- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 1. övre partiet av rör
nr 8. T. v. inre 1" rör.
T. h. yttre 3" rör.
Mät-klockans spets trycker mot
den arm som från det inre
1" röret sticker ut genom
skåran i 3" röret.

Fig. 2. Nedre partiet av rör
nr 8. (Könen.) T. v. i
utskjutet läge, varvid en styrfläns
synes. T. h. i uppskjutet
(normalt) läg^e.

Tanken var — förutom arsenikbetongens rent
skyddande egenskaper — att genom denna ökade
"skrovlighet", som pålarna genom besprutningen erhållit,
en ökad bärighet skulle erhållas. Provbelastningen
gav emellertid till resultat en bärighet hos pålarna,
som endast utgjorde ca 60 % av det värde, som
motsvarade den teoretiska brottbelastningen. Ett något
större värde erhölls för den på hela mantelytan
besprutade pålen än för pålen med ringar. Orsaken till
den dåliga bärigheten är ju bl. a. den, att pålarna, på
grund av sin ojämna mantelyta, vid nedslagningen
komma att röra om den omgivande leran mycket
mer än en jämn och slät påle, varigenom lerans
kohesion avsevärt försämras med minskad bärighet som
följd. Inom hamningenjörskontoret pågå
provbelastningar av olika pålar. Sålunda ha bl. a. pålar
provats, vilka skrätts släta, dels koniska, dels
cylindriska. De ha nedslagits dels med rotänden uppåt
och dels med rotänden nedåt (upp och ner). De ha
även skarvats med rotände mot rotände. Samtliga
koniska pålar äro skrädda till samma dimensioner.
På detta sätt har för en skarvad påle ett värde på
överpålens och underpålens bärighet var för sig
kunnat erhållas, varjämte — då nedsjunkningarna för
olika belastningar äro kända — man kunnat få en
god föreställning om kraftfördelningen längs pålen
vid olika belastningar. Då emellertid dessa försök
icke ännu äro avslutade, kan jag icke här närmare
redogöra för dem, men de ha visat, att pålarnas
bärighet mycket bra stämmer överens med de
teoretiska värden på brottbelastningarna, som erhållas,
när de med hamningenjörskontorets ovannämnda
stansapparat erhållna kohesionsvärdena användas.

Yid alla här omnämnda provningar av pålar eller
rör har den på sin tid av ingenjör Wendel
konstruerade pålprovningsapparaten använts, dvs. en
hydraulisk domkraft placerad på provpålen.
Tryckkraften erhålles från fyra dragpålar, vilka medelst
fvra stag stå i förbindelse med domkraften.
Belastningen har påförts med jämna mellanrum, till dess
att brott skett (fig. 3).

I samband med dessa pålprovningar har utförts
provbelastningar av nedpressade järnrör. Inalles
hava 8 rör nedpressats i leran till ca 40 m djup under

markytan, där berg påträffats. Rören äro heldragna
— ångrör —• av vanlig handelskvalitet med en av
Chalmers provningsanstalt konstaterad stukgräns
av 2 700—3 000 kg/cm2. Fyra av rören, nr 1—4’,
voro 2" och fyra, nr 5—8, voro 3",
invändiga mått. Två av 2" rören (nr 1 och 2) och två av
3" rören (nr 5 och 6) voro försedda med invändiga
tappar i stället för muffar, varigenom rören blevo
släta utvändigt. De övriga rören voro försedda med
utvändiga muffar av standardtyp. I varje rörskarv
på dessa senare rör inlades inuti muffen en ring, som
överförde tryckkraften i röret, varigenom gängorna
inte skulle överansträngas vid provningen. Ett av
3" rören (rör nr 8) hade i sin nedre ände försetts
med en 90° kon av samma diameter som rörets
ytterdiameter. Könen var icke fast förbunden med 3"
röret, utan stod genom ett inre 1" rör i förbindelse
med markytan (fig. 1 och 2).

Rören hava provbelastats upprepade gånger på
olika djup, innan de nått berg och — några av dem —
sedan de nått berg. Genom anordningen med en kon
i nedre änden på ett av rören har det varit möjligt
att direkt uppmäta könens bärförmåga samt att mäta
rörelserna hos nedre änden av ytterröret under
provbelastningen.

Provbelastningen av denna kon i nedre änden av
ett av 3" rören har utförts med en vågbalans (fig. 3,
4 och 5). Försöken ha givit till resultat, att
bärigheten hos könen även på djupt liggande lager är
ringa (fig. 6). Könens bärighet tilltager dock med
djupet. Sålunda har på 10 m djup en bärighet hos
könen av ca 190 kg uppmätts, motsvarande ett tryck
av 3,1 kg/cm2 av könens horisontalprojektion.
Motsvarande värden för 40,5 m djup under markytan äro
885 kg resp. 14,2 kg/cm2 av horisontalprojektionen.
Dessa värden äro emellertid ganska osäkra på grund
av svårigheterna att avgöra när brott sker. Sannolikt
äro de för höga. Spetsens bärighet hos en i en
koliesionsjordart svävande påle är således av ringa
betydelse relativt hela pålens bärförmåga.

På grund av sin relativt släta cylindriska ytteryta
kunde man förmoda att rören skulle visa stor
bärighet. Bärigheten hos ett nedpressat järnrör, som icke
når fast botten, visade sig emellertid vara avsevärt
mindre än den beräknade bärigheten hos en träpåle
med samma form som röret. (De utvändigt släta
rören buro dock tydligt mera än de med utvändiga

Fig. 3. Provbelastning av
rör nr 8. Nederst synas
fyra mätklockor. (Den längst
t. v. är av
hamningenjörskontorets egen
konstruktion av trä.) De båda
yttre visa ytterrörets rörelse
vid markytan. De båda
inre visa innerrörets rörelse,
dvs. könens eller nedre
ändens av ytterröret rörelse.
Rörelsen mätes i
förhållande till den på bilden
synliga I-balken. Omedelbart
under domkraften synes
den vågbalans — gående
genom skåror i ytterröret
— medelst vilken
innerrö-ret kan belastas. Genom
denna anordning kunna
ytter- resp. innerröret
belastas oberoende av varandra och deras rörelser samtidigt
följas.

114

24 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free