- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
54

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

särskilda yttrande tillåtit mig framhålla att den är av
stor betydelse. Även VV-styrelsen har varit av den
meningen.

Angående frågan om remisser och föreningens s. k.
tyngd bakom svaren vill jag som exempel erinra om när
STF skulle avge yttrande över förslag till
omorganisation av länsarkitektväsendet. Föreningen ville tillsätta
en kommitté bestående av arkitekter och väg- och
vatten-byggare. — Det kan synas egendomligt att väg- och
vattenbyggare skulle vara med när det gällde
länsarkitektsväsendet, men när man tittade närmare på frågan
befanns det vara helt naturligt. — Denna kommitté kunde
emellertid ej enas om ett uttalande utan det tillsattes
två kommittéer, en av väg- och vattenbyggare och en av
arkitekter. Dessa kommittéer avlämnade sedan var sitt
utlåtande och dessa expedierades av STF:s styrelse.
Det kan icke vara ägnat att ge någon pondus åt STF,
att den till en myndighet sänder en "kapprock"
innehållande ett utlåtande med en viss synpunkt och sedan
i samma fråga sänder ännu en "kapprock" och ett
utlåtande med en delvis motsatt åsikt.

Frågan om vår avdelnings organisation liksom
remissförfarandet hänger nära samman med arkitekternas
ställning inom STF och hela det föreningsmässiga
samarbetet mellan arkitekter och väg- och vattenbyggare.
Förutom SAR ha ju arkitekterna för närvarande även
en s. k. lojal avdelning inom STF, som dock delvis
verkar som självständig förening. Denna senare anser jag
böra helt lösas från STF. Sedan skall det säkerligen
bli ett mycket gott samarbete mellan arkitekter och
väg-och vattenbyggare även föreningsmässigt. Om vi nu ha
den uppfattningen att vi genom vår utbildning äro
särskilt lämpade att omhändertaga vissa
verksamhetsområden, måste vi allvarligt se till att dessa icke
inkräktas av andra. Vi måste kunna upptaga en saklig
strid härför mot såväl arkitekter som lantmätare och
jurister och för detta kräves en slagkraftig organisation.
Även om detta hittills icke har märkts så mycket, så
måste det för framtiden och dess frågor snarast ordnas
därmed, om vi icke vilja komma i efterhand.

Kapten Robert Bjuke ifrågasatte, om ej spörsmålet
om inkomna remissers handläggning givits ett alltför
stort utrymme i diskussionen om avdelningens
organisation. Förfarandet vid remissers besvarande vore väl
närmast en ordningsfråga, som lätt borde kunna
ordnas ändamålsenligt samt i och för sig knappast
motiverade omfattande reformer av organisatorisk art.
Garantier kunde säkerligen på annan väg erhållas mot ett
förfarande, som visat sig kunna leda till de
betänkliga konsekvenser, varpå exempel anförts under
diskussionen. Frågan om sättet för behandlingen av
remissärenden, avseende gränsområden mellan skilda
avdelningar löstes emellertid ej därigenom, att avdelningarna
erhölle större självständighet. Det föreföll naturligt, att
i dylika fall gemensamt yttrande utarbetades genom
vederbörande avdelningars försorg, eventuellt i
samarbete med huvudföreningens presidium.

Beträffande frågan om avdelningarnas
organisationsform vore det givetvis i sin ordning, att envar av de
skilda avdelningarna sökte finna en ur sin synpunkt
ändamålsenlig lösning därav. Den slutliga
fastställel-sen av organisationen borde dock, enligt talarens
mening, helst ske i ett större sammanhang, omfattande
huvudföreningen i dess helhet med samtliga avdelningar.
Detta gällde i viss mån även namnfrågan, åtminstone
vad namntypen beträffar. Vid en omorganisation borde
man framför allt söka förebygga en utveckling, ledande
till att soliditeten hos huvudföreningen såsom
sammanlänkande central enhet uppoffrades. Det vore
önskvärt, att VV-avdelningen härvid i sin mån bidroge till
en lycklig lösning.

