- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vagoch Vattenbyggnadskonst

medverka till att bibringa de unga väg- och
vattenbyggarna en ökad föfståelse av betydelsen för dem att tidigt
ansluta sig till Svenska teknologföreningen och särskilt
till dess avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst för
att därigenom bidraga till sammanhållningen och det
goda kamratskapet inom yrket.

Viksbergs säteri den 24 mars 1938.

Wohnar Fellenius."

Kamratfesten.

Aftonen före det ovan refererade högtidsmötet hade
VV-avdelningen anordnat en kamratfest i teknologernas
kårhus. Cirka 125 medlemmar och ett 50-tal teknologer
från V-sektionens tredje och fjärde årskurser bänkade
sig kl. 20,15 i studentkårens matsal med placering i
5-årsgrupper efter examensår, så att det var idel
bekanta, som kommo i varandras grannskap. Då många
hade infunnit sig utan föregående anmälan, hade
klubbmästaren, civilingenjör Nilsfolke Dahlgren, ett
maktpåliggande arbete med att bereda platser åt alla. Så snart
glasen blivit fyllda, började sången ljuda, och
teknologernas vältränade röster dominerade helt. En speciell
sångbok för väg- och vattenbyggare hade utgivits till
förmån för V3:s studieresa. VV-avdelningen har
försäkrat sig om ett antal exemplar av sångboken i avsikt att
hålla dessa tillgängliga vid kommande samkväm. När
måltiden led mot sitt slut, tog ordföranden,
vattenrättsingenjör Richard Smedberg, till orda:

"Det finns nog en och annan av oss
1800-talsgengånga-re, som ikväll för första gången gästar studentkårens
hem. Vi uttrycka vår glädje över att Ni lyckats med det
vi ivrigt åtrådde ocli därför vill jag berätta en episod
från sekelskiftet, då vi med ungdomlig glöd stredo för
att få till stånd en kår.

En dag blev min oförgätlige, bortgångne vän, Wilhelm
Graneli, och jag kallade till rektor Robert Dahlander,
väg- och vattenbyggare från Marieberg. Han förehöll
oss det olämpliga i att vi, bildningens fanbärare, kunde
visa fackföreningstendenser. Vi åberopade förgäves, att
studenterna vid universiteten av ålder varit
sammanslutna. Och vi skildes med orubbade uppfattningar.

Följden blev, att vi ålades uppsöka högskolans
styrelseordförande, generaldirektör Rudolf Cronstedt, även
han av förnämlig Mariebergs-årgång. Den ädle gamle
mannen var djupt bekymrad över vårt tilltag, men vi
ansågo oss fortfarande ha rätt.

Mina herrar, det eviga problemet: gammal mot ung.
Vi ha känning av det nu, och Ni unga skola en gång
erfara detsamma. Men det är ingenting att misströsta
om. Ty den mogne mannen är i grund och botten
densamme som pojken var årtionden tidigare, och det
kanske Ni skola erfara i kväll. Och framför allt, vårt
yrke har sådana härliga uppgifter för oss alla, att det
binder oss starkt samman.

Släpp därför gäcken lös, vi räds ej för blandad sång
av vanvördiga trubadurer. Skål för yrket och
kamratskapet!"

Civilingenjör Erik Po)ko-Hellström, mera känd som
Don Pedro, anordnade en "jubileumstävling" mellan de
olika borden, varigenom han lyckades frånnarra de
närvarande inte mindre än kr 230: 25, vilket belopp sedan
av det vinnande bordet, "jubileumsbordet",
överlämnades till teknologerna för deras studieresa.

När man hunnit till kaffet, begynte aftonens
huvudnummer den teknologiska doktorsdisputationen, varvid
Dön Pedro försökte försvara sin avhandling om huruvida
ingenjören hör ha en livsåskådning och i så fall hurudan.
Respondenten tog mod till sig, tog av sig rocken samt
placerade sin avhandling på pulpeten och sig själv på en

aftssi

iÄiis : %

Don Pedro försöker försvara sin doktorala
avhandling- om huruvida ingenjören bör hava en
livsåskådning och i så fall hurudan.

stol (för att kunna se över den digra avhandlingen,
som egendomligt nog var bunden i ett vackert
kalvskinnsband från Sonessons maskinaffär i Malmö).

Ehuru det är förenat med de största vanskligheter,
att söka återge de djupsinnigheter, vilka respondenten
i riklig mängd strödde för auditoriet, anse vi oss dock
böra göra ett försök att ge våra landsortsmedlemmar
en om än svag föreställning om den nu följande aktens
förlopp. Valda delar av respondentens högfilosofiska
tal löd som följer:

I denna vår väg- och vattenbyggnads- största
ingenjörssammanslutning dryftas ju vanligen tekniskt-ekonomiska
eller tekniskt-vetenskapliga problem enligt den typiskt
känslofria men empiriskt-regulativa metod, varifrån
ingenjören endast avviker i Teknisk tidskrift och
Byggnadsvärlden, sedan han dessutom blivit professor. Den
empiriskt-regulativa principen utgör för ingenjörens
"an sich"-världsåskådning det
kunskapsteoretiskt-meta-fysiska fundamentalbegrepp, vartill min 25-åriga i
tysthet bedrivna filosofiska forskning resulterat i och med
föreliggande blygsamma avhandling.

Den naturvetenskapliga empirismens föregångare äro
Galilei och Keppler och deras filosof är Bacon, ett namn
som numera snart sagt är på var mans tunga. Först
genom de engelska erfarenhetstänkarna Hobbes, Locke,
Berkley och Hume banas vägen till möjligheten av en
för ingenjören acceptabel livsåskådning och vill jag
därför uttala min tacksamhet till engelska regeringen för
den hjälp beträffande förarbetena till min avhandling,
som nämnda herrar för ca 200 år sedan lämnade. Jag
vill även erinra om den tvivlande Cartesii: "Cogito ergo
sum" ("jag tänker, alltså summerar jag") och La
Mettries stora verk 1748 "L’homme machine", vilket
betyder ångmaskin samt naturalisten Rosseaus "Emile",
dvs. på svenska Emil och de parallella tyskarna Lessing
och Herder samt slutligen den kritiska filosofiens nestor
Emanuel Kant. Hos Kant, ingenjörsfilosofiens svärfader,
finner man även uttrycket regulativ idé. Friheten t. e.
är enligt honom en regulativ idé. En sådan innebär
inom det praktiska området en som — om-uppfattning.
Betrakta friheten, sanningen, ädelmodet som om de
existerade!

23 april 1938

49

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free