- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

får betala mera, eller i samband med denna
omsvängning en sådan rusning på inköpsfronten sker, att man
icke kan få fram materialet i tid till byggnaden.

Man kan nämligen utgå ifrån, att många hava
försökt vara lika listiga som man själv och i samma
ögonblick som kurvan vänder, eller visar tendens att
vända, köps materiel från så många håll, att det blir
stopp med leveranserna.

Även om materielen köpas genast bör man givetvis
ordna så, att man får successiv leverans allt efter
behovet, så att all onödig upplagring på arbetsplatsen
undvikes.

Vid bygget i en stad äro dylika upplag oftast,
fysiskt omöjliga, men frånsett detta kostar
upplagringen pengar, betyder oftast spill och ofta, att
jag får likvidera leverantörerna tidigare än vad
nöden kräver, dvs. tynger finansieringen. All
upplagring kan givetvis ej undvikas. Leverantören
fordrar i regel att åtminstone få leverera hela
järnvägslaster av t. e. armeringsjärn, snickerier o. dyl.

Det är då mycket viktigt för att undvika extra
kostnader genom omflyttningar och letningar, att
man ser till vid beställningarna, att materielet blir
på ett förnuftigt sätt märkt och littererat, så att det
kan bäras ut ungefär till de platser, där det skall
användas, eller grupperas så på upplagringsplatserna,
att det materiel man skall ha först är lättast
åtkomligt. I detta avseende syndas åtskilligt genom
olämpligt gjorda beställningar och
detaljbeskrivningar till beställningarna.

Jag kommer slutligen till den sista punkten, som
skulle inrymmas i mitt föredrag enligt de högre
makternas bestämmelser, nämligen till

Arbetsmaskinerna och deras inverkan på ackordet.

Man kan säga, att våra arbetsmaskiner, åtminstone
att döma av försäljarens kataloger, finnas i legio och
att deras inverkan på ackorden tyvärr är fasligt ringa.

En av de största nackdelarna med de till avtalen
bundna prislistorna är just den, att de förhindra
användandet av nyare och modernare arbetsmaskiner
och arbetsmetoder, därigenom att det är ytterst svårt
att få ned ett ackord på en viss arbetsdetalj så långt,
att förtjänsten blir lika med och utan användande
av arbetsmaskinen, och att det därigenom blir
mycket svårt att amortera arbetsmaskinen på något
så när kort sikt.

Man bör emellertid komma ihåg, när man
överväger att anskaffa arbetsmaskinen, att kan man bara
räkna med, att arbetet, inklusive amorteringen av
maskinen, icke blir dyrare, så har man i alla fall gjort
en vinst, om man kan förkorta arbetstiden och
nedbringa arbetsstyrkan.

Har man schaktningar av större omfattning
uppstår att börja med problemet om man skall använda
grävmaskin eller icke. I större städer som
Stockholm, där man kan få hyra en grävmaskin, och där
denna uppmonterad kan marschera till arbetsplatsen
för egen kraft, lönar det sig i regel att hyra en
grävmaskin, om schaktet går över något tusentals
kubikmeter, givetvis beroende på schaktets karaktär.

I regel kan man få en underentreprenad på
gräv-maskinsschaktningen, så att man exakt kan fastställa
vad den kommer att kosta. Skall man däremot räkna
med att själv skaffa en grävmaskin är problemet
svårare, dels betyder ju en grävmaskin ett mycket

stort kapitalutlägg, och dels är det mycket svårt att
fastställa vad schakten kommer att kosta, i
synnerhet om man inte har närmare upplysning om
jordarterna. Generellt kan man säga, att i lös
sand-artad jord man knappast kan räkna för lågt
kubikmeterpris, medan i pinnmo, i synnerhet i pinnmo med
sten, man ej kan räkna för högt kubikmeterpris.
Kubikmeterprisen äro givetvis också mycket
beroende av maskinens storlek.

Emellertid torde man kunna säga, att vi i Sverige
liar alldeles för stora grävmaskiner för mindre
schakt-ningsarbeten för husbyggnader o. dyl.
Engångskostnaderna för att köra dit maskinen och montera
upp den, och efter arbetets slut demontera maskinen
och köra hem den blir vid mindre schaktningar ofta
flera gånger större än själva schaktningskostnaderna.
Det är bristen i Sverige på små grävmaskiner, som
kunna köras på en trailer eller ev. på en mycket stor
lastbil, som gör att schaktning med grävmaskin för
mindre arbeten i landsorten är så sällan
förekommande. Vid dessa arbeten lägger nämligen icke
prislistorna något hinder i vägen för att få in besparingen
på själva arbetslönen.

Utomlands användes för dylika arbeten små,
lätthanterliga maskiner, som man sedan kan rigga upp med
en arm och använda som rörliga kranar på
arbetsplatsen dels vid schaktning utav pelargropar och dels för
diverse montagearbeten utav järn, formar m. m., m. m.

Att de större entreprenörfirmorna ej lagt sig till
med dylika är högst anmärkningsvärt, men torde i
någon mån bero därpå, att försäljningen av dessa är
relativt illa ordnad i Sverige. Om någon verkligt stor
firma slog sig på att hyra ut dylika maskiner på
hyreskontrakt, som sedan kunde övergå till fast köp, skulle
vi säkert se en hel del mera grävmaskiner i arbete.

Vid sprängningsarbeten användes praktiskt taget
numera alltid i Sverige maskinborrning och i regel
vid mindre husbyggen motordrivna kompressorer.
Jag skulle här i detta sammanhang kraftigt vilja
understryka, att den bästa ekonomien med de
bensindrivna kompressorerna är att hyra ut dem så länge
någon är dum nog att hyra dem, samt sedan skrota
ned dem. Sedan man nu fått kompressorer drivna
med dieselmotorer äro dessas driftkostnader så
oändligt mycket billigare, att bensinkompressorerna icke
hava något berättigande längre. De dieseldrivna
kompressorerna kunna konkurrera med elektriskt
drivna vid ett kWh pris av omkring 6 öre.

I detta sammanhang vill jag även påpeka, att
säkert 75 % av alla bergborrmaskiner, som användas
vid husbyggen äro så nedslitna, att de äro
oekonomiska genom att de taga för mycket luft och
därigenom draga för mycket drivmedel.

I intimt sammanhang med jordschaktning och
bergsprängningsarbeten stå kranutrustningarna. En
mycket stor del av de s. k. smärre maskinkranar, som
användas i Sverige äro ytterst gammalmodiga,
besvärliga och dyra att montera, svåra att köra och
ofta livsfarliga, Både pengar och tid skulle vinnas,
om en hel del av denna kranutrustning bytes ut mot
modernare grunkor. Någon riktigt bra liten
maskinkran har jag f. ö. ej sett. Enligt min åsikt bör den
byggas på principen telfer monterad på en stålkran.

För större arbeten är ju derrickkranen idealet.
Men den är dyr att montera, 2—3 000 kr. kostar en
uppställning för en krän med 20 meters mast och

86

25 juni 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free