Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg och vvttenbyggnadskonst
ett moment M0, «o in ger dragspänningar på
översidan samt en tryckkraft H0. Likartade måste
förhållandena vara, om båda bågarna äro sammanslagna
till en enda båge med stor bredd. Bågens från vinden
vända sida tryckes ned och bågen tillplattas på denna
sida, så att dragspänningar uppstå på undersidan.
Den mot vinden vända sidan lyftes upp och bågens
krökning ökas på denna sida, så att dragspänningar
uppkomma på översidan. En exakt beräkning av
spänningarna är ett ytterligt komplicerat problem,
men man kan dock genom jämförelse med ovan
angivna formler för tvenne bågar få en föreställning om,
huru spänningsfördelningen ställer sig.
I ett snitt mitt genom bågen parallellt med bågens
plan finnas mot de horisontala transversalkrafterna
svarande skjuvspänningar, vilka sammansätta sig till
krafter av samma storlek och riktning, som de förut
angivna dV och dH. Dessutom finnas i snittet
skjuv-krafter vinkelräta mot bågen. Ju bredare
bågsektionen är i förhållande till höjden eller ju vekare den
är mot torsion t. e. genom hålform, dess mer av
torsionsmomentet upptages genom ovan beräknade
böjningsspänningar. Är däremot eektionsbredden
liten eller sektionen styv mot torsion, således ej
hål-formig med tunt gods, upptages större delen av
torsionsmomentet på ungefär det sätt, som prof.
Mörsch angivit. Man har således tvenne gränsfall för
bedömning av spänningarna.
Redogörelse för verksamheten inom Svenska teknologföreningens avdelning för
Väg- och vattenbyggnadskonst under år 1937.
1. Ledamöter.
Såvitt känt är, hava under året 3 av avdelningens
ledamöter bortryckts av döden, nämligen civilingenjör
Nils Forssblad, ingenjör Arvid Rossby och civilingenjör
Karl Dahllöf.
Såsom nya ledamöter hava under året invalts 153 av
föreningens medlemmar, varjämte 6 ledamöter
återinträtt i föreningen och därmed i avdelningen. 12 av
avdelningens ledamöter hava avgått ur föreningen.
Avdelningen, som vid årets ingång räknade 779
ledamöter, räknar således vid utgången av år 1937 923 leda
möter.
2. Styrelse och funktionärer.
Avdelningens styrelse har under år 1937 utgjorts av:
Vattenrättsingenjör Richard Smedberg, ordförande
(36), kapten Törd A. Lindblad, vice ordförande (36),
civilingenjör Harry B. Bernhard, sekreterare (37),
bandirek-tör Lars Granfeldt (35), civilingenjör Ejnar Landberg
(36), kapten Erik Pedro-Hellström (37) och civilingenjör
Åke W. Bergman (36).
Ceremonimästare har varit överste Hjalmar
Fogelmarck (36) och klubbmästare civilingenjör Hans Murray
(37) till den 13/9 och därefter civilingenjör Nilstfolke
Dahlgren.
Avdelningen har i föreningens styrelse representerats
av vattenrättsingenjör Richard Smedberg (36) och
överingenjör Herman Jansson (37) med civilingenjör Harry
Bernhard som ersättare.
Redaktör för Teknisk tidskrifts fackavdelning för
väg- och vattenbyggnadskonst har varit väginspektör
Alex. ’Södergren (36).
I föreningens biblioteksnämnd har tekn. dr Hjalmar
Granholm varit avdelningens representant.
3. Sammanträden.
Avdelningen har under året hållit 9 ordinarie
sammanträden, nämligen den 11 jan., 8 febr., 8 mars, 12
april, 10 maj, 13 sept., 11 okt., 8 nov. (årsmöte) och
13 dec. samt 2 extra sammanträden den 15 och 20 april.
Samtliga sammanträden hava hållits å föreningens
lokal, Brunkebergstorg 20.
Till det extra sammanträdet den 15 april, som var
ägnat den lägre tekniska undervisningen, hade inbjudits
ledamöterna i avdelningarna för Teknisk undervisning
och ’Svenska arkitektföreningen jämte representanter
för skolöverstyrelsen och de tekniska läroverken.
Extra sammanträdet den 20 april var ordnat som ett
gemensamt diskussionsmöte om "det moderna
vattenkraftverket" tillsammans med avdelningarna Mekanik
och (Svenska elektroingenjörsföreningen.
Till sammanträdet den 11 oktober voro inbjudna
ledamöter i avdelningen för Teknisk undervisning
ävensom de nyutexaminerade väg- och
vattenbyggnadsingenjörerna från KTH och CTH. Vidare hade isländska
studenter, som studera i Sverige, inbjudits med
anledning av att den senare delen av programmet behandlade
isländska problem. Kommittéutlåtandet om den lägre
tekniska undervisningen diskuterades, och de
nyutexaminerade väg- och vattenbyggarna intogos i avdelningen.
Till sammanträdet den 8 november voro ledamöterna
i avdelningen Svenska arkitektföreningen och Teknisk
undervisning inbjudna, och kommittéutlåtandet om den
högre tekniska undervisningen var föremål för
diskussion.
Sammanträdet den 13 december var ordnat som
julfest med damer.
Styrelsen har under året hållit 20 protokollförda
sammanträden förutom smärre överläggningar.
4. Föredrag och diskussioner.
Under året hava följande 15 föredrag hållits vid
avdelningens sammanträden:
1. Förslag till tunnel under Öresund, av
vattenrättsingenjör Richard Smedberg (11/1).
2. Kraftförsörjning, vattenkraftbyggnader och
sjöregleringar under ären 1934—36, krönika av direktör
Nils Jakobson (8/2).
3. Det vattenbyggnadstekniska försöksväsendet och
vattenbyggnadslaboratorier i Amerika, av professor
Woi-mar Fellenius (8/3).
4. Beskrivning av några jordpromiingsmaskiner i
V. S. A. jämte kortfattad redogörelse för några
inträffade skred, av civilingenjör Bror Fellenius (8/3).
5. Bron vid Ahwas i Iran, av professor Karl
Ljungberg (12/4).
6. Fotogrammetrien i teknikens tjänst, av
civilingenjör Percy Tham (12/4).
7. Byggnadsundervisningen vid statligt, allmänt
tekniskt gymnasium, av rektor Albert Brund (15/4).
8—10. Det moderna vattenkraftverket (20/4):
Vattenbyggnadssynpunkter, av överingenjör Axel
Ekwall.
Turbinspörsmdlen, av professor Hjalmar Dahl.
De elektrotekniska frågorna, av civilingenjör Gustaf
Löfgren.
29 jan. 1938
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
