Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
packningsmaterial, där sådant måste användas i närheten
av svetsfogar. Svetsfogars förhållande till
skjuvspänningar har undersökts. En svetsad balk belastades för
böjning med 7, 10,5, 14, 17,5 och 20 ton, varvid
böjningsspänningarna uppmättes med dr Schäfers akustiska
spänningsmätare. Erhållna värden överensstämde väl
med de beräknade. För avskjuvning belastade
svetsfogar undersöktes under provets gång. När brott i
svetsfogen enligt prof. Dustin kunde väntas vid en
påkänning av 2 800 kg/cm2, inträffade en mindre
sprickbildning först vid 3 960 kg/cm2 spänning. Provbalken
belastades ytterligare till över sträckgränsen, varvid
svetsfogarna förblevo oskadade med undantag för nyss
nämnd spricka, vilken emellertid ej nämnvärt förstorats.
I uppsatsen lämnas även uppgift på viktiga förbands
delar såsom lång- och tvärväxlar i tryckskrovets
bordläggning m. m., där nitning ersatts med elektrisk
svetsning, samt ett flertal intressanta resultat av
undersökning av svetsfogar medelst röntgenfotografering.
E. C. H. A.
Iiloyd’s Registers Svenska Kommitté hade i oktober
sammanträde i Göteborg under dr Hugo Hammars
ordförandeskap.
Av en resumé, som föredrogs beträffande de fartyg,
som försetts med ASEA:s elektromagnetislca
slirkopplingar, framgick att dessa kopplingar numera fungera
tillfredsställande i fartyg i fart i såväl våra farvatten
som i vidsträcktare fart inklusive tropikfart.
Kommittén tog med stort intresse del av en rapport
beträffande användandet av elektrisk svetsning i
fartygskonstruktioner, vilken metod vunnit allt större
tillämpning här i landet. Det är ej enbart för smärre detaljer,
som svetsningen numera begagnas i stället för nitning,
utan denna metod användes även med
tillfredsställande resultat för viktigare konstruktionsdetaljer,
såsom tvär- och långväxlingar i såväl bordläggning,
däck, skott, som tanktak. Det omnämndes vidare att
motorfartyget "Sveadrott" om 15 300 ton d. w.,
nyligen levererats av Kockums mek. verkstads a.-b. i
Malmö. Detta fartyg, som är klassat i Lloyd’s
Register, har svetsats i betydligt större utsträckning än
något annat fartyg hitintills byggt här i landet.
Ritningar ha också godkänts av Lloyd’s Register för
fullständigt svetsade tankfartyg avsedda att byggas vid
svenska varv. Arbetet på dessa fartyg kommer med
det snaraste att påbörjas. Yiktbesparingen, som ernåtts
på grund av användandet av elektrisk svetsning, och som
beräknas uppgå till omkring 19—20 procent av den totala
stålvikten, har hitintills ej utnyttjats av varven genom
att minska fartygens storlek utan har i stället kommit
redarna till godo i form av ökad lastförmåga.
Kommittén underrättades om den erfarenhet, som
hitintills vunnits med avseende på den s. k.
metallise-ringen av fartygsskrov.
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll den 3 dec. sitt ordinarie
höstsammanträde under ledning av ordföranden, marindirektör
B. T. Zetterström. Mötet besöktes av ca 70 personer.
Ordföranden öppnade sammanträdet och hälsade de
närvarande välkomna. Efter val av justeringsmän för
dagens protokoll, vidtog val av styrelse för år 1939.
Styrelsen för år 1938 omvaldes och kommer under år
1939 alltså att ha följande sammansättning: ordf.
marindirektör B. T. Zetterström, vice ordf. direktör B. Pira,
sekr. civilingenjör A. O. Warholm, redaktör civilingenjör
N. J. Ljungzell samt övriga medlemmar marindirektör
G. Holmberg, direktör G. Lundeqvist och professor
I. Malmer. Till klubbmästare valdes civilingenjör R.
Pramer, och som vice klubbmästare civilingenjör G. Plym.
