- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 1. Organisation av en större arbetsplats inom
vattenbyggnadsfacket av kapten F. Hansen (Svenska
vattenkraftföreningens publ. 274, 1934:12).

överför kontraktet på honom. I beskrivningen är
förutom den reserverade summan endast tillhörande
byggnadsarbeten specificerade.

En intressant detalj är, att kostnaderna för
underentreprenörens likvider ej gå genom
huvudentreprenören, utan underentreprenören erhåller direkt likvid
från byggherren efter attestering av
huvudentreprenören. Han blir således skadeslös, därest
huvudentreprenören skulle råka i obestånd.

Entreprenader i stort sett efter denna uppställning
förekomma även här i landet i vissa fall, då det
gäller kraftstationer, brobyggnader och liknande arbeten,
ehuru dock ej så detalj specificerade som inom
husbyggnadsindustrien måste bliva fallet. Tyvärr
förekommer ännu denna dag sådana avarter av
entrepre-nörförfrågningar, där byggherren begär icke allenast,
att de olika entreprenörerna samtliga skola
massbe-räkna byggnadsobjektet, utan även att de preliminärt
skola konstruera detsamma. Vi ha här i Stockholm
under de senaste månaderna sett ett i högsta grad
avskräckande exempel på denna sorts
entreprenadhandlingar.

De tekniker, som behövas för ett byggnadsarbete,
äro, förutom den verklige arbetsledaren på en plats,
arkitekt, byggnadskonstruktörer för värme och
sani-tet, elektriska anläggningar, ventilation etc., kalkyla-

tor samt i många fall speciell fackman, såsom t. e.
sjukhusspecialist, badhustekniker osv. Det är givet,
att en och samma person kan bekläda flera av dessa
poster, om han är därtill lämplig och har därför
erforderliga skolor och praktik. Alla dessa olika
fackmäns taxor böra på förhand vara fastställda, så att
icke den ena fackmannen har entreprenad på
arbets-konstruktionerna och är intresserad av att höja sin
lön på de övrigas bekostnad. Hur långt ifrån idealet
äro vi icke ’här i landet!

Här återgivna organisationsplaner visa exempel
från större och mindre byggnadsföretag. Som vi se,
blir organisationsplanen för ett företag, som skall
byggas på entreprenad, i hög grad olika planen för
ett företag, som skall utföras i egen regi. Vi se, hur
långt ifrån ensartade organisationsplanerna äro, och
hur decentraliserat samarbetet är anordnat. Ju mindre
den verkliga arbetschefen behärskar sin uppgift,
desto svårare blir det att kunna sammanhålla
arbetsledningen. Som torde vara allmänt bekant, gör
arkitekten här i landet anspråk på den högsta tekniska
(prickade linjer i fig. 3) och konstnärliga ledningen
av byggnadsföretaget. Då arkitektens val av bana
vid inträdet vid högskolan är i hög grad bestämt av
hans intresse för estetik och långt mindre för tekniska,
ekonomiska och arbetsledaresynpunkter, är han
vanligen mindre intresserad av denna del av arbetet och
behöver vid sin sida en arbetschef eller kontrollant,
som i verkligheten blir den verklige ledaren, även om
arkitekten har detta förbehållet i sitt kontrakt. I
vanliga fall åtnjuter dock ej arkitekten denna del av
arvodet och utför ej heller den tekniska ledningen.
Arbetsledaren återigen har icke i våra högskolor
kunnat erhålla den lämpliga utbildningen såsom
arbetsledare för husbyggnadsföretag. Den teknolog, som
från början har håg för och borde utbildas till att
sköta högsta tekniska ledningen för ett
husbyggnadsföretag, har ingen annan utväg än att söka sig in
som väg- och vattenbyggare och då vanligen med
tanke på att ägna sig åt bro-, väg- eller
kraftstations-byggnader. Sedan han en tid varit ute i praktiken

Huvudkontor

Fig. 2.

Organisationsplan för byggmästare i egen
regi.

72

25 juni 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free