Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag och Vvttenbyggnadskonst
vis anläggas. Det torde vara ganska svårt för de som
erhålla skrivelsen och ej deltagit i diskussionen att rätt
bedöma sakskälen. För övrigt måste det väl anses att
de närvarande ha fullmakt att besluta. Det är viktigt,
att beslut fattas, så att frågan kan vidarebefordras, ty
varje dröjsmål kan kanske mångdubblas i föreningen.
Tyngdpunkten av föreningens arbete ligger ju på
avdelningarna. Det bör då vara bättre för föreningen desto
livaktigare avdelningarna äro. Men ett eget
förenings-namn kan ej skada, endast befrämja avdelningen och
kommer följaktligen även föreningen tillgodo.
Sedan herrar Bergelmer, Åström och Fellenius
framhållit vissa synpunkter fattade avdelningen beslut
i enlighet med protokollsref. på annan plats i detta häfte.
I samband med omröstningen angående de olika
förslagen till namn för VV-avdelningen framfördes i
huvudsak följande synpunkter:
Civilingenjör Erik Pedro-Hellström framhöll, att
det inte torde gå att nu genomföra namnet "Sv.
Civilingenjörsföreningen" men däremot namn av typen "Sv.
Civilingenjörsföreningen för byggnadsteknik", "Sv.
Civilingenjörsföreningen för väg- och vattenbyggnad" eller
liknande kombination. Han meddelade, att avdelningens
styrelse ansett, att det borde framgå av namnet att det
gällde en förening av högskoleingenjörer, vilket nu
torde vara praktiskt genomförbart, sedan även Chalmers
blivit högskola. Ett dylikt föreningsnamn behöver icke
utgöra hinder för att även andra, vilka gjort
förtjänstfulla insatser på vårt fackområde, kunna vinna inträde.
Detta bör tvärtom eftersträvas och torde väl knappast
kunna undgås, så länge i stora föreningens stadgar
beträffande inval finnes den formuleringen som nu i § 2,
6:e stycket. Namnet är väl mindre till för
medlemmarna än för att utåt visa föreningens principiella art.
Kapten Hilmer Melin anhöll, att styrelsen måtte
indela namnförslagen i grupper efter resp. namntyper,
så att man kunde rösta i första hand på en viss grupp och
i andra hand på ett bestämt namn inom denna grupp.
Hr Fellenius ansåg, att "Svenska
ingenjörsföreningen för väg- och vattenbyggnadskonst" borde medtagas i
namnförslagen.
Hr Bjuke framhöll, att cirkulärskrivelsen även
borde innehålla kompletterande förklaringar till
upplysning för dem, som ej haft tillfälle att närvara vid
diskussionen. Envar borde även, sedan han röstat på
något av de upptagna namnförslagen, vara berättigad
att därutöver lämna eget förslag.
Hr Åström menade, att "Sv.
civilingenjörsföreningen" kunde vara med bland namnförslagen så att man
fick veta hur stort intresse som funnes därför. Är
intresset stort, så är det ju en sak, som är värd att strida
för. Det torde dock tyvärr vara ett år för sent nu sedan
civilingenjörstiteln i sin felaktiga användning numer
även anammats av Chalmers högskola.
Hr Fogelmarck ansåg, att namnet "Sv.
civilingenjörsföreningen" ej borde medtagas. Det skulle förrycka
omröstningsresultatet emedan alla de röster, som detta
förslag skulle få, vore bortkastade, eftersom förslaget
ej är genomförbart.
Hr Hult ansåg det "romantiska" namnet "Svenska
Civilingenjörsföreningen" (utan något tillägg) olämpligt,
då den stora allmänheten ej av namnet finge besked om,
vilken yrkesgrupp föreningen representerade.
Sedan ett par slutrepliker framförts, förklarades
diskussionen avslutad. D-son.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för
Väg-och vattenbyggnadskonst hade måndagen den 14 mars
19 38 ordinarie sammanträde.
Sammanträdet, som var besökt av ca 200 personer,
hölls i föreningens lokal under ordförandeskap av
vattenrättsingenjör Richard Smedberg.
