- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

VÄG-OCH VATTENBYGGNADSKONST

REDAKTÖR: J. R. ALEX SÖDERGREN

INNEHÅLL: Arbetets organisation inom byggnadsindustrien, av civilingenjör Sven Nycander.
Litteratur.

Notiser.

Arbetets organisation inom byggnadsindustrien.

Av civilingenjör SVEN NYCANDER.1

Svenskarna äro kända för att vara goda
organisatörer, men ingen regel utan undantag, och
organisationen av den svenska byggnadsverksamheten utgör
ett mycket ledsamt exempel härpå. Jag överdriver
icke när jag påstår, att de tre nordiska länderna
härvidlag ligga ca 80 år efter det konservativa England,
och allra sist i utvecklingen ligger
byggnadsorganisationen i Sverige.

Organisationen av ett byggnadsarbete blir
väsentligt olika, därest det skall utföras i egen regi eller å
entreprenad. För att närmare kunna förklara de
olika teknikernas verksamhetsfält vill jag emellertid
först närmare precisera vad jag av dem fordrar, när
det gäller uppgörande av kontrakts- och
entreprenadhandlingar till ett byggnadsarbete.
Kontraktshandlingar utlämnas i våra nordiska länder på helt annat
sätt än i övriga civiliserade stater. En
kontraktshandling med tillhörande arbetsbeskrivningar bör ju
utgöra ett dokument, som entydigt fastställer
åtaganden och förpliktelser mellan tvenne parter,
byggherren och entreprenören. Tyvärr måste vi emellertid
erkänna, att här hemma kontraktshandlingarna, vilka
utföras genom byggherrens försorg, icke fylla ett
dylikt elementärt krav. De arbetsbeskrivningar, som
här förekomma, vilja i första hand garantera, att inga
obehagliga överraskningar skola åsamkas byggherren.
Entreprenörens rättigheter däremot äro vanligen
dåligt preciserade. Vid den konkurrens, som i
allmänhet råder, då ett arbete skall utlämnas på
entreprenad, måste entreprenören för att överhuvud taget
kunna ha någon möjlighet att komma ifråga, försöka
leta reda på varje litet kryphål, som finnes i
entreprenadhandlingarna. Om han anser sig juridiskt
kunna komma ifrån viss detalj, blir han tvungen vid
sin kostnadsberäkning att fråndraga detta arbete,
även om han har anledning misstänka, att byggherren
önskar att få arbetet utfört. Vid entreprenadens
verkställande blir han sedan tvungen att göra sina
rättigheter gällande och att i form av extra räkningar
få ut den betalning, som, om arbetsbeskrivningen
varit bättre utförd, han såväl som varje annan
anbudsgivare hade medräknat. Under förutsättning att
entreprenören icke begär mer än skälig ersättning
för ett dylikt arbete, kommer byggherren icke att
erlägga större byggnadskostnader, än han från arbetets

i Resumé av föredrag hållet vid teknologföreningens högre
kurs i husbyggnadsteknik den 30/3 och 8/4 1938.

början borde ha räknat med. Resultatet blir
emellertid, att byggherren anser att entreprenören på
orättmätigt sätt försöker sko sig på byggherrens
bekostnad, och ett mindre gott samarbete mellan
byggherrar och entreprenörer blir följden. Jag vågar
påstå, att den, som icke varit i tillfälle att utomlands
studera, hur en verklig arbetsbeskrivning skall se ut,
icke har ett begrepp om vad som menas med en
fullgod arbetsbeskrivning. Under de 15 år jag varit
arbetschef i entreprenörfirma och därvid deltagit i
kostnadskalkylerna för de flesta större
byggnadsföretag, som utlämnats på entreprenad i Stockholm,
har jag aldrig sett en verklig arbetsbeskrivning.
Dessa ha samtliga varit uppställda med tanke på att
den, som utf.ör arbetsbeskrivningen, icke skall
glömma några detaljer, men utan hänsyn till att
entreprenörens arbete med massberäkningen skall underlättas.
Det är betydligt lättare för den, som är väl insatt i
sina egna tankegångar angående byggnadsföretaget,
att få med i arbetsbeskrivningen vad han själv önskar
få utfört, än för den massberäknare, som räknar på
en entreprenad. Denne måste på några få dagar försöka
sätta sig in i den s. k. arbetsbeskrivningen och därav
draga sina slutsatser om hur arbetet skall utföras och
försöka få med alla detaljer i de olika lokalerna. Det
är betydligt enklare för byggherrens representant
att samtidigt göra upp arbetsbeskrivning och en
fullständig och komplett massberäkning och att däri
angiva de rätta kvantiteterna på de olika i
byggnadsföretaget ingående massorna. Entreprenörens
representant måste mången gång för att få bekräftelse på
hur en detalj i en viss lokal skall utföras sitta och
slå i de tjocka dokument, som utgöra
kontraktshandlingarna, och gå från hänvisning till hänvisning från
rum till rum mången gång 10 à 15 gånger, innan han
får den uppgift han önskar. Ofta finner han icke i
arbetsbeskrivningen vad han söker, men väl en
paragraf, som föreskriver, att ritningar och övriga
handlingar komplettera varandra, och att han är skyldig
att utföra alla detaljer, som framgå av ritningar och
skisser. Även om författaren till arbetsbeskrivningen
icke haft förmåga att själv komma ihåg viss detalj,
skall entreprenören genom några få linjer på en
principskiss vara skyldig att sluta sig till vad
arbetsbeskrivningens författare har avsett.

För att göra upp en arbetsbeskrivning på sa sätt,
att den utgör ett underlag för en ömsesidig
kontraktshandling mellan tvenne parter, fordras med full nöd-

25 juni 1938. häfte 6

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free