- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

större upplysningar om materialet, än vad en
bestämning, motsvarande en enda punkt på kurvan kan ge.
Några exempel på vanligen
använda känslighetstal äro
t. e. följande:

1) Förhållandet mellan
penetrationstalen vid 38°C
och 25 °C, båda
bestämningarna gjorda med 100 g
belastning under 5 sek.

2) Skillnaden mellan
penetrationen vid 41,6°C,
50 g, 5 sek. och kvoten av
penetrationerna vid 38°C,
100 g 5 sek. och vid 25°C,
100 g 5 sek.

3) För låga
temperaturer: förhållandet mellan
penetrationerna vid 25°C,
100 g 5 sek. och 0°C, 200
g 60 sek.

För atmosfärtemperatur:
förhållandet mellan
penetration vid 25°C, 100 g 5
sek. och
mjukningspunk-ten enligt R. B.

För höga temperaturer:
förhållandet mellan
viskositeten enligt Furol vid
135°C och penetrationen
vid 25°, 100 g och 5 sek.

Utan tvekan hava dessa
känslighetstal i många fall
gjort utomordentliga tjän-

Tempera -f-ur

Fig. 1.
Penetrations-temperaturdiagram med kurvor, representerande en
blåst och en ångdestillerad asfalt med
samma penetration vid 25°C men
skilda penetrationer vid alla andra
temperaturer.

Fig. 2. Hoepfner—Metzger-diagram utvisande sambandet mellan åtta vanliga
provningsmetoder. De sneda linjerna representera en tjära och en asfalt.

58

28 maj 1938

ster när det gällt att bedöma ett bindemedels
användbarhet. Ju större temperaturkänsligheten är, dess
svårare är det att avpassa bindemedelsmängden så,
att ej massan blir för mjuk under sommarvärmen
eller rent av ger upphov till utsvettningar eller
blödningar.

Den andra metoden, dvs. karakteriserandet av
temperaturkänsligheten med en kurva eller motsvarande
ekvation börjar allt mer att komma till användning.
Fig. 1 återger penetrationstalen för två asfaltsorter
i ett penetrationstemperaturdiagram. Asfalterna lia
som synes samma penetration vid 25°, 100 g och 5
sek. men känsligheten för temperaturförändringar
åtskiljer fullständigt de två sorterna. Uppritas
penetrations-temperaturkurvorna i ett logaritmdiagram
erhållas räta linjer, vilkas lutningar utgöra ett annat mått
på temperaturkänsligheten. (Pfeiffer och Doormaal.)

Tyskarna Hoepfner och Metzger ha konstruerat ett
diagram enligt fig. 2, i vilket varje bitumensort kan
karakteriseras av en lutande rät linje. Med hjälp
av detta diagram kan man, sedan ett par data
bestämts, få ut ett stort antal av de andra tal, som
hittills använts för karakterisering av bitumina. Detta
diagram äger dock giltighet endast vid relativt låga
temperaturer och inom ett så begränsat
temperatur-område, att viskositeten inom detta ändrar sig linjärt
med temperaturen.

Amerikanaren E. O. Rhodes har uppgjort ett annat
diagram, fig. 3, för underlättande av jämförelser
mellan. tre olika mjukningspunktbestämningar och ej
mindre än 16 vanligen förekommande
viskositetsbe-stämningar. Som synes ha 9 olika instrument kommit
till användning och bestämningarna, alla
standardiserade, ha utförts vid följande 12 temperaturer:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free