Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Hamnöveringenjör Petterson föreläser, omgiven av
arbetschefen Arfwidsson och referenten.
Av skäl, som vi alla veta, möter det nästan
oöverstigliga svårigheter att förlägga sammanträdena utom
Stockholm, men det är nödvändigt att försöka.
När vi därför mottogo uppmaning från Göteborg
att beskåda de märkliga arbeten, som pågingo, ville
avdelningens styrelse gärna tillmötesgå, så mycket
mer som jubileumsåret innebär särskilda förpliktelser.
En solig lördagsmorgon (1938, 23/4) kl. 9 möttes
sålunda i Göteborg ca 120 deltagare, av vilka omkring
hälften utsocknes från Arboga, Borås, Eskilstuna,
Gävle, Halmstad, Hälsingborg, Karlstad, Malmö,
Mariestad, Mölndal, Norrköping, Nässjö, Stockholm,
Uddevalla, Ängelholm m. fi. orter. De tillhörde
Svenska teknologföreningens och Tekniska samfundets
avdelningar för väg- och vattenbyggnad samt Tekniska
föreningen i Borås.
Det gällde landets största pågående brobygge, som i
detalj visades av brobyggnadschefen H. E. Nilsson och
hans ingenjörer. Hamn direktör Gotthard Dieden har i
Teknisk tidskrift väg- och vatten 1938, 26/3, h. 3, s.
25—30 skildrat det utomordentligt intressanta arbetet.
Sedan kom turen till de senaste årens kaj- och
magasinskonstruktioner, som i instruktiva föredrag
behandlades av hamnöveringenjören Knut E.
Petterson. Studiet underlättades av uppsatta ritningar från
de olika arbetsplatserna. Början gjordes med
Gull-bergskajen, varpå båtar förde oss över till Hisingen,
där bl. a. ett magasin i frihamnen tilldrog sig intresset.
Med den nymodiga motorbussbåten Disa bar det
så västerut mot älvmynningen till Ryahamnen med
bl. a. intressanta dykdalbkonstruktioner.
Den under byggnad varande Lindholmshamnen
gladde oss även med en hel del tekniska finesser,
varpå vi fördes in i trängseln bland båtar av många
typer och nationaliteter, som vänta på hjälp vid
Götaverken.
På utsatt klockslag gled så en 15 000-tons lastbåt
för grekiskt rederi ut på älven, där kolossen
infångades av påpassliga bogserbåtar. Det var 4:e
sjösättningen i år och omedelbart skulle bädden tas i
anspråk för fortsatt nybyggnad.
En kort återfärd till staden efter 4 timmars
intressant studium.
På Palace Hötel i Fürstenbergska galleriet avåts
lunchen —- 75 deltagare — varvid utsocknes voro
hamnstyrelsens gäster. Hamndirektör Dieden
erinrade i sitt hälsningstal om det goda samarbetet mel-
Brobyggnadschefen Nilsson klargör en detalj för
hamndirektör Dieden, överste Fogelmarck, major Nilsson och arbetschef
Arfwidsson.
lan de tekniska föreningarna och underströk vikten
av att ingenjörerna ej blott skola ägna de tekniska
spörsmålen omvårdnad utan jämväl de samhälleliga.
I tacktalet begagnade referenten tillfället att
protestera mot Vilhelm Mobergs skådespel "Våld", som
i dagarna uppfördes på den förnämliga stadsteatern
i Göteborg. I 2:a akten förklarar nämligen den
unga ingenjörsfrun, att när männen påstå sig skola
besöka teknologföreningens sammanträden utgör
detta blott en förevändning för otrohet.
Efter en kort "fritid" samlades vi ett 70-tal till
sammanträde i Grand Hötel Haglunds festvåning.
Major vvk Gösta Landby tjänstgjorde därvid för l:a
gången som ordförande i Tekniska samfundets
avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. Tvenne
instruktiva föreläsningar höllos av brobyggnadschefen
H. E. Nilsson om "Götaälvsbron" och av arbetschefen
J. H. Arfwidsson om "Hamnbyggnadsarbeten i
Göteborg under senare år."
Följde slutligen middagen med ett 60-tal
deltagare, avslutad med en biografföreställning
(Götaälvsbron).
Referenten hade förmånen att framföra allas tack
för vad vi fått lara. Därvid framhölls, att staden vid
Sveriges mäktigaste älvmynning är den svenska
vattenbyggnadsteknikens klassiska mark. Ingen stad i
detta land har en så levande hamn som Göteborg.
Den ingår i stadsbilden på ett enastående sätt och
den skänker en förnimmelse av arbetsglädje och
livsduglighet som intet annat tekniskt verk. Alla veta
vi vilket högklassigt ingenjörsarbete, som möjliggjort
denna hamns utveckling. I anslutning till hamnen
ha vi det säregna kanalsystemet, tillkommet på
1600-talet under medverkan av dåtidens yppersta
vattenbyggare, holländarna. Vidare erinrades om den epok,
som vattenledningstekniken kan berömma sig av när
Richert i början av 1890-talet vid Alelyckan började
tillverkningen av konstgjort grundvatten. Slutligen
framhölls hurusom brobyggande i rättslig mening
även kan vara vattenbyggnad, varför Göteborg just
nu intager första rummet med Götaälvsbrobygget.
Det framstod därför som ett verkligt behov att få
förlägga en del av 50-årsjubileet till rikets t. v. andra
stad och slutade talaren med en hyllning till
kamraterna, vilka i Göteborg med uppland hedra
väg-och vattenbyggarens samhällsgagnande yrke.
Richard Smedberg.
62
25 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
