Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
ångmaskiner. Hittills har jag emellertid ej lyckats
samla så omfattande material, att ett dylikt
diagram kunnat uppgöras.
Yid en de Lavals ångturbin äro förhållandena
avvikande från de som ovan antagits gälla för motorer
i allmänhet. Fig. 8 gäller för en ångturbin av denna
typ och är uppgjord — i dimensionslös form — på
grundval av uppgifter, som lämnats av direktör
V. Nordström vid A.-b. de Lavals ångturbin. Som
synes hava kurvorna för ångförbrukningen (och
därmed bränsleförbrukningen) pr hktim. vid konstant
effekt motsatt tendens i jämförelse med motsvarande
kurvor vid motorer, dvs. ångförbrukningen minskar
vid ökat varvantal. Med användande av fig. 8 har
kurvskaran i fig. 9 uppritats, med vars hjälp den
relativa ångförbrukningen pr hktim. kan bestämmas
för varje kombination av effekt och varvantal inom
det område, som kan behärskas av turbinen.
Diagrammet i fig. 9 har tillämpats på ett speciellt
fall (mindre krigsfartyg), varvid förutsättningarna
f. ö. varit följande:
Fartyget är försett med två de Lavals ångturbiner.
Full axeleffekt på varje
propelleraxel ............... N0 = 1 520 hk,
Motsvarande fullt varvantal . n0 = 365 varv/min.,
Vid utnyttjande av full effekt
är farten................ vs0 = 19 knop,
Medströmsfaktor ........... w = 0,o84.
På basis av dessa förutsättningar hava propellrarnas
huvuddimensioner fastställts till:
Propellerdiameter ............ D = 1,65 m,
Normalstigning............... H — 2.31 m = 1.4 D.
För att studera förhållandena vid en reducerad fart
av 12 knop, har erforderlig propellertryckkraft per
propeller antagits = 3 240 kg, oberoende av det
varvantal, som kan komma ifråga. Med detta antagande
kan, med fasthållande av en propellerdiameter
D = 1,65 m, vid olika stigningsförhållanden H/D
propellerverkningsgrad (och därmed erforderlig
axeleffekt) och motsvarande varvantal beräknas.
Resultatet av denna beräkning, som utförts med hjälp av
Schaffrans propellerkurvor, framgår av kurvan
nederst å fig. 10. Som synes erhålles bästa
propellerverkningsgrad, dvs. minsta erforderliga axeleffekt,
vid stigningsförhållandet ca 1,3, således mycket nära
1,4, som vi ovan erhållit vid beräkningen vid högsta
fart. Med användande av fig. 9 kan härefter den
övre kurvan i fig. 10 beräknas, gällande den relativa
ångförbrukningen pr tim. vid 12 knop. Som synes
blir den relativa ångförbrukningen vid H/D = 1,4 ca
0,411, medan minimipunkten svarar mot en relativ
ångförbrukning = 0,355. En minskad ångförbrukning
pr tim. av storleksordningen 13,5 % kan således
ernås genom omställning av bladen till
stigningsförhållandet Sä 0,87. Varvantalet kommer därvid att
ökas från ca 230 varv/min. till ca 330 varv/min.
Jag har anfört detta exempel, därför att en slutlig
beräkning har varit möjlig att genomföra.
Emellertid har exemplet mindre praktisk aktualitet, enär
man vid den ifrågavarande turbintypen — för att
minska ångförbrukningen vid marschfart — insätter
ett speciellt "marschelement" för gång vid denna
marschfart. Denna anordning anpassas då för det
varvantal, som svarar mot fasta blad, varför en
omställning av bladen i det fallet ej ger någon förbättring
Bränsleförbrukning
i qr/hkrtirn.
Fig. 11. Bränsleförbrukning pr hktim. vid en Stals ångturbin,
försedd med en "marschturbin".
av ångförbrukningen (se även fig. 11). Enligt
uppgifter, jag erhållit, skulle man i exemplet kunna
räkna med en relativ ångförbrukning av ca O,80. -—
Exemplet, som ej förutsätter något dylikt
marschelement, kan dock måhända tänkas få betydelse för
sådana fall, då önskan föreligger att förenkla och
förbilliga maskinanläggningen, genom att utesluta
marschturbinen. Vid vridbara blad kan, som vi
skola se, även "backturbinen" utgå, men i stället
torde en hastighetsregulator vara behövlig.
I anslutning till ovanstående visas i fig. 11
bränsleförbrukningen pr hktim. vid en Stal-turbin,1 försedd
med marschturbin, vilken inkopplas vid minskad
belastning. Figuren är uppgjord efter samma principer
som fig. 7, dvs. bränsleförbrukningen anges genom
"nivåkurvor" för konstant bränsleförbrukning. Om
man bortser från det område, där marschturbinen
spelar in, synes, att vid konstant effekt minskar
bränsleförbrukningen pr hktim. vid stigande
varvantal (jfr fig. 8). Till grund för diagrammet, som
beräknats och uppgjorts av Svenska turbinfabriks a.-b.
Ljungström i Finspong, ligga bl. a. följande
förutsättningar:
Ångdata vid turbinens pådrag:
ångtryck....................=40 ata,
ångtemp....................= 475° C.,
Kylvattentemp................= 15°C.,
Ångpannans verkningsgrad .....= 87 %,
Hjälpmaskinernas förluster .....=5 %,
Brännoljans värmevärde .......= 10 500 kcal/kg.
(Forts.)
i Figuren avser egentligen resultatet av två turbiner om
vardera 10 000 hk.
LITTERATUR
Svenska kryssarklubbens årsskrift 1938, redigerad
av friherrinnan Bakbro von Otter jämte ingenjör Åke
Améen och fil. doktor Per Collinder. 376 sidor oktav,
talrika textbilder, varibland ett flertal båtritningar. Pris
häftad kr. 10: —.
Svenska kryssarklubben, riksförening för turist- och
långfärdssegling, hade i april i år enligt årsskriften
2 810 medlemmar och 673 inregistrerade båtar samt
intager i fråga om medlems- och båtantal främsta platsen
bland landets segelsällskap.
Av innehållet i den nya årsboken må följande i
båthänseende intressanta artiklar omnämnas:
16 juli 1938
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
