- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
95

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vat t en byggnadskonst

senaste årens livliga byggnadsverksamhet i icke ringa
mån haft sin orsak däri, att räntekostnaderna varit
låga.

Under nu rådande förhållanden lämnar skillnaden
mellan marknadsvärde och byggnadskostnader för
en bostadsfastighet ofta utrymme såväl för en
ansenlig företagarvinst som för vissa
spekulations-vinster efter den första försäljningen av den färdiga
byggnaden. Dessa företagare- och
spekulationsvinster få hyresgästerna uppenbarligen förränta. 1
den mån dylika vinster kunna anses oskäliga, ligger
det givetvis i samhällets intresse att söka nedbringa
dem. Enligt de sakkunnigas mening kan detta ernås
allenast genom att bostadsreserven hålles vid
erforderlig storlek under skiftande konjunkturer. En
härför tillräcklig reserv kan endast åstadkommas och
vidmakthållas genom direkta eller indirekta
statliga eller kommunala ingripanden.

Beträffande prisbildningen på hyresmarknaden ha
de sakkunniga erinrat därom, att den
hyresprisbildning’, som skett efter det hyresregleringens
restriktiva bestämmelser borttogos, varvid hyrorna häftigt
stegrades alldeles oavsett byggnadskostnaderna, liar
i allt väsentligt bibehållit sin nivå med endast
obetydliga variationer. Dessa variationer ha
åstadkommits av den ökade eller minskade bostadsreserven.
Marginalen mellan å ena sidan den färdiga
byggnadens marknadsvärde, bestämt huvudsakligen genom
hyrespriserna och räntekostnaderna, samt å andra
sidan tomt- och byggnadskostnaderna, bestämmer den
vinst, som företagare inom byggnadsindustrien
kunna beräkna. Med minskning eller ökning av
denna vinst, avtager eller stegras
byggnadsverksamheten. Samhället kan vinna inflytande på den
allmänna marknadens relativt stela hyresprisbildning
allenast genom ett ökande av bostadsreserven,
sålunda genom stimulering av bostadsbyggandet,
varigenom marginalen mellan byggnadernas
marknadsvärde samt tomt- och byggnadskostnaderna
nedbringas till skälig storlek.

De sakkunnigas utredningar visa, att
hyresfastigheternas taxeringsvärden för närvarande torde
beräknas efter en genomsnittlig taxeringsprocent av ca
8,5. Vid placering av kapital i moderna
huvudstads-fastigheter över gränsen för sekundärlån (75 %) bör
nu kunna räknas med en avkastning av 9—12 %.

De sakkunniga finna det anmärkningsvärt, att i
trots av den höga avkastning, som sålunda ernås vid
placering av kapital i fastigheter, hyresnivån,
åtminstone vad Stockholm beträffar, icke längre visar
tendenser till nedgång utan snarare motsatsen.
Genom en skälig reducering av denna avkastning synes
en ganska väsentlig hyressänkning kunna
åstadkommas. En hyressänkning kan emellertid knappast
ske genom direkt ingripande av statliga eller
kommunala myndigheter, utan torde endast kunna
åstadkommas genom anskaffande och
vidmakthållande av en tillräckligt stor bostadsreserv, vilken
framkallar konkurrens på hyresmarknaden och
därigenom en nedpressning av hyrorna.

Nästa avsnitt av de sakkunnigas betänkande
gäller rationaliseringsfrågan inom byggnadsindustrien.
Denna fråga kan sägas innebära uppgiften att med
uppoffrande av minsta möjliga mängd av för ett
byggnadsföretag avgörande faktorer — material,
arbete och kapital — åstadkomma ett ur allmän eko-

Fig. 13. Sammanställning’ av eldstadsproduktion, diskonto,
partipriser, byggnadskostnader och hyresnivå i Stockholm i
årligt medeltal per femårsperiod 1881—1935.

nomisk och social synpunkt bästa möjliga resultat med
avseende å det färdiga byggnadsverket. Härtill
erfordras samarbete av vetenskapligt och praktiskt
skolade byggnadstekniker och andra av dessa
spörsmål berörda och intresserade personer saint en
välorganiserad byggnadsindustri.

De sakkunniga ha i detta avsnitt av betänkandet
ägnat sig åt den tekniska rationaliseringen, avseende
byggnadsplaner, byggnadsmaterial och
konstruktioner samt arbetsorganisation o. d. I dess fulla vidd
omfattar rationaliseringsfrågan inom
byggnadsindustrien en mångfald andra frågor, varav åtskilliga
berörts i andra delar av betänkandet, ej minst
bemästrandet av konjunktur- och säsongvariationerna.

De sakkunniga ha ganska uttömmande inhämtat
uppgifter om. de redan utförda och planerade
rationaliseringsarbetena inom landet. Det har härvid
med all tydlighet framgått, att intresset för
rationaliseringen inom landets byggnadsindustri har varit
och alltjämt är synnerligen stort, samt att arbetet
för denna rationalisering har bedrivits med mycken
energi på skilda håll och utsträckts att omgripa en
mångfald, ofta vitt skilda problem.

De sakkunniga ha inhämtat upplysningar om
motsvarande arbete i vissa främmande länder och sökt
i viss mån utreda dess återverkningar i socialt
hänseende. De sakkunniga anse sig hava funnit, att
rationaliseringen inom byggnadsindustrien är till sina
väsentligaste grundbetingelser av helt annan natur
än inom övrig industri i landet och i all synnerhet
inom exportindustrien. Den avser sålunda icke att
direkt öka konkurrensmöjligheterna. Den åsyftar
fastmer i de flesta fall att åstadkomma en enligt
vetenskapliga och praktiska rön mer ändamålsenlig
och kvalitativt bättre produkt, utan att direkt avse
att åstadkomma ökad företagarvinst.

24 sept. 1938

95

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free