Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
föremål i denna sal må nämnas en änterdragg från
Karl XII:s tid, hugg-, stöt- och skjutvapen, tillbehör
till skeppskanoner, ammunition m. m. Änterdraggen
var ett under segelflottornas krig mycket anlitat
redskap. När äntring, dvs. stormning, av ett fientligt
skepp skulle företagas, styrde den anfallande intill
fienden så att det ofta knakade i ekvallarna, och så
kastades några änterdraggar, vilka grepo fast
ombord i det fientliga skeppet och förhindrade att detta
gled bort.
Slutligen hava vi på väggarna porträtt av de
frejdade amiralerna Hans Wachtmeister (1641—1714)
och Gustaf von Psilander (1669—1758) samt
åtskilliga värdefulla ritningar av 70-, 50- och
40-kanon-skepp, en roddfregatt och galärer, undertecknade med
sådana namn som Charles och Gilbert Sheldon,
Kajalin, Falck och Svahn.
Vi fortsätta nu vår vandring in i den norr om
Karolinska salen belägna
Sal 3. Gustavianska salen.
Denna sal prydes av två mycket dekorativa
oljemålningar, nämligen den i jättelikt format hållna
tavlan av Per Krafft d. y., föreställande "Hertig
Karl på linjeskeppet ’Gustaf III’ under sjöslaget vid
Högland 1788" samt den ävenledes i stort format av
amiral Hägg målade tavlan över "Slaget vid Reval
1790", skildrande svenska flottans utsegling efter
sammandrabbning med den till ankars liggande ryska
eskadern.
Förstnämnda stora oljemålning flankeras på ena
sidan av en samtida modell av ett fullt riggat
linjeskepp i skalan 1:16, närmast överensstämmande med
linjeskeppet "Gustaf III". Det skulle vara
synnerligen glädjande, om det kunde konstateras, att den
vackra modellen verkligen föreställer just detta
skepp, å vars stortopp under hela sjökriget 1788—90
högste befälhavarens befälstecken blåste.
Å andra sidan av ovan nämnd målning är
uppställd en med rigg, dock ej segel, försedd gammal
modell i skalan 1 : 16 av 40-kanonfregatten "Bellona",
vilken gick av stapeln 1782. Konstruerad av
Chapman, representerade denna fregatt ej mindre än tio
systerskepp, vilka byggdes under perioden 1782—85.
Det blåste sjövind på den tiden!
Under amiral Häggs tavla står en modell, utvisande
en långskeppsgenomskärning av fregatten "Bellona".
Den är samtida med och i samma skala som ovan
nämnd modell och låter oss se de olika däcken,
inredningen, artilleriets uppställning samt hålskeppet med
proviantrum, krutdurk ni. m.
Revalstavlan flankeras på ena sidan av en modell
i skalan 1 : 36 av ett 54-kanonskepp, utförd omkring
1770 av kaptenen vid konstruktionskåren
Neuen-dorff. Modellen är fullt riggad. På andra sidan
av tavlan ser man en vacker gammal modell av
60-kanonskeppet "Wasa" i förtimring och bordläggning.
Skeppet konstruerades av Chapman och byggdes
1779.
Längs en av väggarna är uppställd en särskild för
sin omgivning mycket stor modell, i skalan 1 :12,
av kutterbriggen "Alexander". Dess förebild var
byggd i London och förde 22 kanoner. Modellen är
utförd av Wilhelm Chapman, en bror till den store
skeppsbyggmästaren. Vidare se vi ropare av olika
storlekar, långkikare, förut alltid benämnda "tuber",
vaktglas m. m. Och på väggarna kan man studera
ett flertal ritningar, bl. a. en kopia av en
Örlogsmannasällskapet tillhörig karta, utvisande
båtsmännens färdvägar från sina samlingsställen till
Karlskrona.
Vi gå nu söder över, in i den på museets östra
sida belägna
Sal. 4. Skärgårdsflottans sal.
Här få vi skåda ett stort antal modeller av de
efter finländska län uppkallade skärgårdsfartyg, som
på uppdrag konstruerades av Chapman. Det var icke
den senares fel, att dessa fartyg blevo ohanterliga
och i stort sett övergåvos efter 1788—90 års krig.
Ett särdeles lyckligt grepp gjordes däremot, när man
från mitten av 1770-talet började ersätta galären
med de likaledes av Chapman konstruerade
kanonsluparna, kanon- och mörsarbarkasserna samt
kanon-jollarna. Särskilt den förra av dessa typer blev
föremål för omfattande byggnad, och i slutet av 1788—90
års krig kunde ej mindre än 130 svenska kanonslupar
mönstras. Vackra modeller av här nämnda små
fartygstyper äro även uppställda i skärgårdsflottans
sal.
Bland modellerna av de här ovan nämnda större
skärgårdsfartygen må nämnas: Hemenia "Styrbjörn",
skala 1 :32, 28 kanoner, 240 man, 20 par åror, fyra
man vid varje, Turuma "Lodbrok", skala 1 :12, 26
kanoner, 250 man, åror liksom föregående, Udema
"Thorborg", skala 1 : 16, 14 kanoner, 220 man, åror
liksom föregående och Poyema "Brynhilda", skala
1 :16, 4 kanoner, 14 par åror, två man vid varje.
Fartygen liksom modellerna byggdes under 1770- och
1780-talen.
Ett flertal av de i denna sal uppställda modellerna
föra helblå tretungad flagga. Av obegripliga skäl
och till stor olägenhet anbefalldes nämligen genom
kungligt brev 1761, att "arméns flotta" skulle föra
dylik flagga, dock med rättighet att begagna den av
flottan i övrigt förda flaggan. Förordningen
upphävdes märkvärdigt nog ej förrän 1813.
Väggarna i skärgårdsflottans sal äro behängda med
elva oljemålningar av styckj unkaren, sedermera
agréen vid konstakademien J. Schoultz. Denne
deltog i 1788—90 års krig och målade med motiv från
detta ej mindre än ett 70-tal tavlor i olja, varav
museets marinavdelning äger 21. Tio av dessa tavlor
hava ej kunnat upphängas.
Passerande sal 1 inträda vi nu — man torde kunna
säga — med känslor av vördnad i den vackra,
centralt belägna sal, som erhållit namnet
Trofésalen.
Här dominerar i original den utsökt vackra
akterspegeln från skonerten "Amphion", vilket fartyg
byggdes efter Chapmans ritningar 1778 på
Djurgårds-varvet i Stockholm och var avsett för konung Gustaf
III:s sjöresor. Den graciösa konstruktionen, den
något bleknade blå färgen och patinan hos de
förgyllda ornamenten samverka på ett obeskrivligt
värdigt sätt. Akterspegeln är emellertid ej en kuliss,
bakom vilken man finner det tomma intet — nej,
på sin rätta plats akter ut är även inbyggd
konungens kajuta med pannåer i färg, förgyllda pilastrar,
gesimser och ett utsökt vackert "skylight". Såväl
akterspegeln som inredningen i kajutan och de kung-
17 dec. 1938
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
