- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

NorskJ3.10fartatldende. 20-5-1938.

,, r ull tart lorover" lstedet
for ,,full fart akterover"

Sjöförklaringen om „Leda"s
kollision med „Andenæs"

hadde vakt i maskinen forklarte at det
allerede kl. 16.01 blev slått sakte fart,
kl. 16.12 halv fart, kl. 16.18 sakte fart
og kl. 16.21 stopp og vi ventet på ordre
full- fart akterover, men istedet blev
det kl. 16.26 slätt full fart iorover.
Maskinisten var helt slkker på at han
ikke hadde mlsopfattet ordrey.

Donkeymannen. Tomas 1Tiomas;en,
som stod ved maskintelegrafen
bekref-tet armenmaskinistens förklaring.

Kaptein Ellinpsen fastholdt & ha
slàtt full fart akterover| på
maskintele-grafen og hevdet at det blev svart pà
Tull fart akterover fra maskinen.

Stavanger, 20. mal — Vesterålen
Dampskibsselskapa lastebåt .Andenæs»,
som igår eftermiddag blev pàrent av
Berfcenske Dampskibsselskaps -Leda- og
tå med aJcterskibet under vann inne i
bunsen , av Vågen, er ved 1.30 tiden
inatt sunket helt. Skibet veltet
plutse-lig over på siden, og i løpet av
forholds-vis kort tid forsvant det helt under
rann. Det ligger nu på siden, og man
kan ikke engång se mastetoppen over
rännet. Der var ingen fotk ombord da
sldbet sänk. Bergningadam|p&ibet
-Achilles» er kommet til stede, men er
ennu ikke begynt å arbeide med
«Al>-denaefl’.

Bergen, 20. mal. — Det er idag
holdt sjöförklaring i anledning av
• Leda.s kolltsjon med .Andencw..

Av kaptelnens förklaring fremgiSk
at skibet kom sakte slgende inn til
kålen i Stavanger. Det blev gjentagne
gånger slitt full fart akterover, men
skibet fortsatte med större og större
fart föröver og seg förbi kaien. Begge
ankrene blev så sluppet for å brem.se på
farten, men skibet glkk allikevel inn 1
akterenden pA Andenes.

Annenmaskinlst Nils Søfteland som

Fig-. 16. Vems är felet? Sker omställningen från bryggan,
har befälhavaren hela ansvaret för manövern. Skulle ändock
fel göras från bryggan, ser befälhavaren genast resultatet
av sin manöver och kan i de flesta fall i tid rätta det.

den vi använda vid kaplanturbinerna, och den har
visat sig både driftsäker och tät. Oljetrycket i navet
hålles automatiskt något högre än det omgivande
vattentrycket för att få en tendens hos oljan att gå
utåt, så att tätningsytorna hållas smorda av oljan.
Kolvstången är förbunden med kolven i den
hydrauliska cylindern i navkonan. I kolvstången finnes
liksom i kaplanturbinen en reglerslid, som inställes
medelst en rörformad slidstång, som går i
propelleraxelns urborrning. Tryckoljan tillföres reglersliden
genom den ihåliga slidstången, och sliden är så
anordnad, att när man för denna i riktning framåt,
ledes tryckoljan in på aktersidan av kolven och
rummet på framsidan av kolven sättes i förbindelse med
avloppet, som går på utsidan av koppelstänger
Oljetrycket för sålunda kolven i samma riktning och även
lika långt som sliden föres. Föres sliden akteröver,
ledes tryckoljan in på framsidan av kolven och
rummet på baksidan av kolven sättes i förbindelse med
avloppet, så att kolven föres akteröver. Kolven är
så att säga hydrauliskt kopplad med sliden och dess
koppelstång. Yi hava emellertid här infört en liten
komplettering av slidanordningen i jämförelse med
kaplanturbinens. Yi hava nämligen begränsat slaget
för sliden relativt kolvstången, så att man endast kan
förskjuta sliden ett helt kort stycke i den ena eller
andra riktningen. Försöker man förskjuta
kolvstången längre, förskjutes den icke fortare än kolven
rör sig. Yi hava utfört denna anordning för att få en

indikering på kolvens läge och därmed även på
propellerbladens ställning. Man kan sålunda, när man
inställer spaken uppe på bryggan i handtaget känna,
om propellerbladen följa med.

I detta sammanhang vill jag påpeka, att den av
oss alltid använda konstruktionen med sliden i navet
har förutom att endast ett rör är erforderligt i
axelborrningen, den fördelen, att oljan avkyles i den långa
axeln och i navet, så att särskild kylanordning för
oljan ej är erforderlig. Sliden göres nämligen med en
liten negativ övertäckning, så att när sliden står i
medelläge, läcker oljan förbi densamma.

Vi finna i propellernavet även en annan olikhet
jämfört med kaplannavet, nämligen fjädrarna, som
trycka på kolven. Om av någon anledning
oljetrycket skulle försvinna, så förskjuta dessa fjädrar
kolven i ställning för gång framåt, om de inte redan
hava denna ställning, i vilket fall de fasthållas där.
Fjädrarna äro emellertid ej så starka, att de kunna
omställa bladen, under det att propellern är i gång
och motorn driver fartyget exempelvis back, utan
motorn måste i detta fall först stannas.
Fjäderanordningen är dessutom så utförd, att då bladen stå i
ställning för gång framåt, den aktre fjäderbrickan vilar
på en ansats på kolvstången, så att konan kan
borttagas utan att fjädrarna behöva demonteras.

På propelleraxeln finnes intill boxen en icke
med-roterande hylsa, genom vilken dels tryckoljan införes
i axeln till den däri befintliga ihåliga koppelstången
för sliden och dels returoljan bortföres från
axelborrningen. Hylskonstruktionen har blivit omsorgsfullt
utexperimenterad i våra verkstäder (fig. 17), och vi
hava därför ej på fartyget haft någon som helst
svårighet med densamma.

Återgångsoljan från navet ledes genom en
rörledning upp till en oljecistern, som är placerad över
vattenlinjen, så att oljetrycket i själva navet alltid
förblir högre än det omgivande vattentrycket. En från
motorn driven oljepump lämnar det erforderliga
trycket för manövreringen. På större fartyg utföres
lämpligen den direktdrivna pumpen med endast så
stor kapacitet, som motsvarar långsam
manövrering-av propellern. En större elektro-motordriven
oljepump igångsättes automatiskt vid manövrering.
Härigenom undvikes onödig uppvärmning av oljan och
kraftåtgången minskas.

Fig. 17. Provning av olika hylsor för tryckoljeintag till axeln.

17 dec. 1938

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938s/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free