Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
LITTERATUR
Bokamnälan.
Einführung in die technische Schwingungslehre, av
Karl Klotter. Band I, Einfache Schwinger. VII.
206 s. och 208 figurer i texten. Berlin, Julius Springer,
1938. Pris haft. M. 18:—.
Med ökade hastigheter och lätta, veka
konstruktioner har följt risken för svängningar och en hel
teknik till deras bekämpande. Det är därför icke
ägnat att förvåna att under de senare åren många
författare bearbetat detta område både i form av
tidskriftsartiklar och monografier. De senare behandla
antingen hela den tekniska svängningsläran eller delar
av densamma, och ämnet presenteras därvid under
framhävande av matematiska eller fysikaliskt-tekniska
synpunkter, alltefter författarens egenart. Framför
mig ligger utom den bok som skall recenseras
åtminstone fem utmärkta arbeten av antydd art, som
utkommit enbart på tyskt språk under de senaste åren.
Vilken man skall föredraga är närmast en fråga om
temperament. En av de fem konkurrerande böckerna
som behandlar ämnet med övervägande intuitiva
"fysikaliska" betraktelsesätt förutsättande ett minimum av
matematiska förkunskaper hos läsaren bestods på sin
tid en mycket lovordande recension i en tysk
facktidskrift av just författaren till föreliggande bok. Man
har därför rätt att vänta sig en bekännelse till
samma evangelium här och förmodan besannas.
Man skulle knappast kunna tro att så mycket
material (boken omfattar dock över 200 sidor) skulle
kunna inrymmas under rubriken "Einfache
Schwinger", dvs. innefattas i svängningar med endast en
frihetsgrad. Förklaringen ligger i att de behandlade
exemplen, som ofta äro hämtade från maskintekniska
tillämpningar, i sig egentligen besitta flera frihetsgrader,
men genom författarens mera syntetiska än analytiska
metod låta sig behandlas under den givna rubriken.
Vid behandling av påtvungna svängningar med
harmonisk störningskraft införes den från
elektrotekniken välkända metoden med komplexa vektorer, som
ju här har en given tillämpning, även om
mångsidigheten i de mekaniska problemställningarna gör att
metoden aldrig kan bli ett lika populärt universalverktyg.
Avslutningsvis beröres även det, som i den nyare
tyska facklitteraturen utan entydig distinktion
omväxlande betecknas som "angefachte", "Auto-" eller
"selbsterregte" Schwingungen etc., men på engelska
oftast benämnes "self induced vibration". Att det
rör sig om frågor av viss praktisk betydelse kan
förstås därav att hit räknas vissa av de svängningar, som
iakttagas hos aeroplanvingar, sjungande telefontrådar,
gnisslande fordonsbromsar etc. Undertecknad har icke
sett något svenskt ord till täckande av begreppet men
vore icke obenägen föreslå självinducerade svängningar,
därmed anslutande till anglosaxiskt språkbruk.
Den här föreliggande boken utmärker sig som sagt
för en detaljerad behandling av en följd enkla och
instruktiva exempel, utan att de matematiska
resonemangen av mera principiell innebörd (såsom
exempelvis härledningen av Rayleighs metod) bekostas större
utrymme. Det är emellertid troligt att dylika ting
lättare diskuteras i ett följande band, sedan läsaren
redan i det första gjorts förtrogen med vad metoderna
kunna användas till. Man kan föreställa sig att en
läsare, som finner sig behöva uppfriska sina
kunskaper i ämnet efter att ha glömt det mesta av
mekanikstudierna bör kunna ha god nytta av ett dylikt
framställningssätt, om han nämligen själv har ambitionen att först
pröva sina krafter på problemen innan han konsulterar
textens lösning. För ett dylikt kvalificerat självstudium
kan boken varmt rekommenderas. Oq.
Fig. 3. Filband i metallsåg (med fixtur för filning av
runda skivor).
Den ovan beskrivna mindre maskinen är en
utvecklingsform av den av samma fabrik framställda
DOALL metallbandsågen, vilken även kan utrustas
med filband, så som framgår av fig. 3.
E. Lundgren.
att filstyckets främre ände
förses med en liten halvrund
förlängning och den bakre
änden med ett passande
uttag, åstadkommer man en
stadig centrering, som
förhindrar att de främre filkanterna
framträda över filens sidor. På så
sätt uppnår man en kontinuerlig fil.
Filtrycket är alltid riktat nedåt i
motsats till det i maskiner med
upp-och nedgående fil, där filtrycket i
regel är riktat uppåt, så att
arbetsstycket måste hållas och pressas
nedåt.
Då filning i särskilt hög grad
användes vid tillverkning av stansverktyg, och härvid
filning på insidan av öppningar ofta förekommer,
måste filbandet vara lätt att öppna, så att filen
bekvämt kan trädas in i hålet. Den enkla
konstruktionen av skarven framgår av fig. 2 (A). Skarven löses
genom att man skjuter det vid ena bandändan
fastnitade stiftet fram i ett avlångt hål i den andra
bandändan, tills man kommer till en större öppning, genom
vilken stiftet med sin skalle kan utdragas.
Naturligtvis måste det ena (det övre) hjulet vara
förställ-bart i vertikal riktning.
Drivningen sker medelst en % hkr motor och en
anordning för variabel hastighet, så att filen alltid
kan köras med en hastighet, som passar bäst för
arbetsstyckets material. Arbetsbordet kan inställas i
olika vinklar, så att man bekvämt kan erhålla en viss
släppning, så som den t. e. önskas i en stansdyna.
Den visade maskinen väger ca 70 kg och kan alltså
utan större svårighet förflyttas.
Fig. 2. Filband.
110
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
