- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
135

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vat t en byggnadskonst

hava avlagt avgångsexamen från tekniska högskolan i
Stockholm eller efter den 1 jan. 1937 från Chalmers
tekniska instituts i Göteborg högre avdelning samt
därjämte förvärvat praktisk duglighet inom vägväsendet.
Vägingenjörsassistent skall hava avlagt examen från
statligt tekniskt läroverk eller annan teknisk läroanstalt.

Enligt instruktionen ställas sålunda i
tjänstehän-seende samma anspråk på vägingenjörsassistent som på
biträdande vägingenjör. Vid sådant förhållande synes
det egendomligt, att fordringarna på dessa tjänstemäns
tekniska utbildning äro olika. Hittills har det
övervägande antalet assistenttjänster kunna besättas med
högskolebildade ingenjörer. Anledningen härtill torde
vara att söka dels i det förhållandet, att
assistenttjänsterna erbjuda högskoleingenjören en möjlighet att
förvärva den praktiska erfarenhet inom vägväsendet,
som erfordras för tjänst som biträdande vägingenjör och
vägingenjör ävensom för vissa tjänster hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, dels ock i den omständigheten,
att de tillfälliga vägingenjörsassistenttjänsterna
tillkommo under tidigare lågkonjunktur, då
anställningsmöjligheterna inom andra grenar av facket voro i viss
mån begränsade.

Det även efter lågkonjunkturens slut kvarstående och
med tiden ytterligare framträdande behovet av ökad
personal inom vägorganisationen har bibringat assistenterna
den uppfattningen, att en förbättring av deras nuvarande
anställningsförhållanden endast vore en tidsfråga, och
detta torde vara orsaken till att fortfarande ca % av
assistenttjänsterna uppehållas av högskoleingenjörer.
Då förväntningarna på bättre anställningsförhållanden
ioke förverkligats, och då vida förmånligare löne- och
anställningsvillkor numera erbjudas på arbetsmarknaden
i övrigt, hava emellertid under sista tiden
assistenttjänsterna icke blott blivit mindre eftersökta bland
högskoleingenjörerna, utan det har även blivit alltmera
vanligt, att de högskolebildade assistenterna övergå till
annan tjänst. Härvid har det till och med förekommit,
att innehavare av assistenttjänst sökt och fått
anställning som vägmästare och därvid, ehuru i viss mån
underordnade vägingenjörsassistenterna, erhållit förmånligare
lönevillkor.

Det torde dock uppenbart vara en fördel för
vägväsendet, att assistenterna äro högskoleingenjörer, såväl med
tanke på det framtida besättandet av biträdande
vägin-genjörs- och vägingenjörstjänsterna som ock med hänsyn
till arbetets art och omfattning och tjänsternas ansvar.

Ur dessa synpunkter synes den flykt från
vägorganisationen — enkannerligen från assistenttjänsterna —
vartill tendenser nu visat sig och vilken åtminstone
under nuvarande tider torde komma att tilltaga, därest
anställningsförhållandena icke snarast förbättras, kunna
bliva till stort förfång för vägväsendet, i det att de stora
arbetsuppgifter, som påvila vägorganisationen, i sådant
fall näppeligen torde kunna bemästras.

Det synes därför vara en angelägenhet av största vikt,
att vägingenjörsassistenterna beredas sådana förbättrade
löne- och anställningsvillkor, att kvalificerad arbetskraft
kan tillföras ifrågavarande tjänster och under längre tid
kvarhållas inom desamma.

Den synnerligen ogynnsamma ställning i
lönehänseende, som vägingenjörsassistenterna för närvarande
intaga j förhållande till övriga i statlig tjänst anställda
ingenjörer, som utexaminerats från tekniska högskolans
avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, framgår
även av en genom Y. V. F. samlad lönestatistik. I
nedanstående tabell hava sålunda sammanställts medelvärdet
av ordinarie löner under år 1937, reducerade till
levnadskostnadsindex 1 000 i enlighet med från Socialstyrelsen
under hand inhämtade uppgifter samt i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som finnes angivet i Svensk
författningssamling 425/35 samt 983/37, för respektive
vägingenjörsassistenter och övriga statsanställda.

Ordinarie reducerad medellön i kronor under är 1937.
Civilingenjörer

utexaminerade Vägingenjörsassistenter Övriga statsanställda Skilln.
år

1931 C-ort 6 230 1 850

1932 (12-365) = 4 380 6 020 1 640

1933 5 390 1 010

Som en ytterligare jämförelse vill föreningen slutligen
framhålla, att assistenterna hos överlantmätarna och hos
länsarkitekterna, med vilka assistenter
vägingenjörsassistenterna såväl ifråga om utbildning som
tjänsteåligganden synas kunna jämställas, äro tjänstemän i 21: a
lönegraden

Under åberopande av vad ovan anförts får Yngre
väg-och vattenbyggares förening i underdånighet hemställa,
att från och med den 1 juli 1939 dels de nuvarande
tillfälliga vägingenjörsassistenterna måtte beredas
helårsanställning samt, dels samtliga vägingenjörsassistenter
måtte placeras i 21: a lönegraden, varvid i de fall, flera
assistenter erfordras inom ett län, minst en måtte
uppföras på extra ordinarie stat.

Protokollsutdrag från föreningens sammanträden i
Stockholm och Göteborg den 5 september 1938 biläggas.

’Stockholm i september 1938.

Underdånigst
För Yngre väg- och vattenbyggares förening:
Ulf B juggren.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst hade ordinarie sammanträde
måndagen den 14 nov. 1938.

Före sammanträdet besöktes Sveriges geologiska
undersökning av ett 30-tal medlemmar, överdirektör Axel
Gavelin redogjorde därvid i huvuddrag för
kartläggningen av Sverige ur bergarts- och jordartssynpunkt och
omnämnde några specialutredningar angående
jordarterna. Av särskilt intresse för väg- och vattenbyggare torde
vara de pågående grusinventeringarna i Norrbottens,
Kronobergs och Hallands län. Det är huvudsakligen de
i närheten av allmänna vägar befintliga grustagen och
pinmotagen som kartläggas och siktdiagram, analyser
etc. för varje grustag uppgöras. Dr Gunnar Beskow
demonstrerade olika metoder för
hållfasthetsundersökning av leror och grusvägbanebeläggningar samt
tjäl-lyftningsbestämningar m. m. Statens väginstituts
väg-geologiska avdelning har nämligen ännu lokalerna
gemensamma med S. G. U. Avdelningens tack för den
givande utflykten framfördes av ordföranden.

Sammanträdet hölls i föreningens lokal under
ordförandeskap av vattenrättsingenjör Richard Smedberg.
Ett 130-tal medlemmar voro närvarande. Till
justeringsmän för dagens protokoll utsågos ingenjör Olof
Kjellström och major Viktor Ståhle.

Enligt inkomna förslag och på avdelningsstyrelsens
tillstyrkan invaldes i avdelningen följande
civilingenjörer:

Harry Fagerholm, Malmö,
Stig Gyllensvärd, Stockholm,
Torsten Göransson, Stadsforsen,
’Stig Torsten Jacobson, Trollhättan,
Bertil Thunell, Stockholm.

Ordföranden meddelade att förslaget till arbetsordning
för VV varit föremål för behandling inom föreningens
organisationskommitté och i en subkommitté samt att
föreningens styrelse med vissa ändringar fastställt
förslaget. Slutligen hade ändringarna varit föremål för
behandling inom VV:s styrelse. Ordföranden uppläste en

24 sept. 1938

135

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938v/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free