- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
90

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Den tekniska utvecklingen å området ansågs icke
kunna lämnas åsido, även om klarläggandet av denna
sida av det föreliggande problemkomplexet främst
och närmast torde få anses utgöra en uppgift för
industrien själv.

Ävenledes borde utredas, om och i vilken
utsträckning monopolistiska tendenser göra sig gällande i
fråga om tomtpolitik, kreditgivning, materialtillförsel
och arbetsmarknad. Vid undersökningen i denna del
syntes byggnadsarbetsgivarnas och
byggnadsarbetarnas inkomster böra beaktas.

Fig-, 3. Antal arbetare inom byggnadsindustriens olika fack
den 31/12 1935.

Det var som synes ett mycket vidlyftigt program.
Vi ha ju också hållit på med arbetet i S1^ år. Dock
låg arbetet nere i mer än ett halvt år på grund av
penningbrist beträffande kommittéutredningar.

Det föreliggande problemkomplexet innebär ju i
och för sig vitt skilda utredningar, vilka var för sig
kunna utgöra föremål för ganska vidlyftiga
kommittéarbeten. Vårt betänkande omfattar också omkring
ett tusen sidor. Vi ha systematiserat arbetet på
följande specialutredningar.

1) En redogörelse, man kan kalla den en
monografi, över byggnadsindustrien, innehållande
uppgifter rörande yrken, sammanslutningar,
avtalsförhållanden, arbetssystem, inkomstförhållanden m. m.

2) En utredning om inkomster för
byggnadsindustriens företagare och löntagare.

3) En utredning angående arbetslöshetsfrågorna
inom byggnadsindustrien och möjliga åtgärder för
arbetslöshetens bekämpande.

4) Utredning angående olika finansiella frågor
inom byggnadsindustrien, byggnadsborgenärers
ställning, tomtpolitik, byggnadskostnader samt
prisbildning på hyres- och fastighetsmarknaderna.

5) Rationaliseringsfrågor inom byggnadsindustrien.

6) Utredning om kartell- och trustbildningar samt
monopolistiska tendenser i övrigt.

Två mycket omfattande specialutredningar har
härvid verkställts.

Den ena har gällt arbetsgivarnas, den tekniska och
förvaltningspersonalens och arbetarnas inkomster.
Några tillfredsställande statistiska uppgifter
härvidlag ha icke förelegat, som vi kunnat för ändamålet
utnyttja. Med särskilt medgivande från Kungl.
Maj:t gåvo vi oss sålunda in på det stora arbetet, att
med hjälp av länsstyrelserna i landet hämta dessa
uppgifter ur avlämnade deklarationer. Detta arbete
krävde mycken tid. Undersökningen har begränsats
till s. k. stadssamhällen (städer, köpingar och
muni-cipalsamhällen). Inkomsterna under åren 1931 och
1932 för tillsammans respektive 66 000 och 65 000
personer ha utrönts och sammanställts.

Den andra stora utredningen har gällt
arbetslösheten. I samråd med representanter för
byggnadsfackförbunden ha de sakkunnige föranstaltat om en
specialundersökning av arbetslösheten inom
byggnadsindustrien på grundval av de i förbundens
medlemsregister förefintliga uppgifterna angående
kontingentbetalning och fristämpling från avgifter på
grund av arbetslöshet, konflikt eller sjukdom.
Undersökningen har omfattat åren 1929—1934 och
innefattar sålunda dels en uppgående konjunktur med
därav betingad livligare byggnadsverksamhet, dels
en efterföljande kris, kulminerande i depressionsåret
1933, vilket år jämväl kännetecknades av omfattande
konflikt inom byggnadsindustrien. Totalantalet av
undersökningen berörda byggnadsarbetare har
utgjort 62 715 år 1929 och har ökats successivt till
76 528 under år 1934.

Det blir för vidlyftigt att här ingå på resultatet av
dessa omfattande undersökningar. För de i frågorna
intresserade vill jag hänvisa till de sakkunnigas
betänkande.

Jag vill i stället i korthet beröra de sakkunnigas
övriga utredningar och förslag.

De inom landets byggnadsindustri sysselsatta
uppgingo under år 1935 till 113 000 arbetare, 19 500
byggnadsföretagare samt omkring 4 000 teknisk och
förvaltningspersonal. Antalet direkt och indirekt av
byggnadsindustrien beroende personer har av de
sakkunnige uppskattats till inemot 500 000. Härtill
torde komma ett 100 000-tal, beträffande vilka några
siffermässiga kalkyler dock icke kunnat anställas.

Byggnadsproduktionens värde år 1935 kan
beräknas till 587 millioner kronor. Härav utgjorde
värdet på bostadsproduktionen i stadssamhällen och
stadsliknande samhällen i runt tal 359 millioner
kronor. Bostadsproduktionen på landsbygden var värd
100 millioner kronor. Annan byggnadsverksamhet än
bostadsproduktionen — sålunda offentlig och
industriell byggnadsverksamhet — betingade inom
stadssamhällen och stadsliknande samhällen ett värde av
88 millioner kronor och på den egentliga landsbygden
ett värde av 40 millioner kronor. Man finner sålunda
att av de 587 millionerna gingo 459 millioner eller
ca 77 % till bostadsproduktionen.

I Bostadslägenheter

1 Kontors- och butikslokaler

S Fabriks- och verkstadslokaler o. d/I.

Kyrkor, bibliotek, samlingssalar, skolhus, sjukhus, ålderdomshem o. d/I.,
ämbetslokaler. kommunikations- och belysoingsverk

Hotell, restauranger, badhus och idrottslokaler. -

teatrar, biografer o. dyl.
Bensinstationer, kiosker o. dyL
samt ej spec. lokaler





1919 1 920 21 22 23 24 1925 2fi 27 28 29 1930 31 32 33 34 1935 36

Fig. 4. Total byggnadsverksamhet i stadssamhällen och
(fr. o. m. 1929) stadsliknande samhällen i kvm golvyta med
fördelning på olika ändamål.

90

24 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free