarligt, att man söker göra sig
oberoende av densamma genom användning av maskiner.
Under de sista årtiondena ha också olika
fil-maskiner kommit till utsträckt användning, först i
Amerika, sedan också i Europa. I de flesta av dessa
typer föres filen med hjälp av en excenter eller
vevrörelse fram och tillbaka eller i regel upp och ned
genom en öppning i det oftast horisontala
arbetsbordet, på vilket arbetsstycket vilar.
Detta arbetssätt med en fram- och återgående fil
har den olägenheten, att filens skär vid återgången
över arbetsstycket lätt skadas och efter relativt kort
tid bliva slöa. Dessutom nötes filen icke jämnt över
hela sin längd utan förslites snabbare i dess mitt och
mindre vid ändarna. Slutligen går nästan halva
arbetstiden förlorad, då filen under återgången icke kan
utföra något nyttigt arbete.
Alla dessa olägenheter undvikas vid en nyare
amerikansk konstruktion av Continental Machine
Spe-cialities Inc. (Fig. 1). I princip liknar maskinen en
bandsåg. Ett stålband av svenskt fjäderstål löper
över de två över varandra liggande skivhjulen. På
detta band äro ca 75 mm långa filar fastnitade på så
sätt, som fig. 2 visar, att filarna kunna svänga utåt
i vertikalplanet omkring fastsättningspunkten. Genom
Fig. 1. Bandfilmaskin.
17 sept. 1938
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
