Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg och vvttenbyggnadskonst
10. Ahlsellfonden.
Ahlsellska fondens resestipendium för år 1937 har
på avdelningsstyrelsens tillstyrkan tilldelats
baningenjör Håkan Insulander för studium av järnvägsbyggnad
i Tyskland, speciellt "Langschienenoberbau".
Reseberättelse från 1935 års Ahlsellstipendiat, civilingenjör Ivar
Häggbom, hade i december 1936 inkommit till
Föreningens styrelse och har behandlats av avdelningen.
Reseberättelse från 1934 års Ahlsellstipendiat, civilingenjör
Valter Furuskog, har inkommit i december 1937 och
skall upptagas till granskning i enlighet med den under
året företagna ändringen av § 7 i Ahlsellfonden» stadgar.
11. Ekonomi.
Föreningens ordinarie anslag till avdelningens
verksamhet har för året varit 1 500 kronor. Vid årets början
kvarstod ingen behållning från år 1936, varför
avdelningens rörelsekapital för året varit 1 500 kronor.
Avdelningens utgifter i samband med sammanträdena m. m.
ha uppgått till sammanlagt kronor 1 530: 43, varför ett
underskott till år 1938 på kronor 30: 43 uppstått.
Väg- och vattenbyggarnas fond, vilken år 1936 ställdes
till avdelningsstyrelsens förfogande för höjande av
avdelningssammanträdenas värde i tekniskt och kamratligt
avseende, uppgick vid början av 1937 till kronor 6 135: 73
och vid slutet av året till kronor 6 002: 19.
•Slutligen får styrelsen till de 130 ledamöter (14 %),
som deltagit i aktivt föreningsarbete, framföra ett varmt
tack för uppoffring av kunskaper och fritid.
Stockholm den 31 december 1937.
Richard Smedberg.
Ordförande.
Hilmer Danielsson.
Sekreterare.
Apparat för undersökning av lerors
skärhållfasthet.
I dessa spalter har för något över ett år sedan
diskuterats huruvida något samband existerade mellan
en leras skärhållfasthet t (kohesionen) och det
relativa hållfasthetstal Hs, som erhålles med Statens
järnvägars geotekniska kommissions fallapparat.
I detta sammanhang omnämndes från författarens
sida, att vid hamningenjörskontoret i Göteborg
försök pågingo, som pekade på ett dylikt sambands
existens. Dessa försök — som icke ännu äro helt
avslutade — utfördes med en av förf. konstruerad
skärapparat. Då denna apparat är beskriven och
de resultat som hittills ernåtts äro omnämnda i ett
föredrag hållet av konstruktören vid Göteborgs
hamnstyrelse Torsten Hultin vid Tekniska
samfundets sammanträde den 2 7 november 1936
(tryckt som tekn. samfundets handling nr 2 1937),
vill jag här endast i största korthet omnämna
apparaten och försöksresultaten.
Apparaten är i princip konstruerad som en
stansmaskin — fig. 1 — som placeras under en
vågbalans —- fig. 2 — som kan belastas. Man mäter
m. a. o. den kraft som erfordras för att ur ett
lerprov av viss tjocklek stansa ut ett hål av 25 mm
diameter. Värdet av den sålunda erhållna kraften
divideras med den uppkomna cylinderformiga
brottytans storlek. Det så erhållna värdet å
skärhållfastheten är ett medelvärde, vilket med hänsyn till
provens ringa storlek och lerans plastiska natur
dock bör betraktas som ett brottvärde. Apparatens
/Ipparof får b es/åmn/rig
aw skårhål/fasthef hos /era (en/ B. Fe//sm’usJ
|/> SAo/o
I O 5 lOCm
Schemo/isk/
be/astn/ngsc/iagrom
Betos/ning—-
I \
1
Scrnno/iA forc/e/ning
ai/ skorspann ingen
t med
T - P
Fig. 1. Apparat för bestämning av skärhållfasthet hos lera.
a = hölje, k = kolv, c = mässingscylinder av samma diam. som
de som användas i kolvtaorret och i vilka proven tagas,
l = lerprov.
stora fördelar äro att försöken kunna ske med de i det
vanliga kolvborret upptagna proven samt att försöken
— på grund av provens små dimensioner (43 mm i
diam.) — kunna ske snabbt. Härigenom är det
möjligt att verkställa ett skärprov på mycket kort tid och
för en ringa kostnad, varigenom försöken kunna
utföras i stort antal och sålunda tillfälliga felkällor
elimineras.
Ingenjör Haug i Norge har utfört skärförsök med
en av honom konstruerad skärapparat med leror från
Norges västkust och därvid fått fram en kurva — fig.
3, heldragen linje — angivande ett samband mellan
Hs och t. För en typ av göteborgsleran har denna
Fig. 2. Anordning av apparaten för bestämning av
skärhållfastheten.
29 jan. 1938
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