Ordföranden meddelade, att när 1887 års stadgar
för ’STF antogos, vilket innebar att avdelningar fingo

bildas inom föreningen, trodde många att det skulle bli
föreningens undergång. Det torde vara tack vare
uppdelningen på avdelningar, som föreningen nått den
styrka den har. Första gången frågan om
föreningsnamn för VV-avdelningen diskuterades var för omkring
35 år sedan och sympatierna voro då stora.

Som exempel på att remissfrågan verkligen är ett
bekymmer omnämnde ordföranden att STF för en del år
sedan behandlade en fråga som berörde 2 avdelningar.
Därvid tillsatte de bägge avdelningarna var sin
kommitté och för att sammansmälta dessa båda kommittéers
yttrande till ett tillsatte sedan föreningen en kommitté.
Resultatet blev ett ganska urvattnat utlåtande.

Hr Åström framhöll, att det ännu var en olöst
fråga, huru avdelningen A skall fungera, om den skall
finnas inom föreningen. Från STF:s styrelse hade
tidigare uttalats som önskemål, att avdelningen A själv
skulle föreslå någon lösning i detta avseende. Slutligen
framhöll hr Åström att STF:s styrelse endast bör
behandla de stora gemensamma frågorna.

Med anledning av hr Åströms yttrande omnämnde
ordföranden, att avd. A meddelat, att den icke ämnade
inkomma med något förslag, förrän VV-avdelningen
avlämnat sitt förslag.

överingenjör Herman Jansson ansåg, att vad som
framkommit angående remissfrågan tydde på att ett
missförhållande förelåg. Vi ha antagit stadgar och
genom att ändra namn kunna vi ej få bort
misshällig-heterna. Frågan är intern och måste avklaras inom STF
liksom alla tvister mellan avdelningarna. Härvid bör
hänsyn tagas till hr Åströms synpunkter.

Hr Fellenius framhöll, att i arbetsordningen icke
intagits något om samarbete med andra avdelningar och
rättighet att i vissa fall handla fritt. Ett tillägg härom
borde ev. göras i arbetsordningen eller stadgarna.
Vidare erinrade han om, att det vid sidan av stadgarna
finnes en av stora styrelsen antagen instruktion
angående behandlingen av remisser.

Civilingenjör Anders Hjelmér föreslog, att
avdelningen skulle till STF föreslå, att föreningens namn
ändras till Svenska ingenjörsföreningen. Detta namn
motsvarar nämligen bättre föreningens ställning såsom
Sveriges främsta ingenjörsförening än det nuvarande,
vilket ju tillkom såsom namn på en sammanslutning av
studerande vid K. T. H. Genom en sådan ändring skulle
vidare en bättre utgångspunkt erhållas för den
fortsatta diskussionen om avdelningens namn. Den av
föreningen nyligen tillsatta kommittén för
organisationsfrågor väntar ju enligt uppgift på initiativ från VV och
det vore därför av största betydelse att vi inte genom
ett uppskov hejdade hela utredningen.

Kapten Carl Hellström frågade om det verkligen
fanns några olägenheter av praktisk art med namnet
Svenska Teknologföreningen. Om så ej vore fallet borde
det gamla namnet bibehållas.

Civilingenjör Gunnar Hult erinrade med anledning
härav om tidningarnas sätt att referera Svenska
Teknologföreningens årsmöte under rubrik "Teknologernas
kongress", vilket måste ge allmänheten intryck av, att
elevkåren vid K. T. H. och ej Sveriges civilingenjörer
hade årsmöte. Den vägande synpunkten vid val av
namn borde vara, att den stora allmänheten av
föreningens namn kunde avgöra, vilka yrkesgrupper föreningen
representerade, och att detta ej borde vara förbehållet
ett fåtal, som voro initierade i föreningens traditioner.
Föreslog att avdelningen skulle ingå till ’STF:s styrelse
med skriftlig anhållan om namnbyte snarast, då
avdelningen i annat fall skulle se sig tvungen att för sin del
antaga ett namn, inneslutande ordet "ingenjörsförening".

Civilingenjör Ulf Bjuggren trodde inte att frågan
skulle lösas bättre genom en cirkulärskrivelse än genom
beslut av de närvarande. Namnfrågan är nämligen i
hög grad känslobetonad, men även sakskäl måste givet-

54

23 april 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free