- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 7.

Även vid denna konstruktionstyp kunna såväl
be-lastningsdiagram som momentdiagram enligt fig. 2—5
användas med god approximation, dock måste
till-lägg i spänningarna, dels för böjningsmoment av
samma slag som i rambalkar och dels för
torsions-raomentets inverkan göras. Riktigheten av
belastningsdiagrammen framgår av en jämförelse mellan
de krafter, som införas i ramstängerna genom
diago-nalerna i en gallerverkskonstruktion eller genom
transversalerna i en ramverkskonstruktion.

I ramverkskonstruktionerna äro dessa krafter i
hög grad statiskt obestämda, men för ett stort antal
fack konvergera de mot samma värden, som vid

gallerverkskonstruktioner, dvs. Hn = 2 np I fig. 7

visas respektive värden för dels 8 fack och dels för
16 fack. Värdena vid ramverk kunna t. e. erhållas ur
mina uppsatser om beräkning av rambalkar i
Teknisk tidskrift V. V. 1916, Tekn. bibliotek XII eller
"der Eisenbau", 1917.

Om vindförbanden utgöras av gallerverk, ligger
alltid resultanten till krafterna i diagonaler och
trans-versal för en viss knutpunkt i bågens plan och den
ger sålunda intet torsionsmoment i bågen. Vid
ramkonstruktioner ligger resultanten för en viss
knutpunkt mitt på motsvarande transversal, dvs. utanför
bågen och ger sålunda såväl böjnings- som
torsionsmoment i bågen. För beräkning av böjningsmomentet
hänvisas till nyssnämnda uppsatser.
Torsionsmomen-tet i en punkt x, y från lasterna H och V (fig. 1) är
detsamma som torsionsmomentet av krafterna p eller
kraften q • l efter bågen.

Reaktionen mot torsionsmomentet kan upptagas på
olika sätt. Äro transversalerna mycket veka
vinkelrätt mot bågsektionen (fig. 8), fortplanta
torsionsmomentet ned till anfanget och får där sin reaktion.
Äro transversalerna styva i nämnda riktning,
överföres torsionsmomentet delvis genom reaktioner i
resp. transversaler, från båge till båge. Dessa krafter
äro i hög grad statiskt obestämda och storleken beror
på böjningsstyvheten hos transversalerna, jämförd
med torsionsstyvheten hos bågen. Man bör observera,
att dessa krafter även skola medtagas såsom belast-

ning vid beräkning av bågens böjningsmoment. I
allmänhet äro transversalerna veka i nyssnämnda
riktning och man kommer därför på den säkra sidan, om
man försummar deras styvhet och sålunda räknar
bågen för samma böjningsmoment, som ovan angivits
vid gallerverksförband samt med tillskott för
torsionsmomentet.

Här ovan har vid beräkning av statiskt obestämda
icke någon hänsyn tagits till bågelementens
förlängningar eller förkortningar av normalkrafterna. Då
detta problem endast är aktuellt vid stora pilhöjder
i förhållande till spännvidden, är approximationen i
allmänhet fullt tillåten.

Skall man beräkna hjässans utböjning i horisontell
riktning t. e. för att bestämma fördelningen av
vindtrycket på bågkonstruktionen och
brobanekonstruk-tionen, måste man naturligtvis alltid medtaga
nyssnämnda förlängningar och förkortningar.

För överskådlighetens skull har jag endast
genomfört beräkningarna för parabelbågar samt under
ands dx
tagande, att — = - .

I uppsatser 1933 i "der Bauingenieur" samt i
Teknisk tidskrift V. V. 1934, har jag visat, huru man
kan förfara, om bågen har annan form eller om
sektionen ändras efter aiidra lagar. Såsom vindtryck
på elementet har jag räknat qdx i stället för qcls,
vilket betyder, att jag räknat med ett nedåt något
avtagande tryck.

Till slut vill jag något behandla här ovan anförda
problem, då konstruktionen utgöres av en enda båge
av ungefär brobanans bredd. Som redan är nämnt,
är detta problem förut behandlat av prof. Mörsch i
"Beton und Eisen" 1923. Den där angivna lösningen
anser jag emellertid icke tillfredsställande. Då bågen
har stor bredd i förhållande till sektionshöjden, kunna
de vanliga böjnings- och torsionsformlerna icke direkt
tillämpas utan spänningsfördelningen i en sektion blir
en annan än den, som uttryckes med dessa formler.
Vid symmetrisk sidobelastning å bågen kunna
visserligen alla spänningar i hjäss-snittet på grund av

Fig’. 8.

symmetriskäl sammansättas till ett resulterande
moment kring en vertikal axel genom hjässans
mittpunkt, men spänningarna i detta snitt kunna icke
uttryckas med den vanliga böjningsformeln kring denna
vertikala axel.

Då det gällde tvenne bågar, t. e. tvenne
tvåleds-bågar, får man enligt ovan angivna formler i den
från vinden vända bågen en tillplattning i hjässan
eller ett moment M0, som ger dragspänningar på
undersidan samt en dragkraft H0. I den mot vinden
vända bågen får man en ökad krökning i hjässan av

4

29 jan. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free