Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vattenbyggtmadskonst
Den för en salva erforderliga arbetstiden
disponeras ungefär enligt nedanstående sammanställning:
Borrning inkl. till- och avriggning av
borrställningen (ca 170 borrmeter) ..................48 tim.
Laddning och skjutning (55 à 60 hål)..........16 „
Luftning och skrotning....................................13 „
Flyttning av borrvagn och vattenvagnar
samt ombyte av borr....................................8 „
Utlastning (ca 87 in3 enligt tunnelsektionen) 24 „
Flyttning av grävmaskinen ...........................3 „
Summa 112 tim.
112
Alltså — - = 1,3 arbetstim/m.3
87
Ackordspriset är 7,40 kr/m3 enligt tunnels.ektionen
inkl. reversal, som går till ca 3,65 kr/m3. I reversalet
ingår huvudsakligen sprängämnen, ca 1.35 kg/m3,
elektriska tändare, borrvässning och borrlättning,
vilket allt betalas enligt hamnstyrelsens nettopriser. I
ackordet ingår allt arbete utom den efterrensning,
som ej utföres från borrställningen. Detta senare
arbete har mycket liten betydelse ur kostnadssynpunkt.
Kompressorskötare och borrsmeder ingå ej i
ackordslaget.
Före detta arbetes igångsättande saknade
arbetslaget, så när som på en av förmännen, erfarenhet
ifråga om tunnelsprängning.
Totalkostnaden har beräknats till 20 kr/m3 inkl.
driftkostnader och avskrivning på den maskinella
utrustningen men exkl. administrationskostnader. Enligt
vad man nu kan se torde det beräknade priset komma
att innehållas.
Till slut må framhållas, att detta arbete, tack vare
sin relativt betydande omfattning och naturliga
förutsättningar i övrigt, är ovanligt väl lämpat för
användning av ovan beskrivna arbetsmetoder. Detta
något ovanliga sätt att spränga tunnlar har väckt,
ett livligt intresse hos såväl befäl som arbetare, vilket
resulterat i ett utmärkt gott samarbete, då det gällt
att få hela den tämligen komplicerade apparaten att
fungera tillfredsställande.
Pneumatiska vågbrytare.
Av civilingenjör SVEN PLATZER, Stockholm.
Som skydd mot ett upprört havs rytmiskt
svängande vattenpartiklar brukar man rekommendera
byggnadsverk av den ytterst solida konstruktion, som en
vågbrytare i allmänhet bör förete. Den enkla
principen är därvid, att vattenmassorna får slå ur sig sin
levande kraft mot en tät vägg med tillräckligt stor
massa för att inte själv ryckas med i den rytmiska
rörelsen. Vattnets kinetiska energi omvandlas
därvid till stor del i värme.
En kanske elegantare, i varje fall rätt originell
metod är att angripa vågrörelsen inifrån — genom
att inspruta ett ämne, lättare än vatten, på lämpligt
djup, som stiger uppåt mot ytan och därvid bildar
en ridå, genom vilken vågrörelsen endast i ringa
grad kan fortplanta sig. Lämpligen använder man
luft, som är ett billigt och bra material.
Luftbubblorna verkar visserligen inte genom sin egen massa,
utan snarare genom vattnets — de har emellertid
förmågan att avbryta vattenpartiklarnas regelbundna
svängningar och därigenom dämpa vågrörelsen. Man
kan till exempel iakttaga fenomenet, när en dykare
släpper ut luft under en icke alltför starkt krusad
vattenyta: närmast i lä av det ställe, där bubblorna
kommer upp, bildas ett lugnt område, ungefär som
bakom en uppstickànde sten eller påle.
Luftbubblornas verkan på vågrörelsen är alltså densamma
som ett massivt föremåls.
Det första uppslaget till praktisk användning av
denna erfarenhet gavs antagligen av Brasher år 1907.
Metoden prövades på ett antal platser i USA, bl. a.
vid bärgningsarbeten i öppen sjö. Det bildades
t. o. m. ett "Brasher Breakwater Company", men
senare tycks metoden ha fallit i glömska. På senaste
tiden har problemet emellertid upptagits till
behandling i USSR. Sålunda utfördes år 1930 praktiska
försök i hamnarna Vladivostok, Tuapse och Mahatch-
Kala. Man har även planerat stort anlagda försök
vid Sebastopol. Vidare har för något år sedan
påbörjats en vetenskaplig undersökning av fenomenet
vid det centrala forskningsinstitutet för
vattenkommunikationer i Leningrad.
Det är närmast med anledning av det stora intresse,
som i USSR nedlagts på dylika undersökningar, som
föreliggande utredning har gjorts. Av de ryska
försöken, dels i modell, dels i stor skala, framgår tydligt
att metoden är tekniskt genomförbar. Tyvärr
lämnas ingen upplysning om ekonomien hos dylika
"pneumatiska vågbrytare". Här skall nu göras ett,
försök till första uppskattning av de ekonomiska
möjligheterna att realisera dylika projekt, åtminstone
med sådan noggrannhet, att man kan bedöma, om
fortsatta prov i större skala bör utföras i vårt land.
En fullständig teori, klargörande det inre
sambandet mellan å ena sidan luftbubblornas antal, volym
och tryck, samt å andra sidan den omvandlade
rörelseenergien, har ännu ej framlagts och stöter
säkerligen på oöverstigliga svårigheter. Förf. har i
stället som arbetshypotes antagit, att den på pressluften
nedlagda effekten åtminstone inom vissa gränser bör
vara en funktion av skillnaden i vågeffekt före och
efter passerandet av luftridån, nämligen
t]-Nt = Nv — AV
där t; = "verkningsgraden",
Ni = luftens effekt vid utblåsningen i vattnet,
Nr — ursprunglig vågeffekt,
= resterande vågeffekt.
Den utblåsta luftens effekt pr löpmeter rör:
24 sept. 1938
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
