Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
–2
VM"
J
(2trr T
fr/% p</> (DNjV3
aprop, nr 69, vrid b. blad,
D–Siffrorna v: punkterna angiva si
n/n\
0,t5om
riigningsfårh.
Oß1 ■ 0,02
+ 1,20
(n)
\n/n\
-1,5
-1,4.
-1,3
1,2
1,1
1,0
Oß
+1,20
Fig-. 19.
I fig. 19 visas <ptI<Pm2I3 som funktion av cpM
(resp. \<Pm\)- De visade kurvorna hänföra sig
emellertid endast till den vridbara propellern, dels vid
positiva varvantal och såväl positiva som negativa
stigningsförhållanden och dels vid negativa varvantal
och positiva stigningsförhållanden. Den senare
kurvan har — på liknande sätt som ovan i fallet med
konstant M — för att kunna direkt jämföras med
den andra "backkurvan" lagts i fjärde kvadranten i
stället för i den tredje kvadranten. (qJx/cpM2!3 är
nämligen negativ för cpT och cpM negativa.)
Som synes av kurvan gällande positiva varvantal
och positiva stigningsförhållanden (positiv dragning
i kaj) är i detta fall fördelen i tryckkrafthänseende
med vridbara blad mindre än i förra fallet, då
momentet var konstant.
På liknande sätt som nyss erhålles vid given
axeleffekt N och given D formeln
ra/re | = vWtøn|-
För att även här få en entydig kurva användes
absoluta beloppen av n/n och q>M. Motsvarande kurva är
visad i fig. 19. I detta fall torde man som regel
kunna räkna med att \n/n\ kan få stiga till 1,2, dvs.
att \n\ — nj 1,2.
Vi skola härefter koncentrera oss på att studera
backningsförmågan i följande tre fall:
1. Fast propeller, maskinen gående back.
2. Vridbar propeller, maskinen gående fram, H/D
neg.
3. Vridbar propeller, maskinen gående back, H/D
pos.
I fallet 2 tänkes därvid fördelen av att ej behöva
hava maskinen reversibel utnyttjad, i fallet 3 tänkes
denna fördel däremot ej utnyttjad.
Vi tänka oss, att man för ett fartyg för frigång
beräknat propellern och därvid kommit till
stignings-förhållandet 1,00 och ett visst värde på D. För detta
fall tillverkas dels en propeller med fasta blad och
dels en med vridbara blad, båda med den beräknade D
och båda med stigningsförhållandet 1,00 (för den
vridbara vid normalinställning). Dessa propellrar kunna
vi med tillräcklig praktisk noggrannhet — på grund
av vad ovan visats — betrakta som identiska, då den
vridbara propellern är inställd i normalläge, .eller med
andra ord: de punkter på våra kurvor över den
vridbara propellern, som gälla stigningsförhållandet =
+ 1,00, kunna sägas representera den fasta propellern.
Vi antaga, att backningsförmågan kan karakteriseras
genom storleken av T i det ögonblick, då fartygets
hastighet är = 0. Bränsleekonomien spelar i
allmänhet ej någon roll vid bedömandet av
backningsförmågan. (v — 0 kan därvid antingen motsvara det
tillstånd, då fartyget med full back startas från
stilla-liggande, eller det tillstånd, då fartyget efter gång
framåt vid retardation med full back ett ögonblick
är stillaliggande.)
Om vi först förutsätta, att maskinens moment är
konstant och har samma absoluta värde vid gång
fram som back och vidare — av skäl som förut
angivits — att det högsta relativa varvantalet \n/n\
som kan tillåtas är 1,3, är det tydligt, att punkterna
A, B och C i fig. 18 representera högsta uppnåeliga
backtryckkraft i de tre fallen 1, 2, och 3 ovan. I
fallet 1 är man helt och hållet bunden av den givna
punkten A. I de övriga fallen har man däremot
frihet att röra sig på motsvarande kurvor och uppsöker
givetvis då de områden, där cpr/cpu är så stor som
möjligt. På grund av förutsättningen att det
relativa varvantalet ej får stiga högre än till 1,3, måste
man i fall 2 stanna vid punkten B och i fallet 3 vid
punkten C. I tabell 1 lämnas en sammanställning av
resultaten i de tre fallen. Det som här särskilt är att
notera är att storleken av T är i fallet 2 19 % mindre
än i fallet 1. Denna för den vridbara propellern
mindre lyckliga omständighet kan förklaras genom
den varierande stigningsfördelningen i radiell led vid
den vridbara propellerns inställning för negativa
stigningsförhållanden (se fig. 15 i föredraget). (I någon
mån torde även den mindre lämpliga formen hos
försökspropellern hava spelat in.) Försämringen är
dock att anse så pass liten att man torde vara
berättigad att uttala att en i jämförelse med propellrar
Tabell 1. Maximal baktryckkraft vid v —O, konst, moment, given diameter.
Fall Beteckn. på motsv. pkt i fig. 18 n \n\n\ H[D \TDIM\ Rel. T Anm.
1. Fasta blad.... A neg. 0,994 1,00 5,35 — 1 [Maskinen behöver
2. Vridb. ,..... B pos. 1,3 OO — 0,60 4,35 — 0,81 sej kunna reverse-
3. „ „ .... C neg. 1,3 + 0,80 6,20 — 1,16 |ras.
16 juli 1938
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
