- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

banketter skola utföras, där detta kan anses påkallat
på grund av särskilda förhållanden, såsom för
underlättande av snökörning och i övrigt där det kan ske
för rimliga kostnader. Där vägrenar eller
skydds-banketter ej anordnas, skola vägslänterna vid vägar
av byggnadstyp I givas en lutning av 1 : 3, eljest 1 : 2.

Fig. 1—3 visa exempel på huru vägsektionerna
normalt avses att utbildas vid bank och skärning för
olika utförandesätt vid 6 m vägbredd.

Av särskilt intresse kan vara att påpeka den
avrundning, som angivits vid slänternas anslutningar
med horisontella plan, och vilket från visst håll
ansetts vara av särskilt stor betydelse för vägsektionens
bättre inpassning i terrängen samt för förmedling
av övergången från dennas skarpa, geometriska
linjer till naturens mera mjuka linjer.

Normalsektionerna upptaga typritningar för
vägarnas utförande vid olika markförhållanden och
har därvid särskild uppmärksamhet ägnats åt
förhållandena vid tjälskjutande mark. I detta syfte har
inom styrelsen jämväl utarbetats "Anvisningar om
åtgärder till förhindrande av tjälskador vid väg".
Uti dessa behandlas tämligen ingående de problem,
som sammanhänga med tjälskjutningar och de
åtgärder, som med anledning därav böra vidtagas.

Vidare hava i normalsektionerna medtagits
typritningar för olika slag av trummor, täckdiken och
skyddsräcken, varigenom vissa detaljer i fråga om
dessas utförande standardiserats.

Beträffande planläggning av vägar hava uti
normalbestämmelserna tämligen utförligt angivits de
riktlinjer, som härvid böra följas.

Sålunda föreskrives, att hänsyn skall i möjligaste
mån tagas icke endast till samfärdselns nuvarande
behov utan även till dess sannolika utveckling, så att
en eventuell framtida utbyggnad kan ske, utan att
redan utförda arbeten därvid onödigt tillspillogivas.
Med anledning härav påpekas vikten av att dels
beakta de olika trafikslagens behov av säkerhet ocli
snabbhet samt av skilda banor, dels redan från början
reservera tillräckligt markområde för vägens
framtida utbyggnad. En sådan progressiv utbyggnad kan
ske på olika sätt, och i normalsektionerna har å
särskild ritning lämnats exempel härpå, fig. 4.

Därjämte erinras om, att vederbörlig hänsyn skall
tagas till de praktisk-ekonomiska och allmänna
intressen, som kunna påverka vägens sträckning eller
tillkomst, allt i den ordning och omfattning, som i
varje särskilt fall kan anses berättigat och av
förhållandena påkallat. De intressen, som härvid
åsyftas, äro främst riksförsvaret, bebyggelse,
jordbruk, industri, skogshantering, turisttrafik, forn- och
kulturminnesvård, naturskydd och dylikt.

Då den sammanlagda kostnaden för en vägs
anläggning och underhåll samt trafikarbetet å
densamma bör vara så låg som möjligt, påpekas, att vid
vägs planläggning skall eftersträvas en lösning, som
uppfyller denna fordran. Detta kan givetvis icke
till-lämpas med samma stränghet vid alla vägtyper utan
blir i regel endast fallet, då fråga är om vägar av
byggnadstyp I och II, medan för vägar av lägre klass
större hänsyn måste tagas till anläggningskostnaden,
eftersom trafiken å dessa ofta är jämförelsevis ringa.

Med hänsyn till att mjuka linjer i plan och profil i
allmänhet äro att föredrag-a framför en stel lin j ef öring,

66

har uti normalbestämmelserna föreskrivits, att vid
vägs utstakning städse skall eftersträvas en smidig
inpassning av vägen i terrängen, särskilt där dyrbara
terrasseringsarbeten och onödigt stora ingrepp i
naturen härigenom kunna undvikas.

Normalbestämmelserna innehålla jämväl
anvisningar angående vägars framdragande genom och
förbi tättbebyggda samhällen samt föreskrifter
angående samråd mecl länsarkitekten samt
representanter för fornminnes- och kulturvård i frågor, som
beröra dessas intresseområden.

Klart är^ rtl det i bestämmelser av detta slag icke
kan lämnas direktiv, som omfatta alla de
förhållanden, som kunna inverka på en vägs planläggning, utan
måste dessa vara så allmänt hållna, att de icke
klav-binda vederbörande förrättningsman från ett
självständigt handlande i enlighet med de vid varje
tillfälle rådande speciella omständigheterna. Å andra
sidan måste man förutsätta, att förrättningsmännen
ständigt äro på sin vakt mot överdrifter, vare sig
dessa äro till förmån för vägintresset eller för andra
intressen, som motsätta sig ett tillbörligt beaktande
av vägtrafikens rättmätiga krav.

Vägmannen möta en ständig kritik i sitt arbete.
Detta är i och för sig ej att beklaga, förutsatt att
kritiken är vederhäftig, men då, som så ofta händer,
kritiken kommer från personer, som icke besitta
annan sakkunskap än att de kunna färdas fraih på
vägarna, kan man inte förundra sig över, att den
mottages med blandade känslor. Emellertid får man
hoppas, att allmänheten så småningom skall lära sig
inse, att vägbyggandet är en "konst" likaväl som
brobyggnad, husbyggnad och dylikt samt förstå, att
det vid en vägs planläggning är en mångfald
intressen att taga hänsyn till, vilka noga måste vägas i
förhållande till varandra. Inses detta, torde det vara
möjligt att utan bitterhet finna sig i de ingrepp i
den enskilda äganderätten, som man vid lösandet av
en vägfråga ofta icke kan undvika att göra. Å andra
sidan är det lika viktigt, att vägmannen icke stirra
sig blinda på vägintresset utan hålla i minnet, att det
finns otaliga andra intressen, som äro legitima och
hava full rätt att få göra sig hörda tillsammans med
trafikintresset.

INSÄNT

Moment i bågbroar.

Av CARL FORSSELL.

Figur 1 är profil och plan av en bågbro endast åverkad
av horisontala krafter, vinkelräta mot brons längdplan.

Ena hälften är markerad såsom en polygonformad
båge, med sidoförsträvningarna anslutna i dennas hörn
och bildande ett gallerverk emellan bågarna. Som första
villkor uppställes, att horisontalprojektionen av
stångspänningarna och krafterna skall befinna sig i jämvikt.
Dessa stångspänningar äro markerade i stångsystemet.s
projektion i horisontalplanet, figur 1. För varje punkt
i stångsystemet sluter sig enligt denna betingelse de i
punkten angripande stångspänningarnas och krafternas
kraftpolygon i horisontalled. Vissa stänger luta mot
horisontalplanet, varför deras spänningar även hava
verti-kalkomposanter. Summan av dessa blir i allmänhet icke
± 0 för punkten ifråga, utan har en storlek, som må
kallas V.

28 maj 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free