- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
18

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

löste därav (pc som fimktion av a>c. Maximum av
<pc är friktionsvinkeln. cp, och inträffar i glidytan,
AD. Härav beräknas den utglidande jordkilens vikt

(= y ■ ABD) = -ff .sin(a + f) + ^ + ’ cosjtt+g)
’ 2 eos (a å)

däri b är längden å glidytan.

Enkelt visas att detta är — y • A ADF. Härav
erhålles ytan å utglidande jordkilen ABC — A ADF,
vilket karakteriserar glidytan och ligger till grund
för Poncelets konstruktion.

Man kan emellertid direkt ur Colombs beräkning
visa samma sak.

Å fig. 12 är kraftskalan för kraftpolygonen
Qd — Rd — Jo väld så, att längden för Rn är lika
med längden av glidytan AD, kallad b ovan i
Reb-hanns ekvation. Enär vid Colombs beräkning
tpc = cp i alla ytor, kommer variationen d<x> i glid-

ytans lutning att giva en reaktion i denna yta, ADV
som även den bildar vinkeln q> med sin ytas normal.
I kraftpolygonen bildar därför reaktionen (RD-\-dRD)
vinkeln dæ med reaktionen Ru. På grund av att JD
är ett maximivärde, är JD = JDl varför RD och
(Rd dRD) skära varandra i D0. Man får nu A
fe2

A,D0M = — • dco, som även är = A ADDV Men

Li

y • A ADDt = dQD och dQD: QD -= A0M : A0 F„ = A
A0D0M: A A„D0F0. Som QD = y ■ ABC och A A0D0F0
A ADF, så är

ABC = A ADF.
Härmed är underlaget klart för Poncelets
konstruktion, och man kan vid studium av beräkningar
enligt den klassiska jordtrycksteorien slopa Rebhanns
beräkning, vilket är en påtaglig vinst, enär den är
tungrodd och i övrigt icke giver några praktiska
beräkningsmetoder av värde.

Något om moderna svens ka d ammbyggnader.

Av civilingeniör P. WILH. WERNER.

I jämförelse med de dammar av jätteformat, som
byggts och allt fortfarande byggas i många länder,
te sig våra svenska dammar ifråga om såväl höjd
som längd tämligen blygsamma. Detta hindrar icke,
att den svenska dammbyggnadskonsten är av stort
intresse. I det följande skola några av de
viktigaste av de tendenser, som för närvarande göra sig
gällande på det svenska dammbyggandets område, i
korthet beröras.

Vid planering och utförande av dammbyggnader,
liksom i fråga om de flesta andra byggnadsverk,
gäller det ju i första hand att taga hänsyn till
säkerheten och kostnaden. Av erfarenheten att döma,
torde säkerheten mot dammbrott i allmänhet varit väl
tillgodosedd här i landet. Likaså torde man kunna
säga, att utnyttjandet av material och övriga
resurser skett på bästa möjliga sätt, så att
anläggningskostnaden blivit skälig. Något som däremot hittills

vanligen i endast ringa grad beaktats vid
nybyggnader, äro åtgärder och anordningar för
underlättande av inspektion och event. reparation av även
svårtillgängliga konstruktionsdelar.

För närvarande gör sig en allmän strävan gällande
att redan vid utförandet av dammar och andra
vattenbyggnader i möjligaste mån tillgodose
underhållssynpunkten. Det mest radikala exemplet på denna
tendens erbjuder Stora Kopparbergs Bergslags a.-b:s
nu under byggnad varande kraftanläggning, Långhag
i Dalälven. Praktiskt taget alla vattenbyggnader i
hela denna anläggning ha för en mycket måttlig
till-läggskostnad kunnat göras tillgängliga för inspektion
och reparation i torrhet med användning av under
byggnadstiden för provisoriskt ändamål (såsom
fångdammar) utnyttjade bågsättar av järn.1*

En bild av dylika bågsättar, monterade framför en
utekovsöppning i Långhagsdammen, visas på fig. 1.
Monteringen av ifrågavarande bågsätt tog en tid av
endast ca ett dygn i anspråk. Det synes icke vara
tvivel underkastat, att man här för byggandet i våra
vattendrag erhållit ett värdefullt medel bl. à. för
nedbringande av byggnadstiden.

För planeringen av vattenbyggnader, speciellt
dammar och vattenkraftanläggningar, har på senare tid
ett nytt moment tillkommit, nämligen bombfaran i
fall av krig. Härvid synes huvudvikten i allmänhet
läggas på säkerställandet av en kontinuerlig drift för
industriens och kommunikationernas kraftbehov.
Ytterligare en synpunkt, som härvid är värd att
beaktas med tanke på fiendens intentioner, ligger i den
skräckstämning för ett event. dammbrott, som
befolkningen i en dalgång nedom en större
dammbassäng kan hysa. Här spelar dammtypen givetvis in i
ganska hög grad.

Någon allmän regel för val av lämplig dammtyp
med hänsyn till anläggningskostnaden kan icke
angivas, då nämligen anläggningskostnaden influeras

* Siffrorna hänvisa till litteraturförteckningen i slutet av
artikeln.

22 26 febr. 1938

Fig. 1. Bågsättar av järn i Ijånghagsdammen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free