Som medlemmar i teknologföreningens styrelse omvaldes
marindirektör B. T. Zetterström och direktör E. Pira
med civilingenjör A. O. Warholm som suppleant. Till
ledamot i biblioteksnämnden omvaldes mariningenjör
G. Hartzell.
Det första föredraget hölls av löjtnant Gunvald
Berger över ämnet: "Om verkan mot fartyg av
undervattenssprängningar på olika avstånd från fartyget."
Föredragshållaren lämnade först en redogörelse över
olika teorier, som tidigare uppställts för klargörande av
sprängverkan under vattnet och övergick sedan till sin
egen uppfattning av problemet. Efter att ha redogjort
för reflexion av tryckvågor och hastigheten härför,
övergick talaren till beskrivning av verkan av en
detona-tionsvåg mot ett fartygs undervattendel och betraktade
därvid de olika plåtarna som "inspända" i ett större
ytsystem. Härefter redogjordes för sambandet mellan
sprängämnes slag, laddningsvikt och sprängmålets
motståndsförmåga. Föredraget avslutades med en
redogörelse för utförda försök under 1870-talet av
Skandinaviska minkommissionen. På senare tider utförda
sprängningsförsök kunde på grund av deras rent
militära karaktär ej relateras av föredragshållaren.
Härefter talade dr-ing. S. Sandelowsky över ämnet:
"Elektrisk svetsning inom varvsindustrien." Först
lämnades en historik över svetsningens användande inom
varvsindustrien. Under 1900-talets första tjugo år
använde man svetsning uteslutande för reparationer. Så
småningom började man svetsa vissa förband även å
nybyggen, i första hand å krigsfartyg. Första helt
svetsade fartyg byggdes i England år 1920.
Föredragshållaren visade sedan i diagramform fördelningen av
materialvikter för olika byggnadsdetaljer, dels om
nitning dels om svetsning användes. Strömmen
fördelas lämpligast efter samma system som tryckluften,
dvs. från en omformarestation dragas kablar ut till
bäddar och verkstäder, där fördelningslådor anbringas.
Transportabla omformare ställa sig betydligt obekvämare
i användningen. De å varven använda elektroderna böra
kunna användas för horisontell-, vertikal- och
under-uppsvetsning samt skola ha stor inträngningsförmåga, då
arbetsplatserna oftast äro fuktiga, materialet överdraget
med rost och passningen svår.
Dagens sista föredrag hölls av professor A. Lindblad,
som med ett stort antal ljusbilder redogjorde för
"Modellrännor och deras arbetsuppgifter". Efter en utförlig
historik över försöksmetoder och olika anstalters
utrustning övergick föredragshållaren till en redogörelse för
den under byggnad varande försöksanstalten i Göteborg.
Vattenrännan kommer att bli 150 meter lång, 10 meter
bred och 5 meter djup. Längden skall eventuellt ökas,
men ännu finnes ej beslut om anslag härför.
Apparatutrustning, verkstäder och drift ordnas efter modernaste
principer. Fartygsmodellerna skola utföras av paraffin.
Härefter lämnades en ingående beskrivning över de ca
30 nu i bruk varande anstalternas vattenrännor. Den f. n.
största rännan finnes vid engelska marinens tank; den
är 244 meter lång, 12,2 meter bred och 6,1 meter djup
och i densamma kunna modellerna framföras med en
största hastighet av 14 m/sek. Dessa användas till
försök med flottören till flygmaskinen. Till sist
lämnades uppgift på en stor mängd olika problem, som
kunna bli föremål för undersökningar vid dylika
försöksanstalter.
Efter föredragen intogs som vanligt gemensam
middag. Vid efterföljande samkväm berättade
civilingenjör G. Plym om "Båtar och båtbyggeri" i U. S. A.
Föredraget beledsagades av ett stort antal skioptikonbilder.
Senare på kvällen kördes några filmer, varav en del
färglagda, visande bl. a. kappseglingen Gotland runt år
1937. Filmerna åtföljdes av ett kåserande föredrag av
ingenjör K. Reimers. Till underhållningen bidrog även
den musikaliska trion: B. Hammar — A. Grimberg —
J. Schönning. En ljusprydd "Lucia" bjöd omkring glögg,
och som avslutning serverades "korvsexa".
A. O. W.
114
16 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
