- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
128

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

bostadsrum. En dylik apparat (fig. 12) placeras
under fönsterbänken och suger en blandning av
ytter-och returluft genom ett filter. På vintern befuktas
luften samt uppvärmes. Vid sommardrift kan
apparaten kopplas till en kallvattenledning eller en kyl-

maskin, vilken t. e. är placerad i källaren. En annan
typ är med inbyggd kylmaskin. För att sätta igång
denna apparat behöves endast inkoppling till det
elektriska nätet med en stickkontakt. Apparaten är
tystgående.

Om magnetstål och dess användning i SEM nya

tändapparater.

Av civilingenjör E. A. KJELLGREN.

SEM, Aktiebolaget Svenska Elektromagneter, Åmål,
kommer inom kort ut med en ny tändapparat, som
utgör ett betydelsefullt framsteg på tändapparatens
framställningsområde. Vid konstruktionen av denna
apparat har ett nyutkommet magnetstål använts,
vilket kanske kan sägas hava revolutionerat
konstruktionerna av elektriska apparater med permanenta
magneter i samma utsträckning som snabbstålet på
sin tid möjliggjorde oanade skärhastigheter vid
metallernas bearbetning. För att fullt förstå betydelsen av
detta nya stål är det nödvändigt att först beskriva
de egenskaper, som äro karakteristiska för
permanenta magneter.

En permanent magnet lämnar som bekant
magnetisk kraft utan användning av någon yttre
kraftkälla. Den framställes av ett omagnetiserat
stålstycke genom att man låter detta påverkas av en
magnetiserande kraft med fältstyrkan H. Mot denna
fältstyrka svarar en viss induktion B. Låter man
sålunda H variera från 0 till H max., ökas
induktionen i stålstycket från 0 till B max.

Den kurva, som visar relationen mellan H och B
kallas "jungfrukurvan" (kurvan o—a i fig. 1).
Minskas nu den magnetiserande kraften H, så minskas
även induktionen B, men denna minskning sker ej
lika hastigt som tidigare tillväxten. Vid H = 0
(punkten b i fig. 1) ha vi fortfarande en viss
induktion kvar i stålstycket. Denna induktion kallas
stålstyckets remanensvärde och betecknas med Br. Ge
vi nu H ett negativt värde, minskas induktionen
ytterligare för att vid ett visst värde på H gå ner till
värdet 0. Detta värde på fältstyrkan H kallas koerci-



I t//wo/

tetskraften och betecknas med Hc. Ökas H
ytterligare åt negativa hållet uppnå vi ß-max. vid
punkten d. Minskas återigen H för att vid e övergå till
positiva värden, så ändras induktionen B i
stålstycket enligt kurvdelen d—e—/—a. Man erhåller
sålunda som samband mellan H och B en sluten linje
den s. k. hysteresisslingan. Kurvstycket b—c kallas
avmagnetiseringskurvan och är av stort intresse vid
bedömandet av permanenta magneter. En god magnet
bör ha en stor remanens Br och stor koercitiv
kraft Hc.

Man kan också diagramatiskt visa produkten av
B och H som funktion av B. Det så erhållna värdet
kallas produktvärdet. För en viss punkt på denna
kurva bildar produktvärdet ett maximum. Detta
värde är av vikt vid konstruktionen av magneter,
emedan det ger det värde på B, varvid ett maximum
av magnetisk energi kan erhållas i luftgapet per
enhetsvolym av material i magneten (se fig. 2).

Vi hava nu bestämt de storheter, som avgöra
huruvida ett stål är lämpligt för användning som
magnetstål. Vanligt olegerat kolstål har en koercitivkraft
av 60 Örsted och en remanens av 10 000 Gauss. På
grund av koercitivkraftens ringa värde måste
magneter av sådant stål göras mycket stora. Magnetismen
i detta stål visar sig också vara synnerligen flyktig
vid uppvärmning eller skakning. Denna flyktighet
kan motverkas genom legering av stål med krom,
kobolt eller volfram.

Fig. 3 visar sålunda avmagnetiseringskurvor samt
tabell 1 siffervärden för olika magnetmaterial.

Det ursprungligen mest använda stålet för perma-

H.

Fig. 1.

Fig. 2.

128

17 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938m/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free