- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

liegenden Abhandlung bei demselben Motor und
konstanter Drehzahl ein Festwert ist. Bei vsrschiedenen
Yergasermotoren dagegen, ist a von einem K
kenn-wert laut der Abb. 4. abhängig, welcher Kennwert
jrv (Gleichung 13.) der Reynoldsschen Zahl ähnlichen Auf ■
"jjjjä^bau hat. Auch der in die Abb. 4. eingezeichnete
empirisehe Zusammenhang ist von gleichem Yeriaiife,
• 3,4 wie die Wandreibung der glatten Rohre. Für die
Yorausberechnung der Kühlungswärme ist die
Gleichung 14. und die berechneten Werte in der Abb. 5.

ano-esreben.

Fig. 5.

Även har prövats, om ovanstående formel 10
gäller för olika kompressionsförhållanden. För detta
ändamål ha försöksresultat härrörande från Ricardo
(3) och Gibson (4) uppritats i fig. 3, varvid Wr
beräknats med lämpligt a-värde.

Härav framgår att uttrycket värmemängd/effekt
ändrar sig i enlighet med formel 10.

Vi kunna alltså uppställa följande formel för den
värmemängd, som i förbränningsmotorer överföres till
cylinderväggarna:

_ 427 W 0,47 Fv

Wr - 75 N ~ 1 000 {üSr,) D* n/l{Tk~Tw)- (14)

För att underlätta användandet av denna formel har
jag uträknat densamma för (5:= 5; 6 och 7 samt för

F

- ° = 2,8; 3,4 och 4,0 samt uppritat resultaten
üi 71/4:

härav i fig. 5.

Litteraturförteckning:

1) Teknisk Tidskrift, 1932, häfte 38, Mekanik 9.

2) Physikalische Zeitschrift 35. Jahrg., 1934. Heft 6,
Seite 266.

3) Report of the Empire Motor Fuel Committee, Vol.
XVIII, p. 157.

4) Proc. Inst., Aut. Engineers, vol. XIV, p. 243.

5) SAE Journal, 1936, dec., Saunders.

6) Proc. Inst. Civ. Engineers, vol. CLXII, pt. IV and vol.
CLXIII, pt. I, Clerk.

Wärmekonvektion in Verbrennungsmaschinen. II.

Zusammenfassung.

Die Wärmekonvektion in Motoren lässt sich
grund-sätzlich ebenso berechnen, wie ein stationärer
Wärme-durchgang, wobei wir üblicher Weise die Gleichung
1. aufschreiben und den Wärmedurchgangswert durch
die Gleichung 2. dimensionslos machen. In diesen
Gleichungen als Fläche diese des Kompressionsraumes,
als Geschwindigkeit die mittlere
Kolbengeschwindig-keit und für die sich ändernden Grössen den Mittelwert
während des Arbeitshubes festlegend, erhalten wir
die Gleichung 3. wobei die Mittelwerte naoh den
Gleichungen 4. und 5. zu berechnen sind. Solche
berechneten Werte sind in den Abb. 1. und 2.
auf-getragen.

Um die Rechnungen übersichtlicher zu machen,
wird das Verhältniss: Kühlungsvärme durch Leistung
in der Gleichung 5. ermittelt und nach den folgenden
Gl. 6—11 bewiesen, dass das mittlere spezifische
Gewicht mit dem effektiven Mitteldruck ini direkten
Verhältniss steht. Damit können die Versuche nach
der einfacheren Gleichung 12. ausgewertet werden.

Es wurde nun aus den verschiedenen Versuchen a
berechnet, welches nach dem ersten Teil der vor-

Zeichenerklärung.
a0 dimensionsloser mittlerer
Wärmedurchgangswert

cp = 0,27 cal/kg°C, die spezifische Wärme des
Gemisches

S 7Z

g— mittlere Kolbengeschwindigkeit

Fv Fläche des Verbrennungsraumes
Tw = 573° abs die Wandtemperatur
Tk mittlere Gemischtemperatur während des
Arbeitshubes
1 å Verdichtungsverhältniss

k adiabatische, bzw. polytropische Gaskonstante
y0 spezifisches Gewicht
do Kurbelwinkelgeschwindigkeit
T0 Temperatur nach der Verbrennung
Wr Verhältniss der Kühlungswärme zur Leistung

(mkg/mkg)
N Leistung des Motors
n Drehzahl des Motors
D Kolbendurchmesser
s Hub

v,ff effektives Mitteldruck

Helautomatisk
provningsmaskin.

Hos Fordmotorn för V 8-modellen drivas
ventilspindlarna från kamaxeln via en hävstångsmekanism, vars
mot kammarna arbetande del utgöres av en liten kolv.
För att säkerställa ventilernas exakta öppnande och
stängande måste man vid tillverkningen av dessa
kolvar kräva synnerligen snäva toleranser. Löpande
kontroll av kolvarna sådana de tillverkas vid en av Fords
fabriker sker i en därför konstruerad helautomatiskt
arbetande provmaskin eller rättare sagt mätningsmaskin,
vars utseende framgår av fig. 1 och 2.

Till höger på fig. 2 ser man de små kolvarna, som äro
burformigt urtagna samt fasade och planslipade på
änd-ytorna. Kolvarna promenera in i maskinen över ett
kedjerostliknande transportband för att underkastas
olika provningsprocedurer, vrakas eller godkännas allt
efter de fordringar för vilka maskinen är inställd. De
olika mätoperationerna försiggå synligt och utföras vid
en följd av mätstationer, apparater som befinna sig i
en rad på maskinens topp under glasfönster, varav det
första är upplyftat i fig. 1. Under mätningen passera
kolvarna på ett transportband från höger till vänster i
figurerna och de godkända kolvarna uppsamlas färdiga
för montage (synligt längst bak till vänster i fig. 1).
De vid respektive provningsoperation kasserade kolvarna
avskiljas under vägen i var sin av de 14 draglådor, som
synas på figurerna. Avskiljandet sker på elektrisk väg
genom att olika strömkretsar slutas, som sedan påverka

132

17 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free