- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 5. Den färdiggjutna dockkroppen.

nämnda dockkroppen, som dessutom ständigt avkyles
underifrån. På ömse sidor om några fogar inhöggos
ett par dubbar med inristat kryss. Vid utförda
mätningar visade det sig, att fogarna arbetade mycket
ojämnt. Rörelser, varierande mellan 1 och 5 mm
uppmättes, vilken variation förklaras av att
spånt-planken under nedslagningen blivit mer eller mindre
hoptryckta och därigenom fått olika initialspänningar,
och att rörelsen efteråt skett enligt minsta
motståndets lag.

Nyss nämnda metod med mellanlägg av
bitumen-plåtar kan utbytas mot inläggande av krympfogar,
en metod, som användes vid gjutning av stora
betongmassor, exempelvis vid s. k. Talsperren och andra
dammbyggnader och även använts i Sverige i en del
andra byggnadsverk.

I detta fall gjutes betongen i sektioner, och man
lämnar kvar vissa öppningar upp till 2,0 m breda,
beroende på konstruktionens tjocklek, och sedan får
betongen svälla och krympa i minst 45 dygn; vid
grova och stora konstruktioner, såsom större dammar
och dylikt, rekommenderas i litteraturen ända upp
till 6 månader, innan fogarna sedan gjutas igen,
varvid därstädes en vanlig, tät dilatationsfog utbildas.

Dilatationsfogarnas avstånd bör bestämmas till ca
25 m. Vid fastgjutning av betong mot berg måste
detta mått minskas till normalt 6 à 8 m, för att
undvika sprickbildning, men det är onödigt att alla dessa
fogar äro genomgående ända upp till konstruktionens
överkant. Om exempelvis genomgående fogar
utbildades på var 25:te m och däremellan placeras 2 eller
3 fogar, så behöva dessa senare endast bestå av ett
lager isolerande material, (vanligt tidningspapper
går att använda, förutsatt att fogen ej behöver vara
tät) och endast nå ett par meter upp.

Vid dessa fogar måste man armera kraftigt på var
sida om fogen och även vinkelrätt mot denna, strax
ovanför där den slutar, för att förhindra att en spricka
uppkommer i fogens förlängning.

Ett sätt att undvika tät fogplacering vid gjutning
mot berg, som med gott resultat praktiserats vid
Slussen, består i att efter det berget avplanats med
betong, något isolerande lager påstrykes, som
sedermera skiljer betongkonstruktionen och undergrunden
åt, varefter betongen fritt kan röra sig på underlaget,
i varje fall under den tid, som betongen arbetar mest.

Beträffande fogens rörelsefrihet kan som förut

nämnts de bägge betongytorna skiljas åt medelst
bi-tumenplåtar, vilka inte göra nämnvärt motstånd mot
rörelse. Detta är däremot inte utan vidare fallet med
de genomgående armeringsjärnen, om de inte
behandlas på lämpligt sätt.

En metod, som ofta användes och som författaren
konsekvent praktiserat, består däri, att de
genomgående järnen gå förbi fogen ca 50—70 cm och utbildas
utan ändkrokar och att den fria änden oljas eller
lindas med något isolerande material för att undvika
järnets fastgjutning vid betongen. Huruvida detta
sätt är effektivt, kan man knappast yttra sig om,
enär så vitt förf. vet, inga undersökningar äro gjorda
på sådana fogars relativa rörelsefrihet. Däremot är
motståndet mot vinkeländringar tämligen stort, vilket
kan ha sitt värde. Vid kajerna till dockan i
Hälsingborg består krönbalken av en armerad betongbalk
40 cm hög och 60 cm bred, vilken direkt är utsatt
för åverkan av törnar från fartygssidor, och som då
ej får deformeras alltför mycket i sidled, enär i så
fall den intill krönbalken liggande och med denna
elastiskt förbundna grundläggningen för en stor 40
tons lyftkran blir rubbad, och spårvidden därigenom
ändrad.

Hittills har, såvitt bekant är, inga deformationer i
den vägen konstaterats.

Fig. 4 visar en detalj av fogen mellan dockan och
pumpkanalen. Den är mycket enkel och består av
en .gummiremsa, som tryckes intill betongen av 4
järnplattor, vilka skruvas fast medelst muttrar, som
sitta på de förut ingjutna, i ändarna gängade järnen.
Fogen är givetvis inte fullständigt tät, men det
behöver den inte heller vara, eftersom det är tämligen
likgiltigt, om en obetydlig kommunikation här skulle
råda med yttervattnet. Som synes är fogen
synnerligen enkel att reparera och justera.

Fig. 5 visar slutligen den färdiggjutna
dockkroppen. där de genomgående fogarna skönjas.

Till sist anser författaren, att dilatationsfogar alltid
böra utbildas, där de kunna antagas vara nödvändiga,
och man bör inte låta avskräcka sig av de extra
kostnader och besvär, som de förorsaka. En fog åsamkar
i allmänhet en relativ liten engångsutgift, men kan i
gengäld senare spara in stora summor i uteblivna
ombyggnads- och underhållskostnader.

Diskussion.

Civilingenjör Nils Berg anförde:

Den fog, som införts mellan dockhuvudet och
dockkroppen, kommer, som av ingenjör Schackne framhölls,
att medgiva rörelser i flera riktningar, och det
förefaller med hänsyn därtill motiverat att använda den
beskrivna, täinligen komplicerade anordningen. Att
däremot utbilda de båda temperaturfogarna inuti
dockkroppen på samma sätt kan synas onödigt, då
själva deras konstruktion garanterar, att fogarna
icke behöva utföra några andra rörelser än i dockans
längdriktning, alltså vinkelrätt mot fogytan. Då
därtill kommejr, att avståndet mellan fogarna är
synnerligen stort, vilket ju även visat sig genom den
refererade sprickbildningen, torde det hava varit väl
motiverat att införa flera fogar, men av enklare
konstruktion, varvid kostnaden måhända ändock icke
ökats. En sådan enkel foganordning utgör t. e. den

132

24 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free