- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Major Fr. Ploman ansåg det vara av stor betydelse
att STF förblir en ideell förening. Det är inget ont
i att söka höja sin lön eller skaffa sig andra förmåner.
Men dessa strävanden böra ej sammanblandas med de
ideella strävandena utan behandlas särskilt. De
ungas önskemål och strävanden måste dock givetvis
beaktas med tanke på rekryteringen.

Ingenjör Christopher Sylwan erinrade om att STF:s
ursprung härledde sig även frän dåbenämnda
"Ingenjörföreningen" samt menade, att namnet
"Teknologföreningen" föredragits därför att man ville ha med
arkitekterna såsom ju ävenledes varande teknologer.
Föreslog att avdelningen valde sitt namn sådant, att
det passade in under benämningen "Svenska
ingenjörsföreningen" för hela föreningskomplexet.
Beträffande namnet "Svenska ingenjörsföreningen" gåve
detta fördelen att lätt och adekvat kunna översättas
till de mest betydande främmande språken, vilket
knappast kan ske med "Svenska teknologföreningen",
som direkt översatt kan väcka undran och
missförstånd ute i världen. Tal. trodde f. ö. att föreningens
kansli m. fi. sedan gammalt i praktiken utåt
använder en översättning av "Sv. Ingenjörsföreningen", ej
av "Sv. Teknologföreningen". Föreslog att
namnfrågan bringades inför teknologföreningen i sin helhet
med beaktande av det väsentliga, som uttalats under
den förevarande diskussionen.

Civilingenjör Torsten Åström framhöll gentemot hr
Grabe, att det är ett bestämt önskemål att varje
ledamot i STF även är medlem av någon avdelning.
Vid inval i STF bör under sådana förhållanden den
avdelning till vilken vederbörande sedermera i första
hand skall hänföras även i första hand yttra sig om
invalet. Föreningen bör givetvis även önska mera
allmänt tekniskt intresserade personer såsom
medlemmar, men dessa böra dock vara tekniker och därmed
lätta att hänföra till något fack. Kunna de ej det,
så äro de ej önskvärda i föreningen. Att % av de
från KTH utexaminerade tillhörde STF ville hr
Åström betvivla. Av senare årgångar vore det i varje
fall knappast hälften. Tar man även med Chalmers,
vilket är det riktiga om föreningen skall bedömas som
riksförening, bli siffrorna mycket lägre. Hr Åström
framhöll, att STF på ingenjörerna inte hade den
dragningskraft den borde ha. För 25—30 år sedan hade
den bestämt ett större anseende än nu. Då anslöto
sig praktiskt taget alla, som examinerades från KTH,
automatiskt. Nu är förhållandet ett helt annat. Med
anledning av att de yngres krav betecknas såsom
krassa framhöll talaren att bakom de yngres fråga
"vad fä vi för medlemsavgiften" även ligger en
idealitet och en önskan att stärka STF. Det av hr
Mag-nius framförda räkneexemplet fann hr Åström högst
berättigat såsom en saklig kritik och ansåg att ett
sakligt bemötande vore på sin plats. Hr Åström
yrkade bifall till namnförslaget "Svenska
ingenjörsföreningen" och uttalade att STF bör utgöra ett mera
allmänt sammanhållande band, och avdelningarna
göras så självständiga som möjligt.

Med anledning av den kritik som riktats mot hr
Traneus för dennes skrivelse, framhöll hr Birger
Dahlberg att Traneus, som ensam bland
landsortsrepresentanterna yttrat sig i denna fråga, hellre borde
uppskattas för sitt visade intresse och för skrivelsens
innehåll än klandras för dess form. Det minskade
intresse, som tyvärr visas teknologföreningen från
ingenjörernas sida, beror till stor del på den urvattning
av dess inre värde som skett genom bildandet av ett
stort antal specialföreningar var och en med sin
tidskrift. Detta har bl. a. medfört att industrien måste

fördela det stöd, som den annonsvägen kan ge landets
tekniska tidskrift, på ett mycket stort antal organ,
många av mycket litet värde. Det vore önskvärt att
få Teknisk tidskrift till landets stora, utåt
representativa språkrör, organ för teknologföreningen såsom
en riksförening av alla svenska
högskoleingenjörsföreningar och till vilket industrien kunde koncentrera
sin tekniska annonsering.

Hr Grabe meddelade med anledning av hr Åströms
yttrande att 67 % av från KTH utexaminerade och ca
35 % av från CTI utexaminerade ingenjörer anslutit
sig till STF. Hr Grabe framhöll att styrelsen alltid så
långt det med föreningens ekonomiska ställning varit
förenligt sökt tillgodose avdelningarnas anslagskrav,
samt trodde för sin del att styrelsen även i
fortsättningen skulle så göra.

Hr Wessblad instämde i praktiskt taget allt, som
sagts om Teknisk tidskrift, men framhöll att
tidskriften även är och måste betraktas som ett ekonomiskt
företag. Dess budget omsluter ca % million kronor,
medan STF:s budget stannar vid 150 000 kronor.
Anslaget på 10 000 kronor från STF kan således endast
obetydligt inverka på tidskriften. Herr Wessblad
framhöll att Teknisk tidskrift inte bör sluka andra
tidskrifter helst icke rena specialtidskrifter, ty de hava
både sitt berättigande och sin givna publik. -—
Däremot kunde det vara berättigat med någon
koncentration enär tidskriftsledan, dvs. ledan hos läsarna över
att behöva hålla så många tidskrifter på sina håll är
påfallande stark. Teknisk tidskrift strävar också i
denna riktning men det måste tagas försiktigt. —
Det är sant att STF är en både vertikal och
horisontell sammanslutning för ingenjörskonstens
främjare. Men när vi betraktas utifrån är det ingen som
uppfattar oss annorlunda än som en horisontell
sammanslutning och denna syn böra vi upprätthälla och
sedan inom oss fördela uppgifterna på de vertikala
facken.

Hr Magnius framhöll att det kunde vara farligt för
STF om föreningen ej beaktar intressefrågorna. Om
det utanför STF skulle bildas ett Svenska väg- och
vattenbyggares riksförbund med även ideella
intressen liksom SAR, och med en avgift av exempelvis 15
kronor, en avgift, som visat sig tillräcklig för ganska
effektiva föreningar, då kan det vara risk för att de
flesta nyutexaminerade väg- och vattenbyggarna inte
gå in i STF, utan i detta förbund. Beträffande den
inom VV relativt goda nyrekryteringen av yngre
påstod han att detta ej var enbart teknologföreningens
förtjänst utan den propaganda, som frän de yngres
sida gjorts bland de från KTH nyutexaminerade
ingenjörerna, för att genom ökat inflytande från de yngres
sida försöka reformera föreningen. Hr Magnius
anmärkte slutligen att i kommitténs hemställan även
borde ha tillagts en punkt 7 angående matserveringen,
vars trivsel för närvarande lämnade en del övrigt att

Byråchefen K. A. Fröman menade att det finns
intressefrågor som STF kan behandla, men även
sådana som STF ej bör behandla. Föreningen består
både av arbetsgivare och arbetstagare och är över
huvud synnerligen heterogen. Hr Fröman efterlyste
ett konkret förslag på hur högskoleingenjörer skola
sammanföras i ett riksförbund och framhöll att en
förening i en mindre stad icke kan utgöras av enbart
högskoleingenjörer.

Civilingenjör Harry Bernhard framhöll med
anledning av hr Bjuggrens kritik att kommittén inte ansett

36

26 MARS 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free