- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V&g-och Vattenbyggnadskonst



-0,oi
~0,oZ

C7. fr-e/<s>c?s

2?. A/erfecfs–*—

C. /rfS/9eäs?c/- —

rof /Wft^if/T

T^re/ec?5 /c? 3/ c?

<30440

7 Qä o.g 1,0

Fig. 4.

Fig. 6.

Man erhåller härav H. =

l2

q ^ = 0,i4S ■ q -l1

och M„

1

70

l2 Z2

g - / = — 0,ou3 g x /

l2

Momentet är = q~f

1

’70

Maximimomentet finnes för x

Mm..



b

Ii2
7 T2
3

och

ar

0,oi63 q ^ ■ †

Det absoluta maximimomentet finnes dock för x = 1
och är

l2

M, = — 0,0381 -g-Tt (fig. 4 c)

Nedanstående exempel visa vindmomentens
betydelse för bågarnas dimensionering.

En konstruktion med treleds bågar har
spännvidden 2 l — 250 m, pilhöjden † = 40 m samt avståndet
mellan bågarna b — 10 m. Bågsektionen har en
medelhöjd av 4 m. Yid ett vindtryck av 150 kg/m2 på
vardera bågen blir maximimomentet av vindtryck i
en båge

1252■ 40

Mmax = 0,0417 • 4 • 0,i5-= 1 560 tm.

Trafiklasten på en båge antages till 1 t/m å körbanan
samt till 0,6 t/m å trottoaren. Maximimomentet av
trafiklast per båge blir sålunda

M,„ax = 0,0625 • 1,6 • 1252 = 1 560 tm, dvs.
samma storlek som vindmomentet.

/asf / /?jàs3an.

O,

o £

ezr. -

Fis. 5.

För inspänd båge med samma dimensioner är
momentet av trafiklast vid anfanget

Mmax = 0,0684 • 1,6 • 1252 = 1 710 tm
och av vindtryck

1252 • 40

Mmax = 0,0381 • 4 • 0,15 • -10 — = 1 430 tm,

dvs. nästan lika stort som momentet av trafiklast.

Förutom vindtryck å själva bågen finnes även
vindtryck å brobanan. Vid dessa bågkonstruktioner
överföres detta vindtryck oftast helt eller delvis
genom bågen till dennas anfang. En horisontal last
P per båge finnes i så fall vid hjässan.

Beräkningarna bliva alldeles likartade de
föregående. Transversalkraften T är konstant och lika med
P/2. Räkningarna uteslutas här, men resultaten
framgå av fig. 3 och 5, som visa belastnings- och
momentdiagram. Oftast blir momentet av vindtrycket på
brobanan lika stort eller större än momentet av
vindtrycket på själva bågen.

Vid så stora bågkonstruktioner, som det här är
fråga om, är aldrig vindtrycket jämnt och
symmetriskt fördelat över hela konstruktionen. Man skulle
därför kunna misstänka, att en mera ojämn
fördelning av vindtrycket skulle kunna giva större moment
än en symmetrisk fördelning. Författaren har
därför beräknat momenten under antagande av
vindtryck å endast ena båghalvan, å en treledsbåge.
Diagram visas i fig. 6. Härav framgår, att maximi-

q -l2 ■†

momentet i detta fall är 0,0440 • - –––-. Då även vid

b

ojämn tryckfördelning något tryck alltid måste
finnas å den andra båghalvan, framgår av denna
utredning, att man med full tillfredsställande säkerhet kan
räkna med de moment, som svara mot symmetriskt
vindtryck.

Här ovan anförda teorier gälla tvenne bågar, som
äro förenade med vindförband av gallerverk. Detta
är det vanligaste vindförbandet vid
järnkonstruktioner.

Avsikten med denna uppsats har egentligen varit
att söka klarlägga detta speciella problem. Jag vill
emellertid även beröra konstruktioner med andra
vindförband, såsom ramverkskonstruktioner. Dylika
användas huvudsakligen vid betongbågar, men kunna
även användas vid järnkonstruktioner.

29 jan. 1938

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free