Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
framställning av kryssfaner. Under inverkan av det
stora trycket sammanpressas träet ca 20—30 %.
Trä-skiktens tjocklek är vanligtvis 0,2—0,3 mm. För att
erhålla större hållfasthetsvärden vinkelrätt mot
fiberriktningen, kan man till exempel placera vart tionde
-skikt på tvären.
Enligt det andra förfarandet impregneras
träskikten helt och hållet med bakelit före limningen genom
att nedsänkas i med alkohol utspädd bakelit. Sedan
alkoholen avdunstat, kunna skikten läggas på
varandra, och deras limning försiggår i stort sett enligt
samma metod, som ovan beskrivits. Båda
förfaringssätten giva som resultat en produkt, som vi här för
korthetens skull benämna komprimerat trä.
Med bakelitens tillhjälp framställt komprimerat
trä är till stor del befriat från naturträets
ovannämnda olägenheter. Det är homogent, dess
hållfasthetsegenskaper i olika riktningar äro jämnare,
hygroskopicitet och den härav följande
formförändringen hava försvunnit och träet har dessutom
erhållit större motståndskraft mot röta. Å Statens
flygmaskinsfabrik har chefen för fabrikens provanstalt
ingenjör Wegelius utfört ingående
undersökningar såväl med filmlimmat som med
bakelitimpreg-nerat komprimerat trä i och för bestämmande av dess
egenskaper och dess vidare utveckling [4].1 Enligt
dessa undersökningar har komprimerat trä. följande
egenskaper (tab. 2):
Tab. 2. Egenskaper hos komprimerat björkträ.
[-Fibrernas-]
{+Fibrer- nas+} riktning Film- limmat
komprimerat trä kg/cm2 [-Bakelitimpregnerat-] {+Bakelit- impreg- nerat+} kompr. trä kg/cm1 Vanligt
björk-virke kg/cm2
Draghållfasthet ........ 1300 1900 1360
Tryckhållfasthet ....... 1250 1700 650
Tryckhållfasthet ....... ± 600 800 85
Böjningshållfasthet .... 2 100 2 560 1300
Skjuvhållfasthet i limfo-
garna ............... 70 100 —
Skjuvhållfasthet J_ mot
limfogarna .......... 130 290 120
Utmattningsliållfasthet . 390 600 320
Elasticitetsmodul ...... 180 000 240 000 140 000
Dynamiskt kvalitetstal . 1.1 1,2 1,4
Specifik vikt .......... 0,9 1,2 0,68
Vatteninsugning under
24 timmar .......... 8 2 & 33 «%f
Filmlimmat komprimerat trä behåller såtillvida
träets natur, att av detsamma framställda delar kunna
sammanfogas medelst limning antingen sinsemellan
eller med av vanligt trä framställda delar. Detta
beror därpå, att mellan skikten placerad bakelitfilm
innehåller så litet bakelit, att det ej förmår tränga
helt igenom skikten utan en del av skiktet förblir
vanligt trä, till vilket limmet fäster. Med bakelit
impregnerat komprimerat trä kan icke limmas med
våra nutida limarter.
Komprimerat trä användes å Statens
flygmaskinsfabrik huvudsakligast för framställning av
flyg-maskinspropellrar, vartill det särskilt lämpar sig på
grund av sin homogenitet, stora hållfasthet,
ohygro-skopicitet samt formbeständighet. De höga
hållfasthetsvärdena förorsaka dessutom, att man kan giva
i Litteratur-referens, se artikelns sista sida.
16 april 1938
propellerbladen en taellanform av en vanlig
träpropeller och metallpropeller, varigenom propellerns
effekt ökas.
Samtidigt som flygmotorernas varvtal blivit större,
har även faran för vibrationers uppkomst i
propellern tilltagit. Vid det närmare studerandet av dessa
vibrationers natur, märker man, att det kritiska
varvtalet, vid vilket vibrationerna börja, är beroende av
förhållandet mellan propellermaterialets
elasticitetsmodul E samt propellerns specifika vikt y’, angiven
i kg/cm3. I tab. 3 äro några värden angivna för
Fig. 2. Av bakelitimpregnerat komprimerat trä framställd
flygmaskinspropeller med inställbara blad.
detta förhållande hos de vanligaste i
propellertillverkningen använda trämaterialierna.
Tab. 3. Förhållandet mellan elasticitetsmodul och
specifik vikt i kg/cm3 hos olika trämaterialier.
E kg/cm2 y’ kg/cm3 –. X10’6 cm r
Mahogny .............. 110 000 0,0006 183
Björk-ask .............. 130 000 0,0007 186
Filmlimmat komprimerat
björkträ ............. 180 000 0,0009 200
Bakelitimpregnerat kom-
primerat björkträ .... 240 000 0,0012 200
Yi märka, att komprimerat trä i detta avseende är
fördelaktigare än andra trämaterialier. Dessa på
teoretisk väg erhållna resultat bekräftas av de
erfarenheter, som av komprimerat trä framställda
propellrar under de sista åren givit i praktiken.
Flygvapnet i Finland använder numera nästan uteslutande
dylika träpropellrar.
Komprimerat trä erbjuder även andra fördelar i
propellerkonstruktionen. På grund av sin stora
hållfasthet lämpar det sig mycket väl för framställning
av propellrar med inställbara blad. Den största
svårigheten härvid — liksom i liknande
metallpropellrar — är den riktiga navkonstruktionens
utveckling. Fig. 2 föreställer en av bakelitimpregnerat
komprimerat björkträ framställd provpropeller, som har
varit i användning i 120 timmar, av vilka den en tid
varit överbelastad.
Det höga yttrycket hos komprimerat trä kan
fördelaktigt utnyttjas i sammansättningar mellan trä
och metall. För vanligt furuvirke är yttrycket enligt
tab. 1 oi = 240 kg/cm2, då kraftens riktning bildar
högst en 45° vinkel med fibrernas riktning. I
film-limmat komprimerat trä kan man för yttrycket
använda värdet 700 kg/cm2. Inverkan av denna
yttryckets förstoring framträder bäst i exemplet å fig.
3 a, som visar schematiskt stället, där skolplanet
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
