- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vat t en byggnadskonst

mm lerpatroner, som lätt tillverkas med
hjälp av en vanlig köttkvarn.

Ingenjör Carlstedt,
Nitroglycerin-aktiebolaget, har rådfrågats såväl
beträffande lämpliga sprängämnen som
rörande placeringen av skotten i den
för utskjutningen av salvorna så
viktiga "kilen".

I fråga om säkerhetstjänsten
konsulteras bergsingenjör Y. T. Fahlman,
Grängesbergsbolaget.

Yid skottlossningen användas
elektriska tidständare med upp till 135
sekunders fördröjning. Från 0 t. o. m.
10 en för varje sekund och därefter en
för var femte sekund. Sålunda 36
intervall. Det stora antalet tidständare
behövs därför, att den ena av tunnlarna
går fram under en gata, på båda sidor
kantad med bostadshus, vilket medför,
att salvorna måste skjutas i så många
omgångar, att byggnaderna ej utsättas
för farliga skakningar. Fig. 4 visar
ordningsföljden mellan skotten i tunneln under
bostadskvarteren. I den andra, som utspränges under
obebyggt område, användas tändare med ett avsevärt
mindre antal intervall. Kostnaden för elektriska
tändare och skjuttråd uppgår till ca 40 öre per m3 berg
inom tunnelsektionen.

Samtidig skjutning av hela tunnelsektionen med
vanliga tändhattar och stubin är naturligtvis tänkbar
även i detta fall, men det torde stöta på rätt stora
praktiska svårigheter att tända ca 60 skott i följd i
den nära 7 m höga tunneln. Tändning från
borrställningen kan ej riskeras, då det ju är möjligt, att bilen
krånglar på utgående ur tunneln sedan salvan tänts.

Med hänsyn till faran för skador på byggnaderna
hava vissa åtgärder vidtagits. Sålunda besiktigades före
sprängningarnas början samtliga byggnader, som
kunde tänkas beröras av skjutningarna. Över 3 000

Fig. 4. Exempel på salva i tunneln under bostadskvarteren.

Fig. 5. Grävmaskinen i arbete.

rum undersöktes och protokoll upprättades.
Eventuella sättningar i husen kontrolleras genom
regelbundna precisionsavvägningar. Skakningarna från
skjutningarna kontrolleras med vibrationsmätare.
Dessa mätningar påbörjades medan tunnelpåslaget
ännu befann sig långt från byggnaderna. Salvorna
arrangerades på olika sätt och antalet
tändareinter-vall ökades undan för undan, allt i syfte att minska
skakningarna. Varje salva i tunneln under
bostadskvarteren protokollföres beträffande laddningen av
varje hål och ordningsföljden mellan skotten.
Vibrationsmätningar utföras alltjämt med täta
mellanrum. Då och då besiktigas en del lägenheter i husen.
Ännu hava inga nämnvärda skador upptäckts.

Utlastning av sprängsten.

Härtill användes en elektriskt driven
tunnelgrävmaskin, typ Ruston-Bucyrus nr 4, med 0,38 m3 skopa
och en 25 hk växelströmsmotor. Se fig. 5 och 6.
Kapaciteten är ca 9 m3 fast berg per tim. En salva
lclStåS upp på 10 à 12 tim.

Grävmaskinen förflyttar sig för egen maskin mellan
tunnelpåslagen. På den kraftkabel, som är utlagd
längs hela arbetssträckan, finnas stickkontakter på
ca 100 m avstånd. Vid gång mellan tunnlarna
anslutes undan för undan till dessa kontakter en klen
kabel, dimensionerad endast för det under
förflyttningen erforderliga effektbeloppet och manövrerad
med hjälp av en på grävmaskinen monterad
kabel-upprullningsmaskin.

Sprängstenen borttransporteras i 3-tons lastbilar.
Ett för tunnelsprängningens ekonomi lyckligt
förhållande är, att tunnelskärven befunnits vara mycket
lämpligt till packsten på vägar och gator. Stora
kvantiteter säljas nu till priser, som täcka
transportkostnaderna. Dessutom krossas åtskilligt till
makadam i en på arbetsplatsen uppförd
stenkrossanlägg-ning. Hittills har praktiskt taget all tunnelskärv
disponerats på ovan angivna sätt.

Bergrensning.

Förutom noggrann skrotning av tak och väggar i
samband med utlastning av sprängstenshögen utföras

24 sept. 1938

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free