- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

vändighet, att den, som gör upp arbetsbeskrivningen,
själv har varit entreprenör och brottats med de
svårigheter, som denne har att tyda
kontraktshandlingarna. Tyvärr måste vi erkänna, att det är sällsynt,
att den arkitekt, som hos oss gör upp
arbetsbeskrivningen, har haft en dylik praktik, och
entreprenadhandlingarnas underhaltiga beskaffenhet är därför
lätt att förklara. Det är icke arkitektens fel, att han
saknar kompetens till det arbete, som åligger honom,
utan felet ligger i den undervisning och den
organisation, som är rådande här i landet. Byggherrar ha ofta
den uppfattningen, att allt det arbete, som en
entreprenör måste lägga ned på sina beräkningar, de
risker han måste taga för eventuella felkalkyler,
uteslutande komma att vila på entreprenören, och att
byggherren går helt fri från desamma.1 Det är i
stället så, att entreprenörens allmänna omkostnader i
hög grad höjas och måste påläggas anbudssumman,
så att byggherren får betala desamma. Det har gått
så långt, att en del även större byggnadsföretagare
icke vilja ha en verklig arbetsbeskrivning uppgjord,
enär de i så fall icke ha utsikter att få något arbete
gratis utfört. De kostnader, som åsamkas
entreprenörerna på grund av vårt entreprenadsystem, äro
ofantliga. Det är icke ovanligt, att 20 à 40
entreprenörer tillåtas räkna på ett och samma arbete, och
om vi blott antaga, att 20 entreprenörer räkna på fullt
allvar, innebär detta, att samma massor skola 20
gånger beräknas, och först sedan massorna äro klara
börjar prissättningen. Vid månget större arbete
uppgå entreprenörens självkostnader för dessa
massberäkningar till 500 kronor, och skulle i så fall de
sammanlagda kostnadsberäkningarna belöpa sig till
10 000 kronor. Det är förvånande, att icke detta
arbete för länge sedan rationaliserats, vilket skedde i
England för mer än 80 år sedan.

I utlandet uppställas entreprenadhandlingarna på
helt annat sätt. Jag vill här inskränka mig till
beskrivning av det engelska systemet, vilket jag anser
stå på höjdpunkten av nu rådande organisation.

I London finnes en tyst överenskommelse mellan
samtliga entreprenörer att icke inlämna ett anbud,
om beloppet överstiger £ 2 000 eller ca 40 000 kronor,
såvida icke specificerad massberäkning, för vilken
beställaren svarar, åtföljer anbudsfrågan.

Denna överenskommelse, som tycks obrottsligen
hållas, gagnar alla parter och har bringat ordning
på den engelska arbetsmarknaden. En arkitekt
erhåller byggherrens uppdrag att planera och rita
byggnadsföretaget. Den engelske arkitekten, "the
Archi-tect", är dock mindre, vad vi kalla arkitekt, än en i
arbetsledning, ekonomiska frågor och byggnadsteknik
lämplig och skolad ingenjör, som vid sin sida har en
estet till hjälp för erhållande av ett prydligt utseende
å fasader m. m. (Detta innebär icke något förslag
från min sida att sänka arkitektens estetiska
utbildning utan är endast ett konstaterande av fakta.) En
s. k. "Quantity Surveyor" (byggnadskalkylator)
uppmäter på hans uppdrag från ritningarna för varje
yrkesgren erforderliga massor och utskriver en
massförteckning (Bill of Quantities), som åtföljer anbuds-

1 Se tidskriften "Byggmästaren" 1936, häfte 37.
Civilingeniör E. Nordendahl: "Tidsenliga entreprenadhandlingar"
oeh civilingenjör S. Nycander: "Engelska programhandlingar
för husbyggnadsentreprenader", ur vilka uppsatser denna text
delvis är hämtad.

förfrågan till ett antal entreprenörer i och för
prissättning och beräkning av anbudssummaii. Före
kontraktets underskrivande överlämnar entreprenören den
prissatta massförteckningen att bifogas kontraktet.

"’The Quantity Surveyors" betalas direkt av
byggherren enligt fastställda taxor. På samma sätt
anlitar "the Architect" konstruktörer för
konstruktioner, värme, ventilation, elektricitet etc. Deras
avlöningar äro specificerade och införas i
entreprenörens kontrakt men utbetalas direkt av byggherren.
"The Quantity Surveyors" äro auktoriserade, och
dessa äro mycket framstående tekniker med högt
anseende och ofta stort kontor. Det är fel att översätta
"Quantity Surveyor" med massberäknare;
byggnads-kalkylator vore en bättre titel, enär han utför ej blott
massberäkningen utan även den specificerade
arbetsbeskrivningen. Härigenom har han möjlighet att göra
en ofantligt mycket noggrannare och riktigare
niass-beräkning, än vad massberäknaren hos en entreprenör
kan åstadkomma. Den kombinerade
arbetsbeskrivningen och massförteckningen är en ojävig handling,
där allting är entydigt bestämt. Såväl byggherre som
entreprenör hitta genast i denna, vad de söka. Ur
en dylik arbetsbeskrivning äro följande utdrag
hämtade, utgörande prov dels på en betonggjutning, dels
på en elektrisk underentreprenad:

Betong 1 : 5.

Betong för upphängda valv, planer, trappavsatser och
dörröverstycken samt för gjutning i formar kring
järnbalkar etc. skall sammansättas av 1 del cement på 5
delar krossad och sållad tegelsten med tillräcklig
sandtillsats för att fylla alla hålrum. Stenen skall kunna
passera såll med 18 mm runda hål.

1,33 m3 betong i formar omkring järnbalkar Kr.1
bildande bärlinor under betonggolv (balkar

och formar separat uppmätta) .............. 47: 10

1125 m2 14,6 cm betong för golv på upphängda
formar från första till fjärde golvplanerna,
gjuten och väl bearbetad kring järnbalkar
(separat uppmätta), inkl. ursparning 2 cm
hög, 45 cm bred i varje fält, som bildas av
järnbalkarna (c/c = 0,76 m) samt ifyllning i
ursparningen med
. slaggbetong (enligt
skiss) samt
av– jämning av hela
ytan för påläggning
av trägolv, inkluderande om nödvändigt
trälister för avjämning över balkar med
cementbruk ................................. 4: 80 4 400: —

87 m3 15,3 cm betong för golv på upphängda
formar och trappavsatser från första
golvplanet till taknivån, gjuten och väl bearbetad

kring järnbalkar ..................... 4: 80 417: 60

1,5 m ränna i betongen för järninlägg ... 0: 80 1: 20
50 m fet betong gjuten i formar runt armering
i förlängning av betongen i golvytan för att
utforma taklist med
ytter-måtten 0,45 X 0,30 m enligt

skiss (form och armering
■ separat uppmätta) inkl.
försatsbetong av vit cement
(Snowcrete) till den gjutna
ytan 0,61 cm i omfång 2,5 cm tjock räknat

från den såpade ytan ................ 32: 80 1 640: —

3 ggr tillägg för gavlar ................ 4: — 12: —

3 ggr tillägg för utgående hörn ........ 5: — 15: —

1 ggr anslutning till befintlig taklist .... 5: — 5: —
i 1 £ = 20 : — kr.

70

24 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free