Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
utgiven av svenska teknolog f or tninsen
INNEHÅLL: Olika luftbehandlingssystem (air conditioning) och deras praktiska tillämpning, av diplomingenjör
H. Renz. — Om magnetstål och dess användning i SEM nya tändapparater, av civilingenjör E. A. Kjellgren.
— Värmeöverföringsproblemet vid förbränningsmotorer, av Dr-ing. M. F. Treer. — Helautomatisk
provningsmaskin. — Diskussion, efter civilingenjör Gustav Boestads föredrag om "The Svedbergs ultracentrifug,
rotor-konstruktion och driftserfarenheter".
Olika luftbehandlingssystem (air conditioning) och
deras praktiska tiii ampning.
Av diplomingenjör H. RENZ.1
o
Ar 1911 framlade Mr. Willis Carrier inför en
kommitté av The American Society of Mechanical
Engineers de teoretiska, matematiska och fysikaliska
förutsättningarna för luftbehandlingsanläggningar och
lade därmed grunden till den senare storartade
utvecklingen av dessa, vilka i dag finnas vid över 200
industrier.
Det var Amerika med sitt kraftiga industriella
framåtskridande och sitt starkt varierande klimat,
som erbjöd en särskilt gynnsam jordmån för en
större utveckling av "air conditioning".
Det dröjde länge, innan
luftbehandlingsanläggningar installerades vid industrierna i Europa. Man
påstod, att de klimatiska förhållandena icke fordrade
sådana anläggningar, och att kostnaderna för dylika
ej uppvägde fördelarna. Emellertid har man under
senare år börjat inse, att sådana anläggningar utgöra
goda kapitalinvesteringar. Fabrikslokaler, i vilka
hygroskopiskt material förarbetas, luftbehandlas numera
i stor utsträckning. Svenska tobaksmonopolet
installerade exempelvis år 1928 de första anläggningarna.
Dylika anläggningar användes till en början
huvudsakligen för att förbättra tillverkningen och
kvaliteten. Man märkte emellertid snart, att
luftbehandlingen hade stor inverkan på arbetarnas
prestationsförmåga och arbetslust. T. e. i spinnsalar förekomma
på sommaren ofta ganska höga temperaturer, vilka
kunna sänkas betydligt med ett kombinerat
ventilations- och befuktningssystem. En centralanordning
för luftbefuktningen har vidare den fördelen att rensa
ytter- och returluft från damm.
Utvecklingen av luftbehandlingsanläggningar inom
industrien och dess inverkan på människans
arbetsförmåga gav till resultat, att dylika anläggningar
installerades även i lokaler, där ett större antal
personer uppehålla sig såsom biografer, konserthus,
affärslokaler, restauranger o. d.
När större luftmängder skola införas, är det
fördelaktigast att "behandla" luften, dvs. rena, uppvärma
l Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
ordinarie stämma den 22 mars 1938.
eller kyla, befukta eller torka den i ett
centralaggregat.
Fig. 1 visar en dylik centralanläggning, vars
funktion är följande: en ventilator suger ytter- och
returluften genom två satser spjäll, vilka synas till höger,
till en blandningskammare. Returluften, dvs. den
luft, som suges tillbaka från lokalen, användes på
nytt till en viss procent för att spara på värme på
vintern och kyla på sommaren. Sedan föres luften in
till duschkammaren, i vilken ett större antal
vatten-spridaremunstycken befinna sig. Dessa munstycken
hava en excentrisk borrning, varför vatten, som
tillföres genom en centrifugalpump med ett visst tryck,
kommer i kraftig rotation. Genom vattnets
finfördelning komma detta och luften i intim kontakt. (Fig. 2.)
Fig. 1. Centralanläggning.
Härigenom mättas luften till i det närmaste 100 %,
samtidigt befrias den från damm och smuts, genom att
stoftpartiklarna i luften bindas vid vattnet. I
duschkammaren blir blandningsluften uppvärmd eller
avkyld. Luftens uppvärmning sker antingen genom att
uppvärma befuktningsvattnet med tillhjälp av en
vattenförvärmare eller en ångejektor. Den för
avdunstningen nödvändiga värmen kan också lämnas från ett
varmluftsbatteri, vilket installeras framför
duschkammaren. Kylning av luften sker i befuktningsskåpet
genom insprutning av kallt vatten, s. k. våtkylning,
19 nov. 1938. häfte 11
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
