- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

ser skulle förekomma, varför hr Fellenius meddelade,
att ämneskonferenser äga rum, men att sällan
några anmärkningar därvid förekomma. Hr Schlyter
ansåg ämneskonferenser vara en självklar sak för
samvetsgranna lärare och yrkade avslag på hr
Hansens förslag om ett särskilt uttalande om dylika. Hr
Hansen ville dock, med hänsyn till vad hr Fellenius
nyss sagt angående ämneskonferenser, att avdelningen
skulle understryka betydelsen av kontrollen över
lärarnas kurser.

Hr Schlyter föredrog därefter punkterna angående
anpassning, lärare och inträdesfordringar samt
underströk särskilt betydelsen av språkkunskaper och
utländska studieresor på ett tidigt stadium.

Hr Fellenius ville härvid understryka
kommitterades uttalande, att större antal studerande ej bör
tilllåtas, förrän högskolornas resurser ökas i
motsvarande grad. Talaren ansåg, att man gärna skulle
tilllåta större antal studerande, men inga eftergifter böra
göras ifråga om undervisningens kvalitet och sålunda
böra resurserna ökas i motsvarande grad.

Hr Ploman framhöll som förkämpe sedan gammalt
för nödvändigheten av humanistisk bildning,
betydelsen även för ingenjören härav och för språkkunskaper
även i fråga om det egna språket — såsom en nödvändig
barlast for den unge ingenjören i hans verksamhet i det
praktiska livet, där problemen i många fall äro mindre
rent tekniska frågor, men så mycket mera
teknisk-ekonomiska, teknisk-sociala och teknisk-finansiella — och
uttryckte sin tillfredsställelse med kommitterades
yttrande i detta avseende.

Tekn. dr Hjalmar Granholm instämde häri och
nämnde, att han vid anställning av ingenjörer även
ser på studentbetyget och bl. a. tar hänsyn till
språkkunskaperna. Enligt hans uppfattning hade Sveriges
ingenjörskår bruk för icke blott de speciella
matematikbegåvningarna utan i lika hög grad för de allsidigt
begåvade. Med hänsyn härtill borde redan vid
bedömandet av inträdesansökan till Tekniska högskolan
den sökandes kunskaper i modersmålet, främmande
språk och eventuellt även andra humanistiska ämnen
värdesättas högre än vad som nu är vanligt. En dylik
ändrad bedömningsgrund för de sökandes lämplighet
kunde även medföra, att de sökandes inriktning under
gymnasietiden ej bleve alltför ensidig.

Hr Schlyter meddelade, att kommitterades
uttalande om tillsättande av flera lärarebefattningar på
viss tid berodde på de goda erfarenheter, som ansågos
föreligga beträffande speciallärare, vilka tillsättas på
sex år. Beträffande professorerna ansågs detta icke
genomförbart. Pensionsåldern borde sänkas.

Civilingenjör Torsten Åström framhöll, att han
visserligen vore entusiast för humaniora, men tyckte
ändock att i diskussionen hade kommit att givas allt
för stor vikt åt språk och humanistiska ämnen. Det
är dock för att studera teknik som vederbörande söka
sig in på teknisk högskola.

Civilingenjör Herman Holmqvist underströk vikten
av seminarieövningar icke minst såsom övning i
svenska språket.

Ordföranden kapten Törd Lindblad erinrade om
författaren Lubbe Nordströms artikel i senaste numret
av Teknisk tidskrift, där det framhållits, att
ingenjörerna böra ta hand om flera uppgifter i samhället.
Det bör i utlåtandet tydligt uttalas önskvärdheten av

att antalet ingenjörer ökas. I detta avseende är
kommitterades uttalande angående ingenjörernas
sociala och ekonomiska ställning icke bra (tredje
meningen under rubriken om inträdesfordringar). Det
bör finnas så många ingenjörer att de räcka även till
chefsposterna.

Hr Hansen erinrade om att en ökning av antalet
studerande fordrar ökade lärarkrafter, ökade
byggnader och ökat anslag.

Civilingenjör Birger Dahlberg instämde häri och
meddelade, att han inom kommittén även framhållit,
att ökat antal vore önskvärt, men kommittén hade
stannat vid att kvaliteten framför allt bör bibehållas
och därför icke yrkat på ökat antal. Hr Dahlberg ansåg,
att man i utlåtandet inte kunde förbigå denna viktiga
fråga om antalet studerande, även om den måste
omnämnas med en mycket diplomatisk formulering.
Frågan är så stor att den egentligen fordrar en särskild
utredning.

Hr Pedro-Hellström anslöt sig till ordförandens
mening, att antalet studerande bör ökas men framhöll
att detta fordrar ökade resurser för de tekniska
högskolorna.

Civilingenjör Ulf Bjuggren framhöll, att man vid
en eventuell ökning av antalet studerande måste hålla
ögonen öppna för att en för stor ökning skulle kunna
skapa ett proletariat av väg- och vattenbyggare.

Hr Landberg påpekade, att det var fråga om att
godkänna eller ändra utlåtandet. Föreslog att man i
enlighet med vad hr Dahlberg nyss framhöll i
utlåtandet rent ut skulle säga, att frågan om antalet
studerande är så viktig och vittomfattande, att den kräver
en särskild utredning, varför kommittén ej på denna
punkt velat göra något positivt uttalande.

Hr Dahlberg föreslog att i utlåtandet skulle
tillläggas att bedömningsgrunderna för inträde vid
högskolorna offentliggöras.

Civilingenjör Harry Bernhard föreslog, att de
första två meningarna bibehållas, eftersom motsvarande
synpunkter under alla förhållanden komma att
framföras i varje diskussion om antalet studerande.

Med anledning av att några talare berört
bedömningsgrunderna för inträde vid KTH erinrade hr
Fellenius om att i § 77 av stadgarna för Tekniska
högskolan stadgas att större skicklighet i de för
undervisningen vid högskolan grundläggande ämnena skall
räknas den sökande till företräde. Vidare är under
"övriga meddelanden" i högskolans program uttryckt, att
särskild hänsyn tages till de sökandes betyg i matematik,
fysik, kemi och teckning.

Hr Dahlberg föredrog kapitel II: Speciella
synpunkter på undervisningsplanen vid Tekniska högskolan
i Stockholm samt föreslog strykning av kommitterades
uttalande att "Studiet av vissa av hållfasthetslärans
grundläggande teorier böra kunna göras grundligare
och mer omfattande, och byggnadsstatiken mer ägnas
åt kontinuerliga system och plattor, varjämte
fältövningar böra införas i jordtryckslära." Denna punkt
kan möjligen tolkas som en kritik av den nuvarande
undervisningen, vilket icke varit kommitténs avsikt.

Hr Fellenius meddelade, att han för ett par år
sedan i skrivelse till lärarkollegiet ifrågasatt inrät-

32

26 mars 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free