- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

last å ett spann ger en minskning av i runt tal 20 %.
Influenslinjerna för stöd- och mittmoment ge även ett
gott begrepp om vouternas verkningssätt. Fig. 3
visar maximalmomentkurvor, momentdiagram för
egenvikt samt tra„-kurvor för balken beräknad enligt
ovan angivna förutsättningar dels för balk med, dels
utan vouter. Tack vare besparing i egenvikt och
vouternas inverkan befinnes, att medan
stödmomenten av enbart egenvikt äro nästan desamma för båda
konstruktionerna, har det största positiva momentet
sjunkit till nära hälften för voutbalken.
Maximal-momentkurvorna visa den stora skillnaden i positiva
moment och den jämförelsevis mindre skillnaden i
negativa moment. Av T-mal kurvorna framgår ett
annat för vouter gynnsamt faktum, nämligen den
reduktion i avskärningskrafter, som orsakas av de snett
riktade böjtryckspänningarna längs voutens
underkant. Härigenom blir ytan av r-diagrammet inom
det område, där skjuvarmering behövs, något mindre
för voutbalken än för den raka. Fig. 4 visar
dimensionering och armering av de båda balkarna.

Tabell 1.

Sort Balk a pris Kostnad för balk
utan voute med voute utan voute med voute


Form ................ m’ 37 28 7: — 259: — 196: —

Betong ............ m* 6,2 4,8 j 35: — (217: —168: —

Armering ........ kg 1 120 1 260 0: 251280: — 315: —

Summa kostnad för en balk: 756: — 679: —
Kostnad per meter balk: 50:40 45:30

Tabell 1 visar slutligen, att för voutbalkar blir det
i det här valda exemplet 24 % mindre formyta,
22 % mindre betongmängd samt 13 % mer
armering. Om man räknar med att den lilla
merkostnaden för snedheten i formen vid vouterna
motsvaras av en något billigare ställning på grund
av minskad egenvikt samt med angivna rimliga
à-priser, måhända i underkant, kommer man till
att kostnaden enbart för balken blir 11 % högre, om
man ej använder vouter. Denna skillnad i kostnad
är, som tidigare angivits, räknad i underkant, och
torde i de flesta fall bli väsentligt större. Exempel
finnes, där den av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
som skälig godkända skillnaden varit ca 45 kr/m
balk, varvid belastningarna varit större än i detta fall
men spännvidderna ungefär desamma.

Efter ovanstående föredrag förekom diskussion,
varav följande må återgivas:

Civilingenjör Lennart Rönnmark var av samma
åsikt som föredragshållaren men framhöll, att i vissa
fall kunna de ekonomiska förutsättningarna avvika
från den kostnadskalkyl, som föredragshållaren visat.
Besparingen i betong vid voutbalkar motväges till
största delen av ökningen i armering, varför
skillnaden i formkostnad blir den dominerande. Ing.
Bjuggren hade satt samma à-pris för form i båda
fallen, motiverat med att den raka balkens större
betongmassa medförde sådan ökning i
ställningskostnaden, att detta uppvägde besparingen med den
enklare formen. Ing. Rönnmark ansåg, att à-priset i
regel måste" sättas högre för voutbalkens form, då dels
ställningskostnaden knappast kommer att motsvara
den minskade betongmassan, eftersom anordnandet av

vouter ofta bestämmer ställningsspirornas lägen, så
att dessa ej kunna placeras med sådan frihet till
ekonomisk anordning som för den raka balken, dels
arbetskostnaden för voutformen blir större, och dels
virkeskostnaden blir något högre genom större mängd
spill.

Vad ökningen i totala arbetskostnaden för en
balk-form beträffar är det anmärkningsvärt, att denna
varierar jämförelsevis obetydligt med balkens storlek.
På grund härav blir priset för formen till en större
voutbalk jämförelsevis obetydligt högre än för en rak
balk, under det att skillnaden i à-pris blir större ju
mindre balkarna äro. Det lönar sig därför ej att förse
små balkar med vouter.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 10 okt. 1938
ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av vattenrättsingenjör Richard Smedberg.
Sammanträdet var besökt av ett 130-tal personer,
varibland 28 stycken av de under året från KTH och CTH
utexaminerade väg- och vattenbyggarna, vilka inbjudits
till sammanträdet med efterföljande supé och samkväm.

Före sammanträdet var ordnat med besök vid Kungl,
sjökarteverket. Inför ett 25-tal medlemmar redogjorde
här kommendörkapten Erik Bouveng och förste aktuarie
Helge Odelsiö för verksamheten. De närvarande fingo
bl. a. veta, att ekolodet i något fall hade registrerat
förutom själva sjöbottnen även den därunder liggande fasta
undergrunden. I sitt tack framhöll ordföranden, att
många av väg- och vattenbyggarna och särskilt de, som
syssla med farleder och hamnar, hade behov av
sjökarte-verkets arbetsresultat.

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos major Einar Berger och civilingenjör Bertil
Rud-hagen.

I avdelningen invaldes följande:
civilingenjör Sten Einar Berger, Stockholm,
civilingenjör Arne Heldt, Stockholm,
civilingenjör Karl Magnus Holm, ’Stockholm,
civilingenjör Erik A. Kruse, Örebro,
civilingenjör Curt Renlund, Stockholm,
civilingenjör Tormo Ström, Göteborg,
civilingenjör Lennart Åström, Stockholm.
Ordföranden meddelade, att tillsammans med Svenska
arkitektföreningen och Stockholms byggnadsförening
planerades ett gemensamt diskussionsmöte, troligen i
november, angående byggnadstekniskt forskningsinstitut.
Till W:s representant för organiserandet av
sammanträdet utsågs direktör Tage Bilde.

Vidare meddelades, att taxefrågor inom
husbyggnads-facket vore under utredning även inom SAR, och att
samarbete med VV:s husbyggnadstaxekommitté kommit
till stånd.

Ordföranden meddelade, att W:s styrelse yttrat sig
över och därvid godkänt normalbestämmelser för
leverans och provning av maskindraget fönsterglas. Sedan
dessa normer nu antagits av därav berörda
sammanslutningar, skulle de tryckas. VV:s styrelse hade ifrågasatt
utarbetande av normer även för vissa andra glassorter.
Föreningens styrelse hade dock inte ansett, att någon
åtgärd härför skulle vidtagas, med anledning av
förslaget om särskilt forskningsinstitut för
byggnadsindustrien.

Från Sveriges maskinindustriförenings
standardkommitté hade till föreningen inkommit förslag till
internationella färgbeteckningar för rörledningsritningar.
Som W:s representant i en tillsammans med avdelning-

122 22 okt. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free