Till sammanträdet hade inbjudits ledamöterna i
avdelningen för Mekanik, 1937 års sakkunniga rörande
trafiksäkerheten, K. A. K., vägingenjörerna samt
deltagarna i den högre kurs i vägbeläggningsteknik, som
påbörjats samma dag.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos civilingenjör Gustaf Dahlberg och kapten Sten
Ekelund.
Enligt inkomna förslag och på styrelsens tillstyrkan
invaldes i avdelningen föreningsledamöterna
civilingenjörerna Anders A. Cronström, Arnold Fredin, Hans
Fryk-man, Christer Möller, Daniel Norén, Bertil E. Nylin och
Erik Tigerström samt direktör Sten Westerberg,
samtliga bosatta i Stockholm utom Fredin, bosatt i Lidingö.
Ordföranden lämnade följande meddelanden:
Ahlsellska resestipendiet sökes av tio medlemmar.
Anslutningen till den av avdelningen anordnade
högre husbyggnadskursen är synnerligen stor. Antalet
deltagare i Stockholmskursen är 199 och i
landsortskursen 39 och till den senare väntas flera deltagare.
Detaljprogram för TIII:e internationella
vägkongressen. som kommer att hållas i Haag instundande sommar
17’ juni—6 juli (med utflykter) har nu inkommit och
finnes tillgängligt på föreningens kansli, där även
anmälningsblanketter tillhandahållas. Deltagarna erhålla
25 % rabatt på biljettpriser för resa med järnväg och
10 % för flygresor. Svenskar slippa passvisering.
Ett extra avdelningssammanträde i Göteborg planeras
till den 23 april.
Minnesskriften med anledning av avdelningens
50-årsjubileum är färdig och utsändes denna vecka till
medlemmarna och till dem som inbjudits till jubileet.
Ordföranden hälsade avdelningens gäster välkomna
och överlämnade därefter ordet till kvällens förste
föredragshållare, väginspektör Knut Kinch, som lämnade en
redogörelse för de under innevarande år utfärdade
normalbestämmelserna för vägbyggnader, med tillhörande
normalsektioner, som skola ersätta de
normalbestäm-melser och normalsektioner, som av Kungl. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utfärdades i slutet av år 1931.
E’n artikel rörande de nya normalbestämmelserna och
därmed sammanhängande spörsmål är avsedd att införas
1 tidskriften.
■Sitt. tack till föredragshållaren utformade
ordföranden sålunda: Bland de många frivilliga krafter, som
motivera vår avdelnings tillvaro, är föredraganden en.
Hans förtrogenhet med de spörsmål, som nyss handlagts,
är stor, varför anförandet varit mycket lärorikt.
Efter en stunds paus fortsatte sammanträdet med ett
med ljusbilder illustrerat föredrag av tekn. dr Nrr.s
Gustafsson.
Hr Gustafsson omnämnde, att antalet bilar i Sverige
nu är omkring en kvarts million och fann det inte
otroligt att denna siffra under de närmaste åren kunde
fördubblas, ett förhållande som borde inverka på
utformningen av vägarna. Genom att vid projektering av
vägar taga hänsyn till det större arbete, som bilen måste
uträtta på en backigare och krokigare väg, kunde det
visa sig ekonomiskt motiverat att anlägga mycket
dyrbara vägar. Skulle man bara göra det
tankeexperimentet, att vi skulle få en permanent byggd bilväg på
sträckan Stockholm—Göteborg—Malmö—Jönköping—Stockholm—Sundsvall, så blev detta en väglängd av ungefär
2 000 kilometer. Räknas med en trafikintensitet av
1 000 fordon per dag kan de vinster man skulle göra på
denna väg enligt en försiktig beräkning uppskattas till
25 à 30 mill. kronor per år. Anläggningskostnaden
skulle väl kunna hålla sig något över 500 mill. kronor.
Det skulle sålunda vara en rätt god ränta på de pengar
som skulle läggas ner.
23 april 1938
